fi | sv | eng

Rätten till svenskspråkig service bör tryggas – också efter vårdreformen

ma 19. syyskuuta 2016 13.05.00

Planeringen av social- och hälsovårdsreformen går vidare. Många frågor är öppna och oron för hur servicen i framtiden ska kunna garanteras är stor. Inte minst då det gäller svenskspråkig service. Hur kan vi garantera att klienter får service på sitt modersmål? Vem ska vårda din dementa svenskspråkiga mor? Vem ska ge talterapi till grannens svenskspråkiga barn? Vem ska erbjuda vård och skola till våra omhändertagna svenskspråkiga unga som behöver bo på skolhem?  

Tredje sektorn har många gånger fungerat som ett bra komplement till den offentliga sektorn. Dels har vi kunnat erbjuda lite annan typ av service, dels har vi kunnat hjälpa till när det kommer till språkaspekten. När den offentliga sektorn inte alla gånger själv kunnat leva upp till kraven om att erbjuda svensk service är det bra att det funnits svenska aktörer, bland annat allmännyttiga föreningar, som man kunnat anlita till exempel genom köpavtal. Svenskspråkiga särlösningar har varit ändamålsenliga.

Men hur ska det bli efter social- och hälsovårdsreformen? Jag är väldigt bekymrad över hur den kommer att påverka allmännyttiga föreningars möjligheter att producera service i framtiden.  Ännu större oro känner jag för hur svenskspråkig service ska kunna garanteras. Kommer allmännyttiga små- och medelstora föreningar att kunna producera service? Jag frågar mej om det verkligen är den här vägen vi vill ta i vårt land. En väg där människors hjälpande ska vara lönande affärsverksamhet = ”business”?

För att kunna garantera svenskspråkig service även i framtiden behövs politisk vilja. Den viljan verkar nu helt saknas.  Dagens diskussionsklimat stöder inte svenskspråkiga särlösningar. Det verkar också saknas en djupare förståelse för behovet av svensk service.

Faktum är att svenskspråkiga har en grundlagsenlig rätt till vård på sitt modersmål. Det är en viktig kvalitetsfaktor. Men klientunderlaget är krävande – de svenskspråkiga är relativt få och utspridda – vilket medför stora utmaningar för serviceproducenter, i synnerhet när det kommer till service för de mest utsatta grupperna så som missbrukare och omhändertagna barn.

En allmännyttig förening kommer att ha stora svårigheter att producera service på svenska i framtiden. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det ytterst utmanande att få verksamheten att inte gå på förlust. Dagens melodi är att serviceproduktion måste upphandlas. Bra så, men de ramavtal som görs upp efter den kommunala upphandlingen garanterar inte ett enda köp av service, trots att avtalen förpliktigar till en viss beredskap vilket medför fortlöpande kostnader för utrymmen och personal. Det betyder i praktiken att det är serviceproducenten som står för den ekonomiska risken. En allmännyttig förening har inte möjligheter att ta den risken.

Så frågan lyder, vem kommer i framtiden att kunna erbjuda service på svenska?

Pia Sundell
verksamhetsledare
Barnavårdsföreningen

PS. Inlägget är en del av SOSTEs bloggserie om serviceproducerande föreningar. Seriens två tidigare inlägg är skrivna av Jukka Tahvanainen och Marjo Riitta Tervonen.

Kommentointi

Otsikko:
Kommentti:
Nimi:
 

Elinvoimaiset järjestöt

SOSTEssa työskennellään sen hyväksi, että

Kansalais- ja vapaaehtoistoiminta luo hyvinvointia

Järjestöt vastaavat tulevaisuuden haasteisiin

Järjestöillä on vahva rooli palvelujen kehittämisessä ja tuottamisessa


 

SOSTEblogissa:

SOSTEtalk!-blogi: Yhteistyöosaamisesta järjestön menestystekijä – neljä kysymystä yhteistyöstä

Kunnan kehittämisen valtti: kunta-järjestö-yhteistyö

Illusionernas organisation