fi | sv | eng

Landskapsvalen borde intressera var och en av oss

05.12.2017, 09:51

Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen har stötts och blötts länge och väl. I somras blev regeringen tvungen att omarbeta sin tidtabell eftersom valfrihetslagen krävde en kompletterande redogörelse och ett samråd. Om valfrihetslagen och landskapsreformen godkänns våren 2018, ordnas de första landskapsvalen redan i oktober. Om regeringen inte når enighet gällande valfrihetslagen, blir det ingen landskapsreform heller.


Landskapsvalen är eventuellt de viktigaste valen någonsin i Finland.


Enligt reform- och kommunminister Anu Vehviläinen är landskapsreformen den största förändringen av den offentliga servicen i det hundraåriga Finlands historia.  Men vad är det egentligen fråga om?

Finland omorganiseras

I framtiden kommer Finlands offentliga administration att bestå av tre nivåer: staten, landskapet och kommunen. Landskapen har självstyre och ansvarar för att invånarna har tillgång till social- och hälsovårdstjänster, räddningsverksamhet, miljöhälsovård samt företags-, arbets- och näringstjänster. Dessutom övergår över 200 000 arbetstagare på det finländska fastlandet från kommunernas till landskapens tjänst. Ändamålet med reformen är enkelt: att säkra tillgången till tjänster, samtidigt som tillgängliga resurser används på ett effektivare sätt.

En av de största utmaningarna i den kommande förändringen är samarbetet mellan kommunerna och landskapen. Hur skall man klara av att hålla kvar fungerande nätverk och arbetsmodeller när organisationsansvaret flyttas? Hur beaktar man behoven hos såväl invånare som hos kommuner och landskap? Från medborgarens synvinkel är det viktigast att tjänsterna fungerar och är tillgängliga, inte vem som ansvarar för organisationen av tjänsterna.

En ny modell medför nya val

För medborgarna medför reformen helt nya val. För närvarande sitter kommunernas ledamöter i landskapsfullmäktige i enlighet med kommunernas invånarantal och partiernas styrkeförhållanden. De nya landskapsvalen kommer dock att ske som direktval. I framtiden kommer mindre kommuner inte nödvändigtvis att vara representerade i det nya landskapsfullmäktige. Å andra sidan kan man också konstatera att ledamöternas uppgift är att representera och ta beslut som gynnar hela landskapet och inte bara den egna hemkommunen.

Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen låter alldeles för ofta byråkratiskt och torrt. Det handlar i alla fall om saker som berör oss alla. Lyssnar man på organisationerna när dessa beslut skall tas?

Kirsi Marttinen
specialsakkunnig, SOSTE

Kommentointi

Otsikko:
Nimi:
Kommentti: