Skip to content

Riksdagsval teser: trygga jämlika, kundorienterade och kvalitativa social- och hälsovårdstjänster i hela landet

På svenska
På svenskaSote-uudistus

En reform av social- och hälsovården är nödvändig för att trygga systemets jämlikhet, förverkligandet av grundrättigheter och en hållbar kostnadsnivå. Den grundläggande social- och hälsovården bör stärkas. Beslut bör fattas i ärendet under den kommande regeringsperioden. Läs mera 

Skrivelser till regeringsprogrammet

  • Reformen av social– och hälsovårdstjänster genomförs parlamentariskt. 
  • Ansvaret för arrangerandet av social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till klart större landskap 
  • Grundläggande social- och hälsovård stärks. 
  • Flerkanalsfinansiering förenklas och skadlig deloptimering förhindras. 
  • Kontaktytorna mellan social- och hälsovårdstjänster och främjande av hälsa och välmående bör värnas. Social- och hälsovårdsorganisationer bör tas i beaktande som en viktig resurs. 
  • I reformen bör man från första början identifiera de kontaktytor som social-och hälsovårdstjänsternas och organisationernas lågtröskelarbete skapar. 
  • Klientens ställning och självbestämmanderätt stärks genom att utvidga servicesedelsystemet och genom att ta i bruk en personlig budget. 

Det nuvarande splittrade social- och hälsovårdssystemet tryggar inte tillräckliga social- och hälsovårdstjänster oberoende av boplats. Skillnaderna i tillgång till tjänsterna mellan olika befolkningsgrupper och regioner är stora och ojämlikheten har ökat. 

Att genomföra stora reformer är inte möjligt utan en bred, parlamentarisk, beredning. 

Ifall förslagen om handikapplagstiftning och klientavgiftslagstiftning förfaller bör dessa förnyas och genomföras så fort som möjligt i början av den nya regeringsperioden.

Reformens grundmålsättningar bör vara klara

Undernästa valperiod på man i förvaltningsreformer koncenterera sig på social- och hälsovårdstjänster. Att först besluta om strukturer och sedan finansieringsmodeller är fortfarande ett bra sätt att framskrida 

Sett från servicens jämlikhet bör social- och hälsovårdstjänsterna arrangeras på tillräckligt stora, och klart större områden än nu, till exempel frivilliga samkommuner inom social- och hälsovård. I den fortsatta beredningen bör frågan om kommunernas roll som serviceproducent utredas. I beredningen bör man också ta i beaktande landskapens särdrag och experters synpunkter må områdens antal. 

Redan nu har man gjort mycket i landskapen för social- och hälsovårdsreformen. Det är skäl att fortsätta beredningen i landskapen och förutsättningarna för detta ska tryggas. 

För att stävja centrala kostnader bör man skapa en finansieringsmodell som hindrar överkompensationer, överföring av kostnader till anda betalare och som styr till tillräcklig vård i god tid. 

Basnivån måste stärkas

Problemet med den nuvarande grundläggande hälsovården är att tjänsternas tillgänglighet och tillgången till vård inte är jämlik i hela landet. Det här syns speciellt i tillgången till hälsovårdscentralernas läkarmottagning och tillgången till service för de som är i en svagare position 

I synnerhet den grundläggande hälsovården och socialvården måste stärkas. Endast på det viset är det möjligt att påskynda tillgången till och minska på specialistvårdens kostnader 

Klyftorna i hälsa och välmående minskas bäst genom satsningar i socialt välmående och hälsofrämjande, förebyggande arbete, service i god tid och integration av social- och hälsovård, grundläggande hälsovård samt specialsjukvård. Utvecklingen av basservice, vård och omsorg samt smidiggörandet av vårdkedjor måst fortgå hela tiden. Speciell uppmärksamhet måste fästas vid vikten av rehabilitering för människans funktionsförmåga. Kvaliteten och nivån på servicen måste tryggas genom tillräcklig personal. 

Kopplingen mellan grundläggande hälsovård och socialvård måste stärkas genom att reformera arbetssätten. I reformen bör man också värna om kontaktytorna mellan social- och hälsovårdstjänster samt främjandet av hälsa och välmående och här ta i beaktande social- och hälsovårdsorganisationer som en viktig resurs. På samma sätt måste man i reformen från första början identifiera de kontaktytor som social-och hälsovårdstjänsternas och organisationernas lågtröskelarbete skapar. 

Till exempel genom servicesedlar och personliga budgeter kan man främja klientens valfrihet. För att göra val behövs stöd och sakkunnig rådgivning. I Finland behövs fortfarande också aktörer inom privata och tredje sektorerna för att producera tjänster, men den offentliga makten ska alltid ha ett entydigt ansvar för att servicesystemet är jämlikt.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

14.5.2020 14:31

Äntligen också coronastöd åt serviceproducerande vårdorganisationer

Finlands regering har idag dragit riktlinjen för ett nytt, branschoberoende, kostnadsstöd på grund av coronaviruset. I samma veva konstaterade regeringen att stödet också omfattar föreningar och stiftelser som idkar affärsverksamhet. ”Vi är verkligen nöjda över att man äntligen kommit till en lösning om stöd till serviceproducerande organisationer. SOSTE har sedan början av coronakrisen gjort påverkansarbete […]

Uutinen

14.5.2020 10:00

Ny lag gör det lättare för föreningar att ordna möten under coronaepidemin

Lagen om tillfälligt undantag från aktiebolagslagen, bostadsaktiebolagslagen, andelslagslagen, föreningslagen och vissa andra samfundslagar fastställdes den 30.4.2020 för att begränsa spridningen av coronaepidemin. Lagen underlättar ordnandet av föreningars stadgeenliga möten våren och sommaren 2020 genom att stifta följande undantag till föreningslagen: Föreningens vårmöte kan hållas senast den 30.9.2020 utan att stadgorna hindrar detta Genom föreningens styrelses […]

Uutinen

12.5.2020 07:50

Ärkebiskop emeritus Kari Mäkinens arbetsgrupp för att hindra ökad ojämlikhet i återuppbyggnaden efter coronakrisen

Social- och hälsovårdsministeriet samt Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med hög profil som ska förbereda återuppbyggnaden av samhället, hävandet av restriktionerna som införts på grund av coronaepidemin, samt stärkandet av välmående och jämlikhet. Som arbetsgruppens ordförande fungerar SOSTEs fullmäktiges ordförande, ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen. Läs mer: ministeriernas beslut om tillsättandet av arbetsgruppen (pdf) […]