fi | sv | eng

Mångsidiga tjänster skapar ett framgångsrikt landskap

Landskapen har makten att bestämma servicenivån

Hädanefter vakar landskapen över många olika saker. De ansvarar för att förnyelsen av social- och hälsotjänsterna sker utgående från kunderna, och för att vårdkedjorna blir fungerande. Förutom att säkerställa invånarnas välstånd bör landskapen också säkerställa sin egen livskraft. Om man i landskapet identifierar områdets egna styrkor, är dessa mål möjliga att nå. I det här arbetet är medborgarorganisationerna värdefulla kompanjoner till landskapet.  Mångsidiga tjänster skapar ett framgångsrikt landskap.

I Finland är de demografiska och geografiska skillnaderna i social- och hälsovårdstjänsternas tillgänglighet stora. Under de senaste åren har skillnaderna i tjänsternas tillgänglighet bara vuxit. Landskapet bör se till att alla människor har tillgång till de tjänster de behöver. Tjänsternas tillgänglighet och tillträdet till dem bör säkerställas för människor som bor i olika delar av landskapet, både genom användning av social- och hälsovårdscentraler och genom att utnyttja mobila och digitala tjänster.  Landskapens bärförmåga och tjänsternas kvalitet bör uppföljas och utvärderas med jämna mellanrum för att tjänsternas jämlikhet skall kunna säkerställas. Det är inte möjligt att minska välståndsklyftorna om tjänsteutbudet begränsas i väsentlig grad eller om kundavgifterna höjs på ett betydande sätt.

När man besluter om valfrihet gällande social- och hälsovårdstjänster bör man se till att tjänsterna planeras och genomförs på ett sätt som beaktar individens behov och omständigheter på ett övergripande sätt där man lyssnar på den enskilda individen. Tjänsterna bör organiseras så, att människor som befinner sig i en utsatt situation verkligen får den personliga handledning och det stöd som de behöver. Landskapens befolkningsunderlag, servicebehov, tjänsteproduktionsstruktur och marknadsläge skiljer sig markant från varandra. Därför bör varje landskap hitta ett sätt att genomföra valfriheten - ett sätt som passar landskapets egna omständigheter och som stöder ett mångsidigt serviceutbud.

Åtgärder

  • Social- och hälsovårdscentralerna förbinder sig att kartlägga individens behov av vård och omsorg på ett övergripande och lyhört sätt.  
  • Skillnaderna i hälsa och välstånd minskas genom satsningar på förebyggande åtgärder och tjänster som sätts in vid rätt tidpunkt.
  • Valfriheten genomförs på ett sätt som beaktar landskapets tjänsters produktionsstruktur och tjänstebehov, och som stöder en mångsidig tjänsteproduktion.

Mångsidiga tjänster garanterar människornas välstånd

Parallellt med den offentliga tjänsteproduktionen behövs också tjänster som produceras av organisationssektorn och av privata företag. Landskapen bör förhindra att produktionen av social- och hälsovårdstjänster blir för ensidig eller att tjänsterna koncentreras till ett ställe. Ett mångsidigt nätverk av tjänsteproducenter uppfyller människornas behov på bästa sätt och ser till att hela landskapet hålls livskraftigt.

Social- och hälsovårdsorganisationerna innehar en betydande roll, både som tjänsteproducenter och som utvecklare av nya tjänsteformer.  Organisationerna producerar allmännyttiga tjänster genom medborgaraktivitet, tjänster på marknadsvillkor, och lagstadgade tjänster. I Finland producerar sammantaget nästan tusen organisationer social- och hälsovårdstjänster. Av dessa producerar ca 800 organisationer socialtjänster och ca 200 organisationer hälsovårdstjänster. Gemensamt för de tjänsteproducerande organisationernas tjänster är deras värdegrund. Tjänsteproduktionens viktigaste uppgift är inte att eftersträva vinst, utan att producera kundcentrerade social- och hälsovårdstjänster av hög kvalitet. En eventuell vinst används i första hand till förmån för tjänsteanvändarna och försvinner ingenstans.

Ett kundorienterat synsätt och bevakning av intressena hos målgruppens individer betonas i organisationernas tjänsteproduktion.  Organisationerna har en stadig och rak kontaktyta till sina egna medlemmar och den vägen till de hjälpbehövande och deras behov. Ett erfaret synsätt syns också genom att tjänsteanvändarnas synvinkel beaktas när tjänster planeras och utvärderas. Förutom själva tjänsteprodukten, erbjuder den producerande organisationen också deltagande och inbördes stöd. Tillsammans är detta en effektiv och imponerande helhet.


Kanta-Hämeen Perhetyö ry

Den registrerade föreningen Kanta-Hämeen Perhetyö är en förening som verkar för barnfamiljers bästa och vars verksamhet omfattar både medborgaraktivitet och tjänsteproduktion.  Föreningen producerar socialvägledning och psykiatrisk sjukvård för kunderna inom valfrihetsexperimentet i Tavastehus.  Som kompanjoner har de tre läkarstationer av mycket varierande storlek. Socialvägledning är en krävande yrkesuppgift, i vilken organisationer har mycket att erbjuda. Organisationerna är vana att arbeta tillsammans och att fundera på var kunden kan få den hjälp hen behöver. Organisationerna har dessutom mycket verksamhet som kunderna kan delta i.  Läs mer på finska.


Beslut om tjänstelöfte och landskapsstrategin tas tillsammans

Landskapen blir människonära på riktigt när kunderna deltar i planeringen av tjänstesystemet och tjänsterna. Patient- och medborgarorganisationerna bör tas med i utvecklingen av social- och hälsovårdstjänster på alla nivåer. Detta gäller i synnerhet beslut gällande det offentliga tjänstelöftet och landskapsstrategin.

Man bör redan från början av processen se till att man lyssnar aktivt på tjänsteanvändarna och på de organisationer som representerar dem, samt att dessa deltar i utvecklingen av tjänstesystemet och tjänsterna. Organisationerna representerar också sådana befolkningsgrupper som befinner sig i en sämre situation, och som annars kanske inte skulle kunna göra sin röst hörd.

Landskapsstrategin är ett centralt dokument som drar upp riktlinjerna för landskapets social- och hälsovårdstjänster.  Som en del av landskapsstrategin bör landskapet utarbeta en servicestrategi för social- och hälsovården. Strategin används vid planering och ledning av verksamheten och ekonomin. I strategin bestämmer landskapet hur tjänsterna skall produceras och bedömer samtidigt hur fördelaktiga tjänsteanskaffningarnas helhet är för landskapet.  

I servicestrategin bör förebyggande åtgärder och obrutna vårdkedjor stödjas genom att man förpliktigar landskapets social- och hälsovårdscentraler att samarbeta med organisationerna och att t.ex. erbjuda utrymmen för organisationernas stödgrupper och lågtröskelverksamhet. Ömsesidigt stöd är en viktig resurs vid stödet av kunder, familjer och närstående. I bästa fall förbättrar det ömsesidiga stödet kundens funktionsförmåga, livskontroll och självförtroende.

Tjänsternas mångsidighet bör stödjas genom att man beaktar tjänsteproducerande organisationer och småföretag. Små tjänsteproducenter kan stödjas t.ex. genom att man gynnar såväl ett nätverksaktigt sätt att producera tjänster som informationssystem som är enkla att integrera med varandra. De ekonomiska och funktionella möjligheterna för små tjänsteproducenter att ansluta sig till informationssystemen bör säkerställas.

Man kan stödja små tjänsteproducenter genom passande anskaffningsprinciper. Det är lättare för små tjänsteproducenter att förankra sin verksamhet på marknader där det inte krävs deltagande i offerttävlingar enligt anskaffningslagen. T.ex. social- och hälsovårdsorganisationernas möjlighet att producera tjänster är knuten till socialtjänster som genomförs via kundsedlar och privata budgeter.

Anskaffningar av social- och hälsovårdstjänster betyder enligt anskaffningslagen tjänsteanskaffningar som överstiger gränsvärdet på 400 000 euro. När social- och hälsovårdstjänster genomförs som anskaffningar, bör det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet alltid vara målet.  Att endast använda priset som kriterie är inte hållbart och bör förbjudas i landskapets anskaffningsstrategi. Anskaffningarna bör i första hand fördelas enligt de resultat som önskas, inte till enskilda prestationer. Tjänsternas kvalitet bör säkerställas genom att man definierar kriterierna för att en tjänsteleverantör skall kunna godkännas, genom tjänsteavtal, genom att organisatören får tillräcklig och fungerande handledning, och genom övervakningsmekanismer som säkerställer kvaliteten. Tjänster som sträcker sig över en individs hela livstid och som är nödvändiga för individen bör lämnas utanför anbudsförfarandet.

Åtgärder

  • Tjänsteanvändarnas delaktighet bör vara utgångspunkten för utvecklingen av landskapets tjänster
  • Patient- och medborgarorganisationerna bör tas med i utvecklingen av social- och hälsovårdstjänster på alla nivåer. Detta gäller i synnerhet beslut som gäller det offentliga tjänstelöftet och landskapsstrategin.
  • Servicestrategin förpliktigar social- och hälsovårdscentralerna att samarbeta med organisationer. Med hjälp av samarbetet införlivas det ömsesidiga stödet och övriga stödåtgärder med tjänstehelheterna.
  • Servicestrategin skapar stommen till en nätverksliknande tjänsteproduktion. På detta sätt förhindrar man att tjänsterna koncentreras, och ser till att också små företag kan fungera som tjänsteproducenter.
  • Anskaffningsstrategin förbjuder anbudsförfaranden som baseras enbart på pris.
  • Tjänster som sträcker sig över en individs hela livstid och som är nödvändiga för individen lämnas utanför anbudsförfarandet.
  • Man säkerställer tjänsternas kvalitet i anbudsförfarandet genom att definiera producentkriterier som betonar kvalitet och genom att ingå tjänsteavtal som uppfyller kvalitetskriterierna

Tulppa-rehabilitering

Tulppa (Proppen) -rehabiliteringen är en tjänsteinnovation som utvecklats av Hjärtförbundet, Hjärnförbundet och Diabetesförbundet. Det är ett öppet rehabiliteringsprogram som hör till bashälsovården och som genomförs i grupp. Rehabiliteringen lämpar sig för personer som lider av kranskärlssjukdom, av rubbningar i hjärnans blodomlopp, eller av diabetes typ 2. Med hjälp av den här modellen kan bashälsovården erbjuda rehabilitering åt så många som möjligt, som en del av vårdkedjan och nära vardagen.  I Tulppa-gruppen ingår två hälsovårdsproffs som fungerar som ledare, en sjuksköterska eller hälsovårdare, en fysioterapeut, samt en ledare i ömsesidigt stöd. Alla har genomgått Tulppa-ledarutbildning. På det här sättet kombineras yrkeskunskap och erfarenhet i gruppen. Läs mer på finska.


Hela tjänstehelheter och tillräcklig integrering

Förverkligandet av social- och hälsovårdsintegreringen förutsätter såväl en administrativ och funktionell förening av tjänster, som förändringar i yrkesutövarnas verksamhetssätt. Från tjänsteanvändarens synvinkel bör de administrativa gränserna vara utsuddade. En fungerande integration och en smidig vårdkedja är centrala frågor, speciellt för dem som använder sig av många olika tjänster. Endast genom att knyta samman bashälsovården med specialsjukvården på ett bättre sätt än i nuläget, samt genom att öka samarbetet mellan hälsovården och socialvården är det möjligt att minska klyftorna i hälsa och välstånd. 

För att integrationen skall lyckas i praktiken bör all behövlig kund- och patientinformation, samt kundplaner vara tillgängliga för tjänsteproducenterna, med beaktande av dataskyddsfrågor. Kundplanens kvalitet och aktualitet bör fastställas för att man skall kunna garantera att vård och omsorg ges vid rätt tidpunkt.  För att säkerställa integrationen av social- och hälsovårdstjänsterna vid social- och hälsovårdscentralerna bör man kunna ta med också sådant socialarbete som inte behöver myndighetsbeslut.

En egen tjänstehandledare bör utses för kunden. Handledaren ser till att kunden får den vård och den omsorg som kunden behöver, vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Till tjänstehandledarens ansvar hör att övervaka kundplanen och att se till att alla tjänsteproducenter följer kundplanen.

Vikten av mångprofessionalism ökar när integrationen skall genomföras. Det professionella kunnandet hos professionella inom social- och hälsovårdsbranschen bör stödas och förstärkas. Tjänstehandledarutbildning bör erbjudas alla aktörer inom social- och hälsovården samt inom tredje sektorn, så att alla aktörer vet hur kundens vårdkedjor fungerar.

Social- och hälsovårdsorganisationerna innehar en viktig roll som tjänstehandledare i vardagen. Specialkunnandet inom social- och hälsovårdsorganisationerna bör även i fortsättningen utnyttjas inom social- och hälsovården. Arbetsfördelningen mellan offentliga aktörer och organisationer bör dock hållas tydlig. Huvudansvaret för servicehandledningen ligger även i fortsättningen hos landskapet och organisationerna kompletterar servicen.  Landskapet bör ingå ett avtal med organisationerna, gällande servicehandledning och arbetsfördelning. Samtidigt bör tillräckliga resurser anvisas organisationernas servicehandledning.

Åtgärder

  • Obrutna vårdkedjor för individer som använder mycket tjänster säkerställs med hjälp av en tillräcklig integrering av social- och hälsovården, både på grundnivå och på specialnivå.
  • Individer som behöver mycket tjänster anvisas en egen serviceandledare och tillräcklig servicehandledning ordnas för dem.
  • Socialtjänster som inte kräver myndighetsbeslut integreras gradvis i social- och hälsovårdscentralerna.
  • Kundplanens kvalitet och aktualitet bör fastställas för att man skall kunna garantera att vård och omsorg ges vid rätt tidpunkt.
  • Patient- och kundinformationens samt kundplanens rörlighet mellan olika tjänsteproducenter bör säkerställas, såväl som en tillräcklig datasekretess och personlig integritet.
  • Landskapet bör ingå ett avtal med organisationerna, gällande servicehandledning och arbetsfördelning. Organisationernas servicehandledning bör anvisas resurser som motsvarar uppgifterna.

Patientstödpunkten OLKA (axeln)

I många sjukhus i Helsingfors och Nyland betjänas patienterna av patientstödpunkten OLKA, som har byggts upp gemensamt av specialsjukvården och organisationerna. Vid OLKA får patienter och anhöriga samtidigt information om långtidssjukdomar och om patientföreningarnas verksamhet. De kan också diskutera i lugn och ro med frivilliga som har utbildats i ömsesidigt stöd i frågor gällande t.ex. anpassning till sjukdomen, och få handledning av hälsovårdsproffs. Även sjukhusets personal kan dra nytta av organisationernas kunskap. OLKA föddes ur specialsjukvårdens och patientorganisationernas gemensamma vilja att nå fram till de insjuknade vid den tidpunkt när information och stöd behövs som mest, dvs. genast vid sjukhuset. Läs mer på finska.


Ulla Kiuru

erityisasiantuntija

040 744 0888

sosiaali –ja terveyspolitiikka, sote-uudistus ja valinnanvapauslainsäädäntö

erityisasiantuntija

050 462 3347

sote-uudistuksen alueellinen toimeenpano, aluehallintopolitiikka, työpiste Turku, @MinttuOjanen