Skip to content

Riksdagsval teser: jämlikt främjande av social välfärd och hälsa i alla landskap

Ruotsinkielinen
RuotsinkielinenSote-uudistus

Landskapen bör ha tillräckliga befogenheter för att säkerställa hög kvalitet och besluta om genomförandet av valfriheten inom sitt område. Vid införande av klientsedlar måste landskapen tillåtas göra egna bedömningar och tidtabeller. Fördelarna och nackdelarna med landskapens beskattningsrätt måste klargöras. Landskapen besitter en nyckelroll i främjandet av välfärd och hälsa. Av denna anledning måste statens hälso- och välfärdsandel i landskapen höjas, och finansieringens hälso- och välfärdskoefficient bör omedelbart införas.

Till regeringsprogrammet

  • Utreda alternativen för införande av landskapens beskattningsrätt
  • Landskapen tillåts långfristig upplåning för att täcka välfärdsinvesteringar med statligt stöd. Lånet får inte användas för att täcka driftsunderskott
  • I de årliga förhandlingarna med social- och hälsovårdsministeriet bevakas tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster samt kvalitet och jämlikhet mellan landskapen. Om de planerad uppställda målen inte har uppnåtts behandlas ärendet
  • Nivån på producentersättningar och deras inverkan på kvaliteten och tillgängligheten av tjänster bevakas. Om målen inte uppnås justeras ersättningsnivåerna
  • Direkt valbara social- och hälsovårdstjänster i den första fasen tillhandahålls kostnadsfritt för tjänsternas användare. Kostnadseffekt på 120 miljoner euro.
  • Personer som inte har valt vårdställe, är år 2023 i princip klienter vid landskapens social- och hälsovårdscentraler

Bakgrund: Säkerställa högkvalitativa sjukvårdstjänster i alla landskap

För att säkerställa en likvärdig sjukvård i alla landskap är det avgörande hur väl landskapen lyckas med implementering av social- och hälsovårdsreformen. Eftersom landskapens befolkningsunderlag, ekonomiska bärkraft, produktionsstruktur och marknadsförhållanden skiljer sig avsevärt från varandra, bör landskapen ha befogenhet att besluta om sote-reformens och valfrihetens utvecklande i sitt eget område. Valfriheten bör under nationell ledning genomföras på ett sätt som bäst passar det egna landskapet, är förenligt med landskapets egna beslut, och inom en tidsram som bäst passar landskapen.

Tillgången, kvaliteten och tjänsternas likvärdighet följas upp under de årliga förhandlingarna mellan landskapen samt social- och hälsovårdsministeriet. Om dessa mål inte har verkställts planenligt måste ärendet behandlas omedelbart. Landskapets ekonomiska bärkraft måste också övervakas regelbundet. Krisförfarande måste snabbt tillgripas i landskapet ifall problemen är återkommande och äventyrar tillgången till tjänster eller likvärdigheten.

Vid genomförande av sote- och landskapsreformen bör särskild uppmärksamhet fästas vid social- och hälsovårdsintegrationen i de olika landskapen. En framgångsrik integrering av social- och hälsovård, heltäckande och välfungerande vård- och servicekedjor samt en tidsmässigt korrekt klientledning kan bidra till att minska kostnaderna. Om integrationens målsättningar inte kan förverkligas i praktiken bör valfrihetslagstiftningen preciseras bland annat genom att öka utbudet av socialvårdstjänster i sote-centralernas lagstadgade serviceutbud, eller genom att detaljera producentersättningsmodellenså att den bättre beaktar människans heltäckande vård, stöd och omsorg. Implementeringen måste övervakas genom landskapens egenkontroll samt i diskussionerna med ministeriet.

Bakgrund: Ge landskapen utrymme att producera tjänster på eget sätt

Landskapen beviljas tillstånd för långfristig upplåning (till exempel 20 år) för att täcka välfärdsinvesteringar med hjälp av statligt stöd. Lånet i fråga borde inte få användas för att täcka driftsunderskott, utan används specifikt för investeringar i hälso- och välfärdsfrämjande aktiviteter.  För att gardera landskapens finansiella spelrum, måste alternativen för införande av beskattningsrätt i landskapen, samt rättens förd- och nackdelar klargöras.

Producentersättningarnas nivåer är avgörande för bildandet av en servicestruktur. Ersättningarna måste dimensioneras så att de täcker de faktiska servicekostnaderna. Skulle producentersättningarna orsakar en reducering av helhetstjänsterna och därigenom försämrar kvaliteten och försvårar tillgängligheten, eller till exempel leda till att man i sote-centralerna lätt styr klienterna vidare till landskapens affärsverk, måste ersättningsnivåerna i landskapet justeras.

Införandet av klientsedlar måste ske enligt plan och stegvis i enlighet med en tidtabell som varje landskap själv fastställer. Landskapen bör ges befogenhet att med beaktande av landskapets särdrag, definiera användningen och beviljandet av servicesedlar inom sitt område, men med beaktande av likvärdighet.

Ju fler tjänster som verkställs genom klienturvalssystem, desto mindre blir behovet av offentliga upphandlingar. För såväl personer med funktionsnedsättningar som andra klientgrupper, är det viktigt att boendeutgifter och den långvariga dagliga vården och stödet i så stor utsträckning som möjligt omfattas av den personliga budgeten och servicesedlarna. I synnerhet genom den personliga budgeten erbjuds möjligheten till individuellt skräddarsydda klientservicepaket, dessa stärker klientens autonomi. Klientsedlarnas användning bör övervakas under förhandlingarna mellan landskapen och ministeriet, särskilt gällande bostadstjänster, och obefogade avgränsningar bör åtgärdas.

Enligt den nya klientavgiftslagen kan landskapen uppbära lägre klientavgifter än vad som föreslagits på nationell nivå, alternativt kan avgifterna för vissa tjänster helt slopas.  Klienternas avgiftspraxis bör övervakas och vid behov korrigeras genom mer noggrann lagstiftning, om befolkningens försörjningsförmåga skulle avsevärt försämras. Sote-centralernas direktvalstjänster i första fasen bör göras kostnadsfria.

Enligt lagen om valfrihet kommer de personer som inte gjort ett direktval, att överföras till närmaste sote-central år 2023, tjänsten kan även upprätthållas av en privat producent. Detta beslut bör upphävas under den kommande regeringsperioden. Om inget val är gjort bör en person i regel alltid I vara klient hos landskapets sote-central, eftersom den offentliga sektorn alltid i sista hand bär ansvar för att trygga tillgången till tjänster.

Bakgrund: Ökad finansiering för välfärd och hälsa

Vid sidan om servicestrukturreformen bör välstånd och hälsa lyftas fram som en central socialpolitisk fråga. Ungefär en procent av landskapens statsfinansiering understöder främjandet av välfärd och hälsa. Finansieringsnivån bör ökas på ett sådant sätt att den inte minskar kommunfinansieringen. Dessutom bör landskapens hälso- och välfärds koefficient införas omedelbart, och inte först år 2022. I annat fall föreligger risk för att arbetet för främjande av välfärd och hälsa förblir ogjort i början av reformen. Det är också av största vikt att anslagen som tilldelas landskapen specifikt används för att främja hälsa och välfärd.

I samband med uppgörande av landskapets budget måste en investeringsbudget för välfärden upprättas, dessa medel kan investeras i strukturer som producerar välfärd.  Minst tre procent av det årliga anslaget bör reserveras för ändamålet. Samarbetet med sote-organisationerna bör inkluderas i kommunernas hälso- och välfärdsindikatorer.

Bakgrund: Säkerställa verksamhetsförutsättningarna för organisationer

Förutom offentlig serviceproduktion behövs även de tjänster som tillhandahålls av organisationer och privata företag. Landskapen bör förhindra en ensidig produktion av social- och hälsovårdstjänster och centralisering av tjänsterna. Ett omfattande nätverk av serviceleverantörer kan bäst svara på individernas behov och bidrar till att bibehålla hela landskapet livskraftigt.

Möjligheten att dela klientdata mellan de olika aktörerna är avgörande för integrationen. Speciellt för små företag är tillgången till informationshanteringstjänster både en kunskaps- och kostnadsfråga. För att säkerställa små tjänsteleverantörers verksamhetsförutsättningar är det viktigt att alla IT-kostnader, inklusive medlemskap i Kanta-arkivet, ligger på en rimlig nivå. Kraven på innehållet i egenkontrollprogrammen måste också anpassas till tjänsteleverantörens storlek och verksamhetens omfattning.

Kommunerna stödjer organisationernas verksamhet genom att bevilja dem bidrag och tillhandahålla utrymmen för medborgarverksamheten. Till följd av sote-reformen kommer denna uppgift att delas mellan kommunerna och landskapen. Landskapen och kommunerna ska avtala om fortsatta organisationsbidrag som ett led i grundandet av landskapen. Under övergångsfasen måste man se till att avbrott inte uppstår. I förhandlingarna mellan staten och landskapen bör stödet till regionala och kommunala organisationer regelbundet övervakas.

Sostes rekommendationer för fullbordandet av landskapsreformen

  • Landskapen måste ha tillräckliga befogenheter att besluta om genomförandet av valfrihet i sitt eget område, med beaktande av områdets särdrag. Valfrihet måste genomföras på ett icke-diskriminerande sätt.
  • Vid införande av klientsedlar måste landskapen tillåtas göra egna bedömningar och tidtabeller.
  • Tillgängligheten, kvaliteten och tjänsternas likvärdighet måste årligen övervakas.
  • Integrationen av social och hälsovård behöver stärkas på lång sikt.
  • Fördelarna och nackdelarna med landskapens beskattningsrätt måste klargöras.
  • Nivån på producentersättningarna och deras inverkan på tillgången och kvaliteten av tjänsterna måste övervakas regelbundet.
  • Effekterna av landskapens klientavgiftspolitik måste övervakas och vid behov bör klientavgiftslagstiftningen justeras, om avgifterna utgör ett hinder för tillgången till tjänster och vård samt försvårar individens ekonomiska situation.
  • De direkta valen av sote-tjänster i den första fasen bör vara kostnadsfria
  • De personer som inte har valt vårdställe bör från och med år 2023 i princip att kvarbli som klienter inom landskapets social- och hälsovårdstjänster.
  • Landskapens finansieringsanslag för välfärd och hälsofrämjande bör användas specifikt för att främja hälsa och välbefinnande. Användningen ska påvisas i de regionala välfärdsrapporterna.
  • Incitamentspengen i landskapens statsfinansiering måste ökas och hälso- och välfärdskoefficienten för bör införas omedelbart. Tilläggsfinansieringen bör inte minska kommunernas hälso- och välfärdskoefficient.
  • Små tjänsteleverantörers ekonomiska och andra möjligheter att ansluta sig till informationssystemen måste säkerställas på ett sådant sätt att till exempel licens- och startavgifter eller tekniska frågor inte hindrar implementering och användning.
  • Landskapen och kommunerna bör komma överens om fortsatta organisationsbidrag vid etablering av landskapen.
  • I förhandlingarna mellan staten och landskapen bör stödet till regionala och kommunala organisationer regelbundet övervakas.

Tilläggsinformation

  • direktör, generalsekreterare Anne Knaapi: 040 194 2518, anne.knaapi@soste.fi
  • specialråd Ulla Kiuru: 040 744 0888, ulla.kiuru@soste.fi
  • forskningsledare Anne Perälahti: 050 4111734, anne.peralahti@soste.fi
  • specialist Tuuli Lahti : 050 591 8307, tuuli.lahti@soste.fi

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

15.3.2019 15:19

SOSTE upprätthåller en webbaserad organisationsguide

Vår strävan är att ge strukturerad information, instruktioner och tips för anställda inom social – och hälsovårdsorganisationer. Guiden är uppbyggd i form av artiklar inom olika teman. Förutom artiklarna innehåller guiden också aktuellt från SOSTE. Guiden är på finska och innehållet uppdateras regelbundet. I den här guiden får du på svenska en överblick av guiden […]

Uutinen

8.3.2019 11:42

Soten askelmerkit päätettävä nyt

SOSTE on pahoillaan, ettei eduskunnassa kyetty tekemään edes riisuttua versiota sotesta ja päättämään asian etenemisestä. Hallituskauden sotenäytelmä osoittaa, että Suomessa isojen reformien tekeminen ei ole mahdollista ilman laajaa, parlamentaarista valmistelua.  “Valmistelussa jäi liian vähälle huomiolle, että nykyjärjestelmä tuskin kestäisi perustuslainmukaisuustulkintaa. Tästä on kuitenkin päästävä karttuneen tiedon ja kokemuksen pohjalta eteenpäin mahdollisimman nopeasti”, toteaa SOSTEn johtaja, varapääsihteeri Anne Knaapi.   Nyt tarvitaan […]

Uutinen

26.2.2019 16:03

Sosiaalibarometri: Sotessa hyvää asiakasseteli ja leveämmät hartiat, muu vaatii vielä työtä

Sote-uudistuksen peruspalikoille on alueilla vahva tuki, kertovat Sosiaalibarometrin 2019 ennakkotulokset. Kannatusta saavat asiakasseteli ja leveämmät hartiat, jotka voitaisiin turvata parlamentaarisella yhteistyöllä nyt – siitä huolimatta, että sote-kokonaisuus on valiokunnissa pulassa. Kuntien, kuntayhtymien ja yhteistoiminta–alueiden sosiaali- ja terveysjohtajat kannattavat Sosiaalibarometrissa maakuntia, palvelutuotannon monipuolistamista, asiakasseteliä ja henkilökohtaista budjettia – tämä samaan aikaan, kun vain joka kolmas vastaajista […]