Skip to content

Socialbarometer 2019 förord

Bred beredning öppnar för mänskliga tjänster


Det här artikeln är från Socialbarometer 2019.
©SOSTE Finlands social och hälsa rf, oktober 2019


 

Du håller den färskaste Socialbarometern i din hand. Den årliga barometern har utkommit i snart tre årtionden. Den har alltid speglat sin tid och erbjudit färsk och mångsidig information om aktuella fenomen och processer i samhället.

Standardinnehåll i flera års tid har varit information om och bedömningar av regeringarnas planer för reformering av social- och hälsovårdens strukturer. Sådant material behövs även i framtiden. Hur länge, det återstår att se. De som besvarat barometerns frågor under de senaste åren och även i år har kritiserat de ansatser som gjordes under den föregående valperioden för att inte nämnvärt ha gynnat integreringen av social- och hälsovårdens tjänster. Integration – dvs. bättre samordning av tjänsterna ur den enskilda människans, inte systemets synvinkel – ses som en nyckel till såväl bättre tjänster som större kostnadseffektivitet.

För att detta ska kunna nås är det av största vikt att den nya strukturen möjliggör utveckling av tjänsternas innehåll och att fokus fortast möjligt inriktas på just det. Effektfulla och kostnadseffektiva tjänster kan åstadkommas genom rättidigt stöd till de mest behövande, friktionsfri service och ett långsiktigt, individcentrerat grepp i arbetet. Också i glesbygden bör de mest utsatta människorna erbjudas personlig service bland annat med hjälp av distanskonsultation och mobila tjänster.

Stora befolkningsgrupper behöver främst enskilda bastjänster. Tillgången på dem kan effektiveras genom digitalisering. De tjänster som läggs ut på webben ska vara sådana som genuint nås av sina målgrupper och fungerar som en servicekanal för dem. Digitalisering ska innebära att människor får hjälp och stöd lättare, inte att de i växande utsträckning blir beroende av andras stöd. Detta är allt viktigare att hålla i minnet i sådana fall då en enda tjänst inte är tillräckligt. Ett av de stora samtalsämnena under det gångna året har varit den så kallade aktiveringsmodellen, vars syfte var att med hot om nedskuret utkomststöd aktivera arbetslösa att söka jobb. I många fall kunde de arbetslösa inte sysselsättas, och utkomststödet minskades. De som besvarat socialbarometerns frågor – ofta människor som ser världen ur vanliga människors perspektiv – ger föga stöd åt aktiveringsmodellen. Däremot är praktiskt taget alla överens om att arbetslösa bör erbjudas tjänster som är anpassade efter deras situation. Nio av tio höll med om att personlig aktivitet ska belönas och att arbetsinkomsterna och förmånerna borde vara bättre koordinerade. Över fyra femtedelar ger sitt stöd åt att de byråkratiska procedurerna vid ansökan om förmåner bör luckras upp och att betalningsavbrott och återkrav bör användas sparsammare. Att lyckas komma loss från utkomststödet ger bättre sysselsättningsmöjligheter, men den förhöjning av grundskyddet som det förutsätter leder enligt finansministeriets (FM) beräkningsmodeller till lägre sysselsättningsnivå.

Höjd inkomstgräns för studiestöd borde enligt sunt förnuft resultera i att fler studenter i mån av möjlighet också söker jobb, men enligt FM:s modeller är effekten i stället lägre sysselsättning. En vidareutveckling av dessa mätare i brett samarbete med olika aktörer är förhoppningsvis en fråga som är fastspikad i den nya regeringens agenda.

I fråga om sporrande sysselsättningsåtgärder och i synnerhet social trygghet kan man urskilja två klart antagonistiska synsätt i vårt land. Den ena förespråkar morot, den andra piska. Bakom dessa ståndpunkter ligger olikheter i människosyn, utbildningsbakgrund, förvaltningstraditioner och ideologi. Ofta är synsätten så olika att en dialog sällan når längre än att man ropar från sina respektive skyttegravar. Därför är det viktigt att också de som är föremål för sysselsättningsfrämjande åtgärder får sin röst hörd. Ofta är bred och inkluderande beredning den enda vägen till lyckade resultat.

Vertti Kiukas

 

 

Vertti Kiukas
generalsekreterare
SOSTE Finlands social och hälsa rf

 


Det här artikeln är från Socialbarometer 2019.
©SOSTE Finlands social och hälsa rf, oktober 2019