Skip to content

Riksdagsval teser: trygga jämlika, kundorienterade och kvalitativa social- och hälsovårdstjänster i hela landet

På svenska
På svenskaSote-uudistus

En reform av social- och hälsovården är nödvändig för att trygga systemets jämlikhet, förverkligandet av grundrättigheter och en hållbar kostnadsnivå. Den grundläggande social- och hälsovården bör stärkas. Beslut bör fattas i ärendet under den kommande regeringsperioden. Läs mera 

Skrivelser till regeringsprogrammet

  • Reformen av social– och hälsovårdstjänster genomförs parlamentariskt. 
  • Ansvaret för arrangerandet av social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till klart större landskap 
  • Grundläggande social- och hälsovård stärks. 
  • Flerkanalsfinansiering förenklas och skadlig deloptimering förhindras. 
  • Kontaktytorna mellan social- och hälsovårdstjänster och främjande av hälsa och välmående bör värnas. Social- och hälsovårdsorganisationer bör tas i beaktande som en viktig resurs. 
  • I reformen bör man från första början identifiera de kontaktytor som social-och hälsovårdstjänsternas och organisationernas lågtröskelarbete skapar. 
  • Klientens ställning och självbestämmanderätt stärks genom att utvidga servicesedelsystemet och genom att ta i bruk en personlig budget. 

Det nuvarande splittrade social- och hälsovårdssystemet tryggar inte tillräckliga social- och hälsovårdstjänster oberoende av boplats. Skillnaderna i tillgång till tjänsterna mellan olika befolkningsgrupper och regioner är stora och ojämlikheten har ökat. 

Att genomföra stora reformer är inte möjligt utan en bred, parlamentarisk, beredning. 

Ifall förslagen om handikapplagstiftning och klientavgiftslagstiftning förfaller bör dessa förnyas och genomföras så fort som möjligt i början av den nya regeringsperioden.

Reformens grundmålsättningar bör vara klara

Undernästa valperiod på man i förvaltningsreformer koncenterera sig på social- och hälsovårdstjänster. Att först besluta om strukturer och sedan finansieringsmodeller är fortfarande ett bra sätt att framskrida 

Sett från servicens jämlikhet bör social- och hälsovårdstjänsterna arrangeras på tillräckligt stora, och klart större områden än nu, till exempel frivilliga samkommuner inom social- och hälsovård. I den fortsatta beredningen bör frågan om kommunernas roll som serviceproducent utredas. I beredningen bör man också ta i beaktande landskapens särdrag och experters synpunkter må områdens antal. 

Redan nu har man gjort mycket i landskapen för social- och hälsovårdsreformen. Det är skäl att fortsätta beredningen i landskapen och förutsättningarna för detta ska tryggas. 

För att stävja centrala kostnader bör man skapa en finansieringsmodell som hindrar överkompensationer, överföring av kostnader till anda betalare och som styr till tillräcklig vård i god tid. 

Basnivån måste stärkas

Problemet med den nuvarande grundläggande hälsovården är att tjänsternas tillgänglighet och tillgången till vård inte är jämlik i hela landet. Det här syns speciellt i tillgången till hälsovårdscentralernas läkarmottagning och tillgången till service för de som är i en svagare position 

I synnerhet den grundläggande hälsovården och socialvården måste stärkas. Endast på det viset är det möjligt att påskynda tillgången till och minska på specialistvårdens kostnader 

Klyftorna i hälsa och välmående minskas bäst genom satsningar i socialt välmående och hälsofrämjande, förebyggande arbete, service i god tid och integration av social- och hälsovård, grundläggande hälsovård samt specialsjukvård. Utvecklingen av basservice, vård och omsorg samt smidiggörandet av vårdkedjor måst fortgå hela tiden. Speciell uppmärksamhet måste fästas vid vikten av rehabilitering för människans funktionsförmåga. Kvaliteten och nivån på servicen måste tryggas genom tillräcklig personal. 

Kopplingen mellan grundläggande hälsovård och socialvård måste stärkas genom att reformera arbetssätten. I reformen bör man också värna om kontaktytorna mellan social- och hälsovårdstjänster samt främjandet av hälsa och välmående och här ta i beaktande social- och hälsovårdsorganisationer som en viktig resurs. På samma sätt måste man i reformen från första början identifiera de kontaktytor som social-och hälsovårdstjänsternas och organisationernas lågtröskelarbete skapar. 

Till exempel genom servicesedlar och personliga budgeter kan man främja klientens valfrihet. För att göra val behövs stöd och sakkunnig rådgivning. I Finland behövs fortfarande också aktörer inom privata och tredje sektorerna för att producera tjänster, men den offentliga makten ska alltid ha ett entydigt ansvar för att servicesystemet är jämlikt.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

24.9.2021 10:18

Vägkarta som listar organisationers påverkansmöjligheter i vårdreformen är färdig

På svenska Organisationernas vägkarta för samarbete som ska fungera som verktyg för ”Järjestöjen sote-muutostuki” är nu färdig. I den samlas, ur organisationernas synvinkel, centrala spetsar och påverkansmöjligheter i verkställandet av reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Vägkartan innehåller både målsättningar och åtgärder. Läs mera: Järjestöjen yhteistyön tiekartta Innokylä-verkkopalvelussa Många viktiga påverkansmöjligheter Anita Hahl-Weckström, projektledare för ”Järjestöjen […]

Uutinen

21.9.2021 10:30

Järjestöjen sote-uudistuksen vaikuttamisen paikat listaava tiekartta valmistui

Järjestöille Järjestöjen sote-muutostuen työkaluna toimiva järjestöjen yhteistyön tiekartta on valmistunut. Se kokoaa järjestöjen näkökulmasta keskeiset sosiaali- ja terveydenhuollon sekä pelastustoimen uudistuksen toimeenpanon kärjet ja vaikuttamisen paikat. Tiekartta sisältää sekä tavoitteita että toimenpiteitä. Lue lisää: Järjestöjen yhteistyön tiekartta Innokylä-verkkopalvelussa Useita tärkeitä vaikuttamisen paikkoja Järjestöjen kannalta keskeisimpiä vaikuttamisen paikkoja on tässä vaiheessa sote-uudistuksen toimeenpanoa kaiken kaikkiaan viisi, katsoo […]

Uutinen

17.9.2021 10:05

Sote-uudistus etenee monikanavarahoituksen purkamisella – vuorossa parlamentaarinen ryhmä

Sosiaali- ja terveyspalvelut Sote-uudistuksen keskeinen tavoite on sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisen ja rahoituksen pirstaleisuuden purkaminen, jolla turvattaisiin sote-palvelujen kustannustehokas ja yhdenvertainen järjestäminen koko maassa. Nyt kun sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisvastuun siirrosta hyvinvointialueille on päätetty, vuorossa ovat päätökset soten monikanavarahoituksen purkamisesta yksityisen sairaanhoidon hoito- ja tutkimuskorvausten, vaativan lääkinnällisen kuntoutuksen ja kuntoutuspsykoterapian sekä lääke- ja matkakorvausten osalta. Monikanavarahoituksen purkamisen vaihtoehtoja […]