Om depressioner och närkultur

ma 4. marraskuuta 2013 14.00.00

Camilla Westerlund, Informationschef, Folkhälsän

Det är ingen skillnad var i världen du föds, det som räknas är hurudan utbildning dina föräldrar har. Ju bättre utbildning desto större chans har du själv till ett friskt och människovärdigt liv, sade professor John Frank från universitetet i Toronto, Kanada. Professor Frank var en av de intressanta föreläsarna vid IUPHE:s (International Union for Health Promotion and Education) 21:sta internationella kongress kring hälsofrämjande, den här gången i Thailand den 25-29 augusti 2013. Utbildning, fattigdom, kulturens betydelse och den psykiska hälsans påverkan på makroekonomin var några av huvudpunkterna vid den välordnade konferensen.

De socioekonomiska realiteternas betydelse inom hälsofrämjandet har diskuterats redan länge, men det kulturella närsamhällets betydelse för människans hälsa har inte studerats lika ingående. Det gjorde man den här gången, speciellt ur ett asiatiskt perspektiv. Bland annat i Thailand ser man med oro på hur det kulturella rotsystemet håller på att förstöras och ungdomarna driver vind för våg. För att hejda det här har man bland annat satsat på lokala ungdomsverkstäder där man stärker ungdomarnas känsla för hembygd och kultur.

Krig och fattigdom är som känt de viktigaste enskilda hälsoriskerna globalt sett. Det hindrar inte flera afrikanska länder att skapa alldeles egna, skräddarsydda lösningar för hur hälsan kan främjas inom ramen för WHO:s program. Bra resultat i kvinnors välmående har man bland annat fått i Ghana där man hjälpt kvinnor att skapa egna utkomstkällor, för att inte tala om tvärsektoriella satsningar i Kenias slumområden och bland malariasjuka i Tanzania. I Sydafrika har man lyckats skapa ett aktivt nätverk av hälsofrämjande skolor.

Ett område där vi fortfarande inte ser helheten är den mentala hälsans påverkan på de ekonomiska strukturerna och hur de i sin tur påverkar människors hälsa, förklarade forskaren David McDaid vid London School of Economics and Political Science. Själv har han skrivit 42 artiklar om ämnet och leder ett nätverk med 32 länder där man fördjupar sig i den psyksika hälsans påverkan på samhällsekonomin både på kort och lång sikt.

Några siffror; Australien går årligen miste om nio miljoner arbetsdagar på grund av depressioner bland unga män.

Mentala problem är globalt sett den största enskilda orsaken till människors oförmåga att arbeta, de andra orsakerna kommer långt efter. I och med att depressionerna ökar har det också blivit en jämlikhetsfråga. Människor som drabbats av depression dör i genomsnitt sju år tidigare än andra. David McDaid och hans kolleger är definitivt en forskargrupp vi kommer att stifta närmare bekantskap med.

Kommentointi

Otsikko:
Kommentti:
Nimi:
 

Hyvinvoivat ihmiset

SOSTEssa työskennellään sen hyväksi, että

Palvelut ovat ihmislähtöisiä, yhdevertaisia ja perustuvat julkiseen vastuuseen.

Työ- ja toimintamahdollisuudet sekä riittävä toimeentulo kuuluvat kaikille.

Terveyserot, eriarvoisuus ja huono-osaisuus vähenevät.


 SOSTEblogissa:

Järjestöt aktiivisesti mukaan sote-uudistukseen

Sote- ja maakuntauudistus mullistaa sosiaali- ja terveydenhuollon rakenteet, jolloin myös järjestöjen toimintaympäristö muuttuu. Ihmisten tarpeisiin vastaavat palvelut rakennetaan maakunnan johdolla kullakin alueella. Uudistuksen valmisteluvaiheessa avainsana on yhteistyö. Valmisteluun on tärkeää ottaa mukaan kaikki olennaiset toimijat, mm. palveluja tuottavien yritysten ja järjestöjen edustajat. 10 000 sote-järjestöä on Suomelle merkittävä voimavara.

Livskvalitet hela livet ut!

Reformerna i samhället rullar på med full fart. Vi känner en osäkerhet om vad alla strukturreformer kommer att betyda i praktiken. Kommer hälsocentralerna att finnas kvar också i framtiden? Kommer vi att få rätt vård och service i rätt tid? Förverkligas valfriheten på riktigt?

Järjestöjen rooli Satasotessa

Satakunta on 223 000 asukkaan maakunta, jossa kuntien ja kuntayhtymien sote - menojen yhteissumma on noin miljardi euroa. Ostopalvelujen osuus tästä on n. 100 milj., joista järjestöiltä ostettavien palvelujen osuus n. 29 milj. euroa vuodessa.