Skip to content

Organisationsbarometer 2020: Slutsatser och rekommendationer

Järjestöbaro
JärjestöbaroPå svenska

Slutsats 1: Föreningarnas rådgivning når särskilt sårbara grupper

SOSTE rekommenderar:

Social- och hälsovårdsföreningarna känner till sina målgruppers livssitu- ationer och särskilda behov, de lösningar som kan hjälpa upp situationen och de kanaler och tjänster som på bästa sätt svarar mot hjälpbehovet. Föreningarna ger experthjälp och kamratstöd, de kan rekommendera de rätta tjänsterna och ge personlig rådgivning. I synnerhet för utsatta grupper kompletterar föreningarna den rådgivning som kommuner och andra offentliga aktörer tillhandahåller.

Vad beträffar resurser är variationen stor mellan olika föreningar. Merparten arbetar småskaligt och med frivillig arbetskraft. Frivilliga medhjälpare och kunskap förankrad i personliga erfarenheter spelar en viktig roll i rådgivningen. Med tillräckliga resurser och avlönad personal är det lättare att tillgodose informationsbehovet.

Inom de offentliga tjänsterna borde man bättre än idag känna till den expertis och det kamratstöd som föreningarna kan erbjuda. Då kan en klient inom det offentliga systemet också hänvisas till en lämplig förening. Föreningarnas och riksorganisationernas rådgivningstjänster bör i större utsträckning än hittills integreras exempelvis i den nationella tjänsten suomi.fi. Här krävs aktivitet också av lokalföreningarna och riksorganisationerna så att de meddelar webbtjänsterna om sitt serviceutbud.

Den kunskap och kompetens som ackumulerats i social- och hälsovårdsföreningarna bör i större utsträckning än idag beaktas då landskapen och kommunerna utvecklar den offentliga sektorns rådgivning. Kunskapen bör utnyttjas också då man utvecklar social- och hälsovårdstjänsterna, eftersom servicebehoven och bristerna i servicen ofta kommer fram just i rådgivningen. Av föreningarna förutsätter detta mer systematisk insamling av uppgifter om verksamheten, exempelvis information som kommit just via rådgivningen. Riksorganisationerna kunde stödja sina medlemsföreningar genom att erbjuda uppföljningsmekanismer som är enkla att använda.

I kommunerna och de framtida landskapen ska förutsättningarna för föreningarnas arbete tryggas med verksamhetsbidrag och gratis eller förmånliga verksamhetslokaler. På så vis kan man stärka stödet och informationsgången till grupper som annars blir utan både information och kamratstöd.

Slutsats 2: Organisationerna har börjat vidta klimatåtgärder

SOSTE rekommenderar:

Social- och hälsovårdsorganisationerna har vaknat till insikt om klimatförändringen under de fyra senaste åren. Ännu år 2016 trodde en majoritet av svarsgivarna att klimatförändringen knappast kommer att påverka deras verksamhet i framtiden. Nu listar nästan sjuttio procent av organisationerna åtgärder för att stävja klimatförändringen på sitt program.

Riksorganisationer bör avancera i sitt klimatarbete genom att aktivera lokalföreningar, medlemmar och frivilliga i klimatarbetet. Social- och hälsovårdsorganisationerna har 500 000 frivilliga och 1,3 miljoner medlemmar. Om de kan fås med i klimatarbetet har det en stor betydelse med tanke på både klimatåtgärdernas genomslag och möjligheterna att engagera andra. JÄRJESTÖBAROMETRI 2020 184 3 Organisationerna är beredda att beakta spelproblem i sin verksamhet

Organisationerna har bred kunskap om specialbehoven bland de befolkningsgrupper de representerar. Att kombinera den kunskapen med kunskapen om de direkta och indirekta effekterna av klimatförändringen spelar en nyckelroll i organisationernas klimatarbete. Genom att kartlägga sina målgruppers oro och förhoppningar kring klimatförändringen kan organisationerna kalibrera sitt klimatarbete korrekt. De kan exempelvis i sin informationsverksamhet och intressebevakning informera om vilka slags utmaningar förberedelserna inför klimatförändringen medför, såsom beredskap för ökande värmeböljor.

Många organisationer arbetar redan nu med att minska sitt koldioxidavtryck och främja miljövänliga lösningar, och det är något som bör fortsätta. De organisationer som ännu inte tagit itu med det bör göra det nu. Det är viktigt att organisationerna delar erfarenheter av lyckade klimatåtgärder med varandra.

Klimat- och miljöfrågorna bör göras till ett av kriterierna för organisationernas understöd. Viktigt är då vilken STEA:s linje är: ska organisationerna uppmuntras till klimatåtgärder genom att man exempelvis godkänner att arbetstid avdelas för att bedöma verksamhetens klimathållbarhet? Understöd och understödskriterier kan riktas så att organisationerna uppmuntras att bedöma och förbättra verksamhetens hållbarhet. Finansiering av klimatprojekt skulle också göra det möjligt att förebygga de risker som klimatförändringen medför för organisationernas målgrupper. Sådana risker är bl.a. zoonoser (smittsamma sjukdomar som överförts från djur), hälsoskador på grund av värmebölja, halkolyckor, mentala problem och ojämlikhet.

Slutsats 3: Organisationerna är beredda att beakta spelproblem i sin verksamhet

SOSTE rekommenderar:

Penningspelens skadeverkningar bör förebyggas allt effektivare och problemspelandet måste minska. Ett monopolsystem erbjuder förutsättningar för att övervaka spelandet, förebygga dess skadeverkningar och minska problemspelandet.

För att problemen med och skadeverkningarna av penningspel ska kunna bekämpas bör ett nationellt penningspelspolitiskt program utarbetas, monopolsystemet bibehållas och Veikkaus Ab:s verksamhet göras mer ansvarsfull. Det penningspelspolitiska programmet ska med utgångspunkt i samhällsnyttan definiera målen för reduceringen av spelproblemen, för hur monopolsystemet ska utvecklas och för stödet till tredje sektorns verksamhet.

Förebyggandet av spelproblem bör effektiveras och behandlingen av och forskningen i spelproblem samt det förebyggande arbetets strukturer utvecklas. SOSTE har utarbetat anvisningar för förebyggande av spelproblem i sina medlemsföreningars verksamhet och rekommenderar att social- och hälsovårdsorganisationerna tillämpar dem. Syftet med anvisningarna är att göra social- och hälsovårdsorganisationerna medvetna om penningspelsproblemen och deras effekter på samhället och individen så att organisationerna lär sig upptäcka situationer som kan orsaka spelproblem i sin egen verksamhet och inom sin egen målgrupp. Alla organisationer kan via sina respektive kanaler informera om penningspelsproblemen och ge råd om hur man söker hjälp.

Slutsats 4: Verksamhetsledarna för riks- organisationer upplever att styrelsearbetet huvudsakligen fungerar bra

SOSTE rekommenderar:

Organisationernas styrelser är enligt verksamhetsledarnas bedömningar sakkunniga, och samarbetet och arbetsfördelningen med dem anses fungera mycket bra. I en del av organisationerna har det också förekommit konflikter mellan den operativa och den förtroendevalda ledningen, vilket har påverkat verksamheten. Också i organisationer där inga egentliga konflikter förekommit och där man är nöjd med verksamheten anser man ändå att styrelsearbetet kunde förbättras.

SOSTE rekommenderar att organisationerna tillämpar de regler och föreskrifter som ges i broschyren God förvaltningssed i föreningar. Det är fråga om en rekommendation som SOSTE tillsammans med andra riksorganisationer utarbetat, och den ger en sammanställning av reglerna för hur man arbetar i en förenings styrelse, på medlemsmöten och i informationsverksamheten. Rekommendationen är ett komplement till minimikraven i föreningslagen och dess syfte är att hjälpa föreningar att finna en gemensamt accepterad praxis som gynnar öppenhet, förtroende, engagemang och framgång i föreningsverksamheten.

Nya styrelsemedlemmar ska introduceras grundligt i sina uppgifter och i organisationens verksamhet. Genom att ordna utbildning i frågor kring befogenhet och ansvar och genom arbetshandledning för styrelsemedlemmar och verksamhetsledare kan konfliktsituationer och spänningar förebyggas.

I organisationer där man upplever ett behov av tydligare regler kring befogenhet och beslutsfattande lönar det sig att införa interna reglementen, exempelvis ett separat ekonomi- och förvaltningsreglemente. Det är också klokt att regelbundet bedöma och vid behov uppdatera praxis och interna reglementen för organisationens ledning, rollfördelning och beslutsprocesser.


Artikeln sammanfattar rekommendationerna från Organisationsbarometer 2020.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Muut teeman artikkelit

Artikkeli

SOSTEs teser i kommunalvalet: Framtidens välfärd kommer att födas av investeringar

Kuntavaalit Framtidens välfärdssamhälle kommer inte att födas av sig självt. För att bygga upp det behövs kommunala beslutsfattare som vill förbättra lokalinvånares hälsa och välbefinnande och se bortom de närmaste åren i beslutsfattandet. Välfärdsekonomin Kommunerna måste luta sig starkare mot en strategi för välfärdsekonomin, där bedömningen av välfärdseffekter och mål för att skapa välfärd är kärnan. […]

Artikkeli

SOSTEs teser i kommunalvalet: Det aktiva medborgarsamhället är kommunens hjärta

Kuntavaalit Organisationerna fungerar som en plattform för medborgaråtgärder och inkludering och ger expertstöd till människor i olika livssituationer. Det finns människor i varje kommun som behöver hjälp och stöd. Inkludering Utgångspunkten för den organisationsvänliga kommunens verksamhet är att kommuninvånare och medborgarorganisationer är involverade. Detta inbegriper hörande av organisationer och kommuninvånare, partnerskap, olika befolkningspaneler och till exempel […]

Uutinen

20.10.2020 09:29

SOSTE: Att öka på välmående är kommunernas viktigaste uppgift

Kuntavaalit I SOSTE Finlands social och hälsa r.f.:s kommunalvalsteser förenas kommunerna och social- och hälsovårdsorganisationerna genom ett gemensamt mål, människors välbefinnande. Kommunerna behöver beslutsfattare som vill förbättra lokalinvånares hälsa och välbefinnande och som ser bortom de närmaste åren i beslutsfattandet. När man bygger framtidens välfärdskommun måste medborgarsamhället rådfrågas, stödjas och involveras. Social- och hälsovårdsorganisationer fungerar som […]