Skip to content

Finland tillbaka som en supermakt inom utbildning – målmedvetna satsningar behövs för att höja utbildningsnivån

26.11.2021 8.19

På svenska
KoulutusHyvinvointitalousPå svenska

På 20 år har Finland fallit från sina toppresultat under början av 2000-talet till medelnivån på OECD-ländernas utbildningsjämförelser. Finländska unga är nu svagare utbildade än unga i OECD-länderna i medeltal.

”Finlands viktigaste naturresurs finns mellan dess invånares öron. Vår uppgång från en agrar randstat till världens lyckligaste och mest konkurrenskraftiga nutida-Finland har grundats framförallt på befolkningens utbildning och uppgången i kunskapsnivån.”, påminner SOSTE: s specialsakkunniga Aleksi Kalenius. ” Också nu är utbildning en viktig investering i välfärd. En höjd produktivitet och levnadsnivå kommer framförallt från kunnande”, fortsätter Kalenius.

Deltagandet i utbildning har inte under lång tid utvidgats, varför de åldersklasser på väg ut ur arbetsmarknaden är nästan lika utbildade som de som är på väg in. Andelen med utbildning på grundnivå är på samma nivå bland 20–24 åringar och 60–64 åringar, andelen högutbildade har under flera år varit högre bland 55–64 åringar än bland 25–34 åringar. Att mängden utbildade inte växer reflekteras i den nutida arbetskraftsproblematiken.

”I världens mest utbildade länder är andelen högutbildade unga nästan dubbelt större jämfört med Finland. Antagningen till hög utbildning måste öppnas märkbart, så att Finland ens stiger över OECD-ländernas medelnivå. Början av 2000-talets unga, som under sin tid hörde till de mest utbildade i världen, verkar i denna stund förbli den åldersgruppen med högst utbildning i Finland under all tid.”, berättar SOSTE: s specialsakkunniga Aleksi Kalenius.

Utbildningsmålsättningen för år 2030 nås inte

Den politiska målsättningen är att hälften av de unga ska vara högutbildade år 2030. Fastän det ännu är ett årtionde till den bestämda tiden är det redan nu klart att målsättningen inte kommer att nås. Den färska läropliktsreformen sänker bara mängden unga som förblir på grundnivån. Ännu innan år 2030 måste man utvärdera om förlängningen till 18 år räcker eller borde läroplikten täcka en hel examen på andra stadiet.

För att höja utbildningsnivån föreslår SOSTE:

  • att läroplikten justeras till att täcka hela andra stadiets utbildning, på så sätt att plikten regleras att avslutas när man har genomfört en examen på andra stadiet eller när det har gått 13 år från att läroplikten inleddes.
  • att vuxenutbildning riktas till vuxna på grundnivån så att 10 000 personer på grundnivån årligen genomför en examen på andra stadiet.
  • en årlig ökning på 7000 startplatser till högskoleutbildning inom välfärdssektorerna (social- och hälsovård, småbarnspedagogik) för att svara på kompetensbristen.
  • en permanent utvidgning av högskoleutbildning också i andra utbildningssektorer.

För mer info: specialsakkunnig Aleksi Kalenius

Muut teeman artikkelit

Uutinen

21.6.2022 12:30

”Avainkäsite tulevaisuuden kannalta”, toteaa sote-ministeri Sarkkinen hyvinvointitalouden tulevaisuutta ennakoivasta selvityksestä

Hyvinvointitalous Miten mitata ihmisten hyvinvointia ja ohjata siihen vaikuttavaa päätöksentekoa? Tänään julkaistussa selvityksessä Kohti hyvinvointitalouden ohjausmallia: Hyvinvointilähtöisen politiikkaohjauksen ja hallinnan näkökulmia sosiaaliturvan kehittämisessä kuvataan kansainvälisiä esimerkkejä hyödyntäen, millainen hyvinvointitalouden ohjausmalli voisi toimia Suomessa. Lue lisää: VN: Kohti hyvinvointitalouden ohjausmallia: Hyvinvointilähtöisen politiikkaohjauksen ja hallinnan näkökulmia sosiaaliturvan kehittämisessä sekä yhteiskuntapolitiikassa Selvitys vastaa suoraan kuinka hyvinvointitaloudellista ohjausta olisi mahdollista […]

Uutinen

12.5.2022 05:58

Socialbarometern: Arbetet som främjar välfärd och hälsa i fara i välfärdsområdena – en del människor hamnar i skuggan

Sosiaalibaro Enligt den färska Socialbarometern 2022 ser upp till en tredjedel av de kommunala social- och hälsovårdscheferna samt koordinatorerna för främjande av välfärd och hälsa, en risk för att arbete som främjar vissa befolkningsgruppers välfärd och hälsa försämras när välfärdsområdena kommer i gång.  I början av 2023 fördelas ansvaret för arbete som främjar välfärd och hälsa […]

Uutinen

11.5.2022 06:59

SOSTE:s riksdagsvalsmålsättningar: Med tillit och jämlikhet mot hållbar tillväxt

Eduskuntavaalit SOSTE:s valmålsättningar har publicerats. De betonar välfärdsekonomi: investeringar i socialskyddet, byggnad av ekonomisk tillväxt genom att förbättra sysselsättningen för alla, klientavgifternas rimlighet och den sociala rättvisan i klimatåtgärderna. Det är också viktigt att trygga organisationernas självständighet och verksamhetsförutsättningar, för att stärka nationens motståndskraft. SOSTE föreslår att man främjar folkhälsan genom att införa en hälsoskatt, för […]