Skip to content

Mäkinens arbetsgrupp: Medborgarsamhället har betydande roll i hanteringen av coronakrisen

4.6.2020 8.47

Hyvinvointitalous
Hyvinvointi-investointiJärjestöt mukana muutoksessaKansalaisyhteiskuntaKoronavirusKoronavirus ja järjestöjen tarjoama tuki ja apuHyvinvointitalousPå svenska

Den 3.6 publicerades rapporten från arbetsgruppen ledd av SOSTE: s fullmäktigeordförande, ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen. På informationstillfället berättade Mäkinen att coronakrisen lyft fram såväl det finländska samhällets styrkor, som välfärdssamhällets sprickor. Dessa sprickor har inte uppstått nu, utan deras rötter har redan funnits där. Coronakrisen lyfte fram dem och nu är det dags att reparera situationen.

I arbetsgruppens rapport ges det finländska medborgarsamhället en central roll. Organisationer och det övriga medborgarsamhället ses som en stärkande faktor för vårdtjänster. ”Man bör hålla fast vid dessa och trygga deras verksamhetsförutsättningar”, konstaterade Mäkinen under tillfället.

Investeringar i ett hållbart samhälle

I arbetsgruppens slutsatser placeras uppföljning och utvärdering av välfärdspolitiken i en väldigt central roll. Enligt arbetsgruppen behövs en nationell mall och kriterier för en helhetsbedömning av välmående, en systematisk, regelbunden och aktuell produktion av välfärdskunskap och ett oberoende bedömningsråd för välfärdspolitiken.

I arbetsgruppens rapport ses välfärdsekonomin som en av styrkorna i Finlands välfärdsmodell. Mäkinen efterlyste behovet av en omfattande utvärdering av ärenden. Information om medborgarnas välmående bör utnyttjas istället för enbart ekonomiska analyser.

”Det är lätt att instämma i de här målsättningarna. SOSTE har redan länge pådrivit ett välfärdsekonomiskt grepp i beslutsfattandet. Endast välmående människor är en förutsättning för en hållbar ekonomi”, konstaterar SOSTE: s generalsekreterare Vertti Kiukas.

Att hantera coronakrisen kräver både ekonomiska, mänskliga som sociala resurser av samhället. Det finns inte en enskild lösning på problemet. Lösningar måste hittas i samarbete med hela medborgarsamhället och dess organisationer. Centralt, enligt Mäkinen, är hur de vars resurser är allra svagast kommer att klara sig.

Enligt omsorgsminister Krista Kiuru är en av de viktigaste lärdomarna i rapporten hur vi tryggar de allra svagastes överlevnad genom krisen. Kiuru påminde att vi nu måste ta lärdom av den senaste stora depressionens följder, som till många delar var orimliga för dem i svagare ställning. Enligt Kiuru kommer man i regeringens kommande tilläggsbudgeter att utvärdera hur man kan svara på de utmaningar som Mäkinens arbetsgrupp lyft fram.

Bekanta er med arbetsgruppens rapport

Muut teeman artikkelit

Uutinen

3.7.2020 07:54

Socialbarometern 2020: Corona förstärkte den tredje sektorns roll som myndighetsverksamhetens partner

Den färska Socialbarometern 2020 visar att bland annat församlingarnas, organisationernas och medborgarnas egen verksamhet har haft en viktig roll i vårens coronakamp. Myndigheters och andra aktörers samarbete fungerade utmärkt enligt Socialbarometern. I svaren betonades särskilt den tredje sektorns aktörers snabbhet, smidighet och genuina vilja att hjälpa. Av kommunernas social- och hälsochefer uppgav upp till 64 […]

Artikkeli

Riittävän toimeentulon turvaaminen kaikille on hyvinvointi-investointi tulevaisuuteen

Artikkelisarjasta Koronan jälkeen 30.6.2020 Anna Järvinen erityisasiantuntija, SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry Koronakriisi vaati nopeasti sosiaaliturvan kattavuuden laajentamista Kun koronapandemia tavoitti Suomen maaliskuussa, seurasi terveyskriisiä nopeasti monien ihmisten kohdalla myös toimeentulon kriisi. Koronarajoitusten astuttua voimaan ja ihmisten eristäytyessä koteihinsa, monelta yksinyrittäjältä ja freelancerilta loppuivat työt kuin seinään. Näiden ryhmien sosiaaliturva on heikompi kuin palkansaajilla. […]

Artikkeli

Tulevaisuus tulee tekemällä

Artikkelisarjasta Koronan jälkeen 24.6.2020 Aleksi Kalenius erityisasiantuntija, SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry   Koronakriisin hoidossa ollaan siirtymässä asteittain akuutista kriisinhoidosta talouden elvyttämisen kautta niihin rakenteellisiin uudistuksiin, joilla julkista taloutta tasapainotetaan kriisin jälkeen ja julkisen talouden kestävyys turvataan pitkällä aikavälillä. Tämä on tärkeä kysymys, mutta Suomessa ajattelumme kääntyy ehkä turhankin nopeasti siihen, miten tarpeellista olisi […]