Skip to content

Riksdagsval teser: vi bygger tillväxt genom att investera i sysselsättning för alla

På svenska
På svenskaTyöllisyys

Vi bygger tillväxt i Finland genom att investera i sysselsättning för alla medborgare.  Den mellanliggande arbetsmarknaden måste stärkas, och i synnerhet behöver de svårplacerade och partiellt arbetsföra stödjas med allt effektivare medel.

Till regeringsprogrammet

  • Stärka den mellanliggande arbetsmarknaden. Detta verkställs genom att lönesubventioner bibehålls på en tillräcklig nivå, och dirigeras för att stödja partiellt arbetsföra och arbetslösa personer i en svag ställning på arbetsmarknaden. Taket för det maximala antalet lönebidragstagare, 3000 personer, för anställning i organisationer avlägsnas. Kostnadseffekt 50 miljoner euro.
  • Avlägsna den maximala tiden för partiella lönesubventioner. Stödets varaktighet anpassas enligt individens sysselsättningsbehov och kan även vara permanent. Möjligheterna till utbetalning av lönesubventioner till anställda istället för arbetsgivare utreds.
  • Ålägga sociala kriterier, såsom bindande anställningsvillkor för partiellt arbetsföra inom offentlig upphandling. Stärka sysselsättningen för de partiellt arbetsföra genom att dela information rörande resultat från anställningsundersökningar till organisationer inom offentlig upphandling.
  • Fullfölja utredningen om lagändring enligt tysk modell, som skulle förplikta arbetsgivare att anställa funktionshindrade och partiellt arbetsföra arbetstagare. Säkerställa att lagändringen inte stämplar alla personer med funktionshinder som partiellt arbetsföra.

Bakgrund: Stödja svårplacerade och stärka den mellanliggande arbetsmarknaden

Antalet arbetsföra personer har minskat i Finland. För att den totala nationalekonomiska arbetskraftsinsatsen ska kunna växa under de kommande åren, bör allt fler människor i arbetsför ålder tillhöra arbetskraften och undvika arbetslöshet. Vid utgången av 2017 fanns i Finland mer än 160 000 långtidsarbetslösa, arbetslösa från arbetsförmedlingar, personer som flyttats från en tjänst till en annan, eller personer som under de senaste 16 månaderna varit arbetslösa under minst 12 månader. Vidare erhöll nästan 150 000 personer invalidpension eller partiell invalidpension i slutet av år 2017.

När man i Finland reflekterar över att öka sysselsättningen och höja sysselsättningsgraden, är långtidsarbetslösa, personer med partiell arbetsförmåga och funktionshindrade personer i arbetsför ålder är gruppen med bäst potential. Om till exempel en tredjedel av personerna i denna grupp vara i permanent anställningsförhållande framöver, skulle sysselsättningsgraden öka med mer än tre procentenheter. Detta illustrerar väl den potential en sysselsättningsinvestering i långtidsarbetslösa, partiellt arbetsförmögna och arbetsoförmögna kunde ha.

Centralt för anställning av ovan nämnda grupper är förstärkning av resurser och korrigering av brister i arbets- och funktionskapaciteten.

Personer i svag arbetsmarknadsställning, med partiell arbetsförmåga eller funktionshinder har varierande individuella behov, något som tjänste- och förmånssystemet bör svara på bättre i framtiden. Den viktigaste utgångspunkten är att denna grupp av människor och deras speciella behov identifieras och uppmärksammas. Därefter måste åtgärder vidtas för att underlätta vägen mot arbetslivet och ge människorna tillräckligt stöd i alla situationer på arbetsmarknaden.

Den mellanliggande arbetsmarknaden är en sektor mellan den öppna arbetsmarknaden och arbetslöshet, från vilken man så småningom strävar till att träda in på den öppna arbetsmarknaden. Den mellanliggande arbetsmarknaden består i praktiken av en rad olika sysselsättningsfrämjande åtgärder och subventionerade arbetstillfällen. En väl fungerande mellanliggande arbetsmarknad är en förutsättning för att personer i en svår arbetsmarknadssituation kan komma framåt i arbetslivet och få den typ av stöd som motsvarar deras behov.

Under de senaste åren har tyngdpunkten inom arbetsmarknadspolitiken i Finland förändrats genom att resurserna i allt större utsträckning har styrts till de kortvarigt arbetslösa. Detta har varit särskilt tydligt i fördelningen av lönesubventioner. Då lönesubventionsmedlen i sin helhet har minskat efter år 2014, har de medel som erbjuds långtidsarbetslösa och personer med partiell arbetsförmåga varit särskilt knappa. För lönesubventioner som i sin helhet täcker en 60 procentig arbetstid, och tilldelas organisationer, har man fastställt ett tak på maximalt 3000 mottagare. En subventionerad anställning inom organisationer är viktig för personer med partiell arbetsförmåga och personer i svag arbetsmarknadsställning.  Denna möjlighet har i nuläget nästan halverats från 2014 års nivå.

Resurserna för den mellanliggande arbetsmarknaden bör framtiden ökas. Under de senaste åren har man gjort nedskärningar i till exempel arbetsmarknadsstödet, trots att stödet tidigare har utnyttjats för att förbättra situationen för personer i svag arbetsmarknadsställning. Likaså inom verkstadsverksamhet är resursbristen uppenbar, trots att verksamheten har visat sig ha positiv inverkan speciellt på ungdomar.

I allmänhet bör den mellanliggande arbetsmarknaden kunna producera mera effektiva och beprövade tjänster för att möta behoven hos partiellt arbetsförmögna och långtidsarbetslösa.  Detta måste särskilt beaktas i landskapsreformen och i verkställande av lagen om tillväxttjänster.  För att i framtiden bättre kunna rikta resurserna bör tjänsternas effektivitet ständigt utvärderas och verksamheten utvecklas på grundval av utvärderingsresultaten.

SOSTEs rekommendationer för ökad sysselsättning

  • Stärka den mellanliggande arbetsmarknaden. Detta görs genom att hålla lönesubventionerna på en tillräcklig nivå och omdirigeras för att i större utsträckning stödja partiell arbetsförmåga och arbetslösa i en svag ställning på arbetsmarknaden.
  • Taket på 3000 anställda med lönesubvention för organisationer avlägsnas.
  • I framtiden granskas fördelningen och effektiviteten av arbetsmarknadsanslagen för den mellanliggande arbetsmarknaden genom utvärderingar och fallstudier.
  • Anslagen för tjänster i den mellanliggande arbetsmarknaden ökas för att stödja personer med partiell arbetsförmåga och långtidsarbetslösa i svag ställning under olika arbetslivsfaser. Bästa praxis effektiviseras och bibehålls, och en spridning i servicefältet med nya kortsiktiga projekt undviks.
  • Identifiera personer i svag ställning på arbetsmarknaden som en särskild grupp i samband med lagen om tillväxt och landskapsreformen, skapa en behovsanpassad tjänstehelhet för gruppen.

Bakgrund: Att förbättra arbetsmarknadssituationen för partiellt arbetsföra

För att förbättra arbetsmarknadssituationen för de partiellt arbetsföra behövs målmedveten attitydändring, samarbete mellan arbetsmarknaden och handikapporganisationer samt rätt stöd i form av lagstiftning. Ett antal bra metoder har utvecklats för att stödja partiell arbetsförmåga, men införandet av rikstäckande modeller är fortfarande under arbete.

För att stödja sysselsättningen och bibehålla arbetsplatser finns olika former av stöd, till exempel arbetsträning, lönesubventioner och stöd för arrangemang på arbetsplatsen, men dessa utnyttjas inte till fullo.  Servicesystemet och subventionerna bör fortsättningsvis utvecklas så att de mera effektivt än någonsin stöder sysselsättningen av partiellt arbetsföra samt deras fortsatta arbetsförmåga. Den maximala tiden för partiellt lönebidrag är för närvarande 24 månader, även om behovet av stöd i praktiken kan vara bestående. Den maximala mekaniska tiden bör avlägsnas och möjligheterna att betala subventionen till arbetstagaren istället för arbetsgivaren bör utredas. Statens budget måste också tillhandahålla tillräckliga resurser för tjänster och stöd.

Arbetsgivarna behöver information om partiell arbetsförmåga samt de stödmodeller som erbjuds för anställning av partiellt arbetsföra personer. Arbetsgivarna ser ofta de partiellt arbetsföra som en enda stor massa. Emellertid är varje individ olika, och märkbara skillnader finns också inom olika typer av funktionshinder. Även myndigheterna saknar kunnande och sakkunskap. Organisationer, särskilt funktionshinderorganisationer, har länge samarbetat med myndigheter och arbetsgivare för att öka kunskapen. Bland annat ger arbetslivstjänster för olika organisationer information och praktiska råd om frågor som berör anställning av funktionshindrade eller kroniskt sjuka personer, och deras möjligheter till fortsatt anställning. Det finns information, stöd och guider för arbetsgivare och myndigheter, men samarbetet mellan organisationer, myndigheter och arbetsgivare bör intensifieras i en allt större utsträckning. Rätt information och behövliga stödformer har stor betydelse för sysselsättningen.

Heltidsarbete som norm, oflexibla arbetstider och -former utgör en utmaning för anställning av funktionshindrade och långtidssjuka. Det behövs flexibla arbetstider, deltidsarbeten och diversifiering av arbetsformer. Sociala kriterier måste i större utsträckning beaktas vid produktion och upphandling av offentliga tjänster. Detta kommer i sin tur att bidra till att skapa sysselsättningsmöjligheter för personer med funktionshinder, partiellt arbetsföra och långtidsarbetslösa.

SOSTEs rekommendationer för att stödja de partiellt arbetsföra

  • Fortsätta förstärka arbetsmarknadssituationen för partiellt arbetsföra med tonvikt på att införa riksomfattande väletablerade modeller samt utvidga samarbetet mellan arbetsmarknads- och funktionshinderorganisationer.
  • Avlägsna den maximala lönebidragstiden för partiellt arbetsföra. Stödets varaktighet måste styras av individens sysselsättningsbehov och stödet kan också vara permanent. Utreda möjligheterna att betala lönebidrag till arbetstagaren istället för arbetsgivaren.
  • Öka efterfrågan på partiellt arbetsför arbetskraft med hjälp av anpassade arbetstider och arbetsuppgifter, samt varierade arbetsformer.
  • Möjliggöra anställning av partiellt arbetsföra genom att konsolidering av sociala kriterier beaktas i anställningsvillkoren vid offentlig upphandling.

Tilläggsinformation

  • chefsekonom Jussi Ahokas: 050 308 6870, jussi.ahokas@soste.fi
  • specialist Päivi Kiiskinen: 040 051 6018, paivi.kiiskinen@soste.fi

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

20.5.2020 16:03

Komission suosituksissa Suomelle piilee hyvinvointi-investointien laiminlyönnin vaara

Euroopan komissio julkaisi keskiviikkona 20.5. eurooppalaisen ohjausjakson maakohtaiset suositukset Suomelle. Luonnollisesti tänä vuonna suosituksia määrittelee koronaepidemia ja siihen vastaamiseksi tarvittavat talous- ja yhteiskuntapoliittiset toimet. Komissio toivoo Suomen tekevän kaikkensa, jotta koronakriisistä noustaan mahdollisimman vähin vaurioin. Euroopan vakaus- ja kasvusopimuksen sääntöjen laittaminen hetkellisesti hyllylle tukee Suomea näissä ponnisteluissa. Komission suosittelema finanssipoliittinen linja on hyvin samantyyppinen kuin […]

Uutinen

15.5.2020 12:02

SOSTE Hetemäen työryhmälle: Järjestöjen yleishyödyllisen toiminnan toimintaedellytykset varmistettava

Järjestötoiminta ja järjestöjen auttamistoiminta varmistavat ihmisten osallisuuden ja merkityksellisyyden kokemuksia ja huomioi ne ihmisryhmät, joihin julkiset palvelut eivät yllä. SOSTEn mukaan kuntia tulisi kannustaa järjestölähtöisen auttamistoiminnan avustamiseen. Järjestöjen yleishyödyllisen toiminnan toimintaedellytykset on varmistettava sekä paikallisella, että alueellisella tasolla. ”Järjestöjen toiminta perustuu vapaaehtoistoimintaan ja vertaistukeen kannustamiseen. Järjestöt voivat ottaa koppia osattomuuden uhreista vain, jos niillä on […]

Uutinen

14.5.2020 14:31

Äntligen också coronastöd åt serviceproducerande vårdorganisationer

Finlands regering har idag dragit riktlinjen för ett nytt, branschoberoende, kostnadsstöd på grund av coronaviruset. I samma veva konstaterade regeringen att stödet också omfattar föreningar och stiftelser som idkar affärsverksamhet. ”Vi är verkligen nöjda över att man äntligen kommit till en lösning om stöd till serviceproducerande organisationer. SOSTE har sedan början av coronakrisen gjort påverkansarbete […]