fi | sv | eng

SOSTEs teser i kommunalvalet

Kommunerna och social- och hälsovårdsorganisationerna förenas av ett gemensamt mål: människornas välfärd och välmående. Genom att höra och stödja organisationerna och involvera dem i beredningen kan det gemensamma målet uppnås.

Det finns omkring 10 000 lokala social- och hälsovårdsorganisationer i Finland. De arbetar som kommunernas partners runtom i Finland och främjar på många olika sätt människornas välfärd och hälsa.

Varje vecka grundas tre nya social- och hälsovårdsföreningar. I den talrika gruppen ingår bland annat folkhälso- och patientorganisationer, organisationer för personer med funktionsnedsättning, missbrukar- och mentalhälsoorganisationer, barn- och familjeorganisationer och organisationer med fokus på äldrefrågor. Sammanlagt har social- och hälsovårdsföreningarna omkring 1,3 miljoner medlemmar och engagerar årligen cirka 500 000 frivilliga och 260 000 stödpersoner.

SOSTE Finlands social och hälsa rf är en nationell paraplyorganisation för organisationer och grupper på social- och hälsovårdsfältet. SOSTE arbetar för ett socialt harmoniskt, sunt och genuint engagerande samhälle där föreningar och organisationer har en stark roll.

1. Framtidens välfärdskommun byggs i samarbete mellan organisationer och kommuner

Är det hundraåriga Finland ett välfärdens och hälsans mönsterland? Det avgörs i kommunerna, för det är de som ska ansvara för att främja välfärd och hälsa trots att social- och hälsovårdstjänsterna överförs på landskapen.

De beslutsfattare som nu väljs har en unik chans att i sina hemkommuner bygga framtidens nya välfärdskommun. Det är en av de nya fullmäktigeledamöternas viktigaste uppgifter, eftersom kommuninvånarnas välfärd och välmående är av stor vikt för kommunernas livskraft. I bygget av framtidens välfärdssamhälle behöver vi kommunala beslutsfattare med intresse för att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd.

Kommunfullmäktige svarar för kommunens strategiska beslut som skapar förutsättningarna för främjandet av välfärd och hälsa. I en välfärdskommun hör främjandet av välfärd och hälsa till kommunens strategiska prioriteringar. Alla förvaltningar är då skyldiga att beakta välfärds- och hälsofrågorna i sina egna planer. Kommunens ledningsgrupp samordnar verksamheten. I stora kommuner behövs även i framtiden en välfärdsgrupp med representanter för de olika förvaltningarna.

Det räcker emellertid inte med enbart strategiskt arbete. Det väsentliga är att det utmynnar i praktiskt verksamhet för att skapa delaktighet och minska hälso- och välfärdsskillnaderna. Genom samarbete mellan frivilliga, organisationer, myndigheter och företag är det möjligt att hitta de bästa metoderna för att främja människornas välfärd.

Välfärds- och hälsofrämjande sker i samarbete. I bygget av välfärdskommunen är kommunerna inte ensamma; social- och hälsovårdsorganisationerna har samma mål. Det lönar sig att involvera organisationerna i planeringen av arbetet från allra första början. Om organisationerna behandlas som jämlika partners kan deras specialexpertis tjäna alla kommuninvånare på bästa sätt.

  • I flera sjukhus inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt betjänas patienterna av OLKA Patientstöd som bildats av den specialiserade sjukvården tillsammans med frivilligorganisationer. Patienter och anhöriga får på ett enda ställe nyttig information om kroniska sjukdomar och patientföreningarnas verksamhet. De kan också i lugn och ro prata med utbildade frivilliga exempelvis om hur man anpassar sig till en sjukdom. Dessutom kan de få handledning av yrkespersoner inom hälsovården. Också sjukhuspersonalen kan utnyttja den kunskap som finns i organisationerna. OLKA uppstod ur specialistvårdens och patientorganisationernas gemensamma vilja att nå de sjuka och deras närstående i den stund då deras behov av information och stöd är störst, dvs. omedelbart då de tagits in på sjukhus.
  • I Norra Karelen finns Semppi-hälsorådgivningsdiskar vid hälsostationer och bibliotek och i organisationernas lokaler. Deras tjänster är gratis och öppna för alla. De ger tillförlitlig information i hälsofrågor och hjälp i hur man kan bedöma sin egen hälsa och sina levnadsvanor. Tjänsterna har tagits fram i samarbete mellan organisationerna och Norra Karelens samkommun för sjukvårds- och socialtjänster. Målet har varit att nå människor på sådana ställen där de rör sig och erbjuda dem stöd exempelvis i frågor som gäller sömn och motion, viktkontroll, psykisk hälsa och rökfrihet.

Åtgärder i kommunerna

  • Främjande av välfärd och hälsa görs till ett av kommunens strategiska prioritetsområden. Det är en av kommunernas viktigaste uppgifter.
  • De ansvariga för främjandet av välfärd och hälsa ska vara klart definierade. Varje kommun behöver en samordnare för välfärds- och hälsofrämjandet. Samordnaren kan också vara kontaktperson mellan kommunen och frivilligorganisationerna.
  • Välfärds- och hälsofrämjandet planeras som en del av strategiarbetet och den årliga planering som sker på basis av det. På så vis blir verksamheten metodisk och målinriktad.
  • Den framtida välfärdskommunens verksamhet är baserad på uppdaterad information om befolkningens välfärd och hälsa och om de faktorer de påverkas av. För insamlandet av denna information skapas egna system.
  • Uppdaterad empirisk information som samlats in tillsammans med organisationerna bildar kärnan i välfärdsberättelsen. Välfärdsberättelsen är de kommunala förvaltningarnas gemensamma informationspaket om befolkningens välfärd och hälsa och de faktorer som påverkar den. Den är ett redskap som stöder ledning och beslutsfattande med utgångspunkt i välfärdsstatistik.
  • Kommuninvånarnas välfärd främjas bäst med sådana verksamhetsformer som kommunen tillsammans med social- och hälsovårdsorganisationerna och andra aktörer tagit fram utifrån de olika målgruppernas behov. Detta blir viktigare då regionalförvaltningen omstruktureras.
  • Nätverk för främjande av välfärd och hälsa grundas både lokalt och på landskapsbasis. Strukturerna är nödvändiga för samarbetet, inte ett värde i sig.

Organisationsansvarig om hälsofrämjandet, Organisationsbarometern 2016:
”Det är viktigt att se till att kommunerna har tillräckliga resurser för att fortsätta det välfärds- och hälsofrämjande arbetet och även att klart definiera kommunernas och de autonoma områdenas ansvar i gränsfall. Exempelvis missbrukar- och mentalvårdsfrågorna har ett direkt samband med social- och hälsovårdstjänsterna.”

2. En framgångsrik kommun är organisationsvänlig

Organisationerna fungerar som en plattform för frivilligverksamhet och delaktighet och de erbjuder stöd åt dem som behöver det. Människor i behov av hjälp och stöd finns i varje kommun. Exempelvis slutar nästan vartannat äktenskap i skilsmässa, var fjärde finländare insjuknar i något skede i sitt liv i cancer och var femte lider av någon form av mentala problem. Organisationerna vill tillsammans med kommunerna trygga att alla behövande får nödvändigt stöd i sin näromgivning. Det sker emellertid inte av sig självt. Förutom frivilliga behöver organisationerna kommunens stöd.

Särskilt för små organisationer är kommunerna bidrag viktiga. De lokala social- och hälsovårdsföreningarnas genomsnittliga årsbudget är 6 400 euro, och endast en dryg femtedel av föreningarna har avlönad personal. För merparten har efterfrågan på verksamhet och tjänster vuxit eller förblivit oförändrad. Vård- och regionförvaltningsreformen väntas öka behovet av sådant stöd och sådan rådgivning som föreningarna tillhandahåller. Utan ekonomiska resurser är det mycket svårt att möta denna växande efterfrågan.

Organisationsunderstöden betalar sig mångfaldigt tillbaka, eftersom omkring två tredjedelar (63 %) av understöden var mindre än 1 000 euro år 2015. Genom att bevilja tillräckliga verksamhetsbidrag ger kommunerna organisationerna möjligheter att erbjuda rådgivning och stöd och på annat sätt hjälpa de ensamma och utsatta.

Kommunernas bidrag till organisationerna har under de senaste åren utvecklats i en oroväckande riktning: för var tredje organisation hade de antingen skurits ned eller helt upphört efter 2014. Det är trend som måste brytas.

En kommun med en välvillig inställning till organisationerna stöder deras verksamhet också genom att erbjuda lokaler. En ansenlig del av organisationerna är använder kommunens lokaler i sin verksamhet. Enligt Organisationsbarometern 2016 hade lokalkostnaderna ökat för 15 procent av föreningarna medan tidigare gratis lokaler hade blivit avgiftsbelagda för åtta procent. De växande lokalkostnaderna försätter organisationerna i en svår situation och väcker oro bland organisationsfolket.

  • I Tammerfors inleder en särskild organisationsdelegation sin verksamhet i början av 2017. Den samordnar dels samarbetet mellan staden och organisationerna, dels arbetet för att främja människornas välfärd och förmåga att klara sig i det dagliga livet. Delegationen kommer att ha representanter för 15 organisationer på välfärdsfältet, stadens förvaltning och senare landskapets social- och hälsovård. Delegationen ska ta fram metoder med vilka staden och organisationerna kan arbeta effektivare, avveckla samarbetshinder och utveckla nya tjänster genom att engagera människor.
  • Rovaniemi stad avger en årlig välfärdsberättelse utifrån vilken staden slår fast de strategiska riktlinjerna för invånarnas välfärd. I välfärdsberättelsen för 2015 kartlades invånarnas upplevda välfärd genom en enkät riktad till organisationerna. I planeringen, genomförandet och rapporteringen fick staden stöd av ett nätverk för landskapsinformation som koordinerades av Lapplands social- och hälsotrygghetsförening. Organisationerna kunde erbjuda värdefulla perspektiv och upplevelser av välfärden på gräsrotsnivå och dessutom ge nya idéer för hur utmaningarna inom välfärden ska mötas.

Åtgärder i kommunerna

  • En organisationsvänlig kommun utgår från att engagera kommuninvånarna och frivilligorganisationerna. Det inbegriper dels att man lyssnar till dem, dels olika slag av partnerskap, invånarråd och exempelvis äldreråd och råd för personer med funktionsnedsättning.
  • Samarbetet mellan kommunen och organisationerna ska bygga på jämlikhet och tydlig arbetsfördelning.
  • Kommunen ska utse en organisationssamordnare vars uppgift är att utveckla den gemensamma verksamheten och samarbetet mellan kommunen och organisationerna. Organisationssamordnaren kan också i vidare mening vara en samordnare för välfärds- och hälsofrämjandet i kommunen.
  • I anslagen för främjande av välfärd och hälsa ska ingå verksamhetsunderstöd till organisationerna.
  • Kommun erbjuder lokala organisationer gratis eller skäligt prissatta verksamhetslokaler för att skapa förutsättningar för deras verksamhet. Understödet till frivilligverksamhet är en lönsam investering.
  • Kommunen och landskapet kommer överens om klart definierade finansieringsansvar för att trygga organisationstjänster i gränszonen mellan social- och hälsovårdstjänster och förebyggande verksamhet. Till dessa tjänster hör exempelvis klubbhus för rehabilitering av mentalvårdspatienter och olika typers mötesplatser. Regionförvaltningsreformen får inte leda till s.k. döda vinklar.

Organisationsansvariga om de växande lokalhyrorna, Organisationsbarometern 2016:

      • ”(De växande lokalkostnaderna) Tar en betydande summa av de årliga tillgångarna. Omkring tusen euro! Vi försöker betala hyrorna med intäkter från lotterier.”
      • ”Motions- och idrottsföreningarnas lokalhyror har skapat ett behov att höja deltagaravgifterna. Det kan leda till att alla utvecklingsstörda inte har ekonomiska möjligheter att delta. Utslagning?"
      • ”Vi måste ta högre deltagaravgifter av medlemmarna. Vi drar ner på verksamheten eller höjer medlemsavgiften.”

3. Ett aktivt civilt samhälle är kommunens hjärta

Alla människor, även de vilkas livssituation är allra svårast, är välkomna att medverka i organisationerna och få stöd av dem. Detta är ett värdefullt särdrag i organisationsverksamheten. Organisationsverksamheten och det civila samhället bidrar till bygget av en fungerande kommun och ett helgjutet samhälle. Praktiken har visat att organisationerna är självklara partners för kommunerna.

  • I Sydvästra Finlands Marthors sysselsättningsprojekt 1998–2016 har närmare tusen långtidsarbetslösa deltagit. För närvarande pågår projektet Marthornas Arbetsnyckel som en fortsättning på Marthornas långsiktiga utvecklingsarbete. Projektet som genomförs i Åbo- och Saloregionen ger långtidsarbetslösa stöd och utbildning så att de kan återinträda i arbetslivet. Projektet kan erbjuda arbetsprövning, lönesubventionerat arbete, handledning och träning. Deltagarna har kunnat sysselsättas inom bl.a. eftermiddagsverksamhet för skolelever och daglig hjälpverksamhet bland äldre. I eftermiddagsverksamheten för skolelever arbetar idag både ordinarie och stödsysslesatta ledare samt personer i arbetsprövning. Inom vardagshjälpen åt äldre erbjuds arbetsprövning och lönesubventionerat arbete. Att höra till en arbetsgemenskap har skapat en känsla av samhällstillhörighet, och många upplever att de blivit piggare, återfått sin dygnsrytm och hittat vänner via arbetet.
  • Kuopio stads invånarstugor är gratis vistelse-, samlings- och hobbyplatser som är öppna för alla. De är belägna i förorter, på promenadavstånd från bostäderna. Kuopio stad och Setlementti Puijola svarar tillsammans för koordineringen, finansieringen och utvecklingen av stugorna och för ledningen av verksamheten. År 2015 fick stugorna över 70 000 besök. För många människor i svagare ställning är invånarstugorna de enda platser där de kan träffa folk och känna social gemenskap. För långtidsarbetslösa ger stugorna en känsla av meningsfullhet och betydelse.
  • Inom Finlands Röda Kors stöder Österbottens svenska distrikt integreringen av asylsökande och flyktingar i österbottniska kommuner med sitt mångkulturella arbete. Särskilt lyckad har vänverksamheten varit, och den har blivit en viktig del av asylsökandenas vardag. Genom vänverksamheten kan en finländare vara vän med en person som behöver stöd i vardagen. Vänverksamheten är frivilligverksamhet som har haft stor betydelse såväl för de nyanlända som för de finländare som deltar i verksamheten.

SOSTE rekommenderar