Skip to content

Finland tillbaka som en supermakt inom utbildning – målmedvetna satsningar behövs för att höja utbildningsnivån

26.11.2021 8.19

På svenska
KoulutusHyvinvointitalousPå svenska

På 20 år har Finland fallit från sina toppresultat under början av 2000-talet till medelnivån på OECD-ländernas utbildningsjämförelser. Finländska unga är nu svagare utbildade än unga i OECD-länderna i medeltal.

”Finlands viktigaste naturresurs finns mellan dess invånares öron. Vår uppgång från en agrar randstat till världens lyckligaste och mest konkurrenskraftiga nutida-Finland har grundats framförallt på befolkningens utbildning och uppgången i kunskapsnivån.”, påminner SOSTE: s specialsakkunniga Aleksi Kalenius. ” Också nu är utbildning en viktig investering i välfärd. En höjd produktivitet och levnadsnivå kommer framförallt från kunnande”, fortsätter Kalenius.

Deltagandet i utbildning har inte under lång tid utvidgats, varför de åldersklasser på väg ut ur arbetsmarknaden är nästan lika utbildade som de som är på väg in. Andelen med utbildning på grundnivå är på samma nivå bland 20–24 åringar och 60–64 åringar, andelen högutbildade har under flera år varit högre bland 55–64 åringar än bland 25–34 åringar. Att mängden utbildade inte växer reflekteras i den nutida arbetskraftsproblematiken.

”I världens mest utbildade länder är andelen högutbildade unga nästan dubbelt större jämfört med Finland. Antagningen till hög utbildning måste öppnas märkbart, så att Finland ens stiger över OECD-ländernas medelnivå. Början av 2000-talets unga, som under sin tid hörde till de mest utbildade i världen, verkar i denna stund förbli den åldersgruppen med högst utbildning i Finland under all tid.”, berättar SOSTE: s specialsakkunniga Aleksi Kalenius.

Utbildningsmålsättningen för år 2030 nås inte

Den politiska målsättningen är att hälften av de unga ska vara högutbildade år 2030. Fastän det ännu är ett årtionde till den bestämda tiden är det redan nu klart att målsättningen inte kommer att nås. Den färska läropliktsreformen sänker bara mängden unga som förblir på grundnivån. Ännu innan år 2030 måste man utvärdera om förlängningen till 18 år räcker eller borde läroplikten täcka en hel examen på andra stadiet.

För att höja utbildningsnivån föreslår SOSTE:

  • att läroplikten justeras till att täcka hela andra stadiets utbildning, på så sätt att plikten regleras att avslutas när man har genomfört en examen på andra stadiet eller när det har gått 13 år från att läroplikten inleddes.
  • att vuxenutbildning riktas till vuxna på grundnivån så att 10 000 personer på grundnivån årligen genomför en examen på andra stadiet.
  • en årlig ökning på 7000 startplatser till högskoleutbildning inom välfärdssektorerna (social- och hälsovård, småbarnspedagogik) för att svara på kompetensbristen.
  • en permanent utvidgning av högskoleutbildning också i andra utbildningssektorer.

För mer info: specialsakkunnig Aleksi Kalenius

Muut teeman artikkelit

Uutinen

19.1.2022 07:00

SOSTE:s handbok för EU-påverkan för organisationer

På svenska SOSTE har samlat ihop en EU-guide för organisationer, som är en kortfattad handbok om EU-påverkan. I guiden finns basuppgifter om EU:s verksamhetsorgan, beslutsfattandesystem samt tips för hur man inleder påverkansarbete och uppföljning av EU-ärenden. På basis av en enkät som SOSTE gjorde bland sina medlemmar så har organisationerna en stark internationell dimension i sin verksamhet […]

Uutinen

26.11.2021 10:42

SOSTEn pääekonomistiksi Anni Marttinen

Hyvinvointitalous SOSTEn uudeksi pääekonomistiksi on valittu Anni Marttinen. Marttinen siirtyy SOSTEn pääekonomistin tehtäviin SAK:sta. Aikaisemmin hän on työskennellyt myös Valtiovarainministeriössä, Euroopan keskuspankissa ja Suomen pankissa. ”Odotan innolla uusia pääekonomistin työtehtäviä. Arvostan SOSTEa yhteiskunnallisena vaikuttajana. SOSTEn rooli on tuoda sosiaali – ja terveysasiat politiikan keskiöön ja erityisesti talouspolitiikassa ne saattavat jäädä varjoon”, toteaa Anni Marttinen. ”Pääekonomistina tulen […]

Uutinen

26.11.2021 08:25

Suomi takaisin koulutuksen supervallaksi – Koulutustason nostoon tarvitaan määrätietoisia panostuksia

Hyvinvointitalous 2000-luvun alun huipputuloksista Suomi on tippunut kahdessakymmenessä vuodessa OECD-maiden koulutusvertailuiden keskikastiin. Suomalaiset nuoret ovat nyt heikommin koulutettuja kuin nuoret OECD-maissa keskimäärin. ”Suomen tärkein luonnonvara on sen asukkaiden korvien välissä. Nousumme maatalousvaltaisesta reunavaltiosta maailman onnellisimmaksi ja kilpailukykyiseksi nyky-Suomeksi on perustunut ennen kaikkea väestön koulutuksen ja osaamistason nousuun”, muistuttaa SOSTEn erityisasiantuntija Aleksi Kalenius. ”Myös nyt koulutus on […]