Skip to content

Nationella organisationers resurser för svenskspråkig verksamhet varierar

7.6.2019 11.48

Kansalaisyhteiskunta
SOSTEJärjestöilleKansalaisyhteiskuntaPå svenska

Många av SOSTEs nationella medlemsorganisationer antingen har eller skulle vilja ha svenskspråkig verksamhet, visar en minigallup som SOSTE gjorde bland sina medlemsorganisationer i februari 2019.

Mångsidig svenskspråkig verksamhet

Av de organisationer som besvarade enkäten så har 56 procent antingen regelbunden eller tillfällig svenskspråkig verksamhet. Dessutom önskade 12 procent att de skulle ha svenskspråkig verksamhet.

Hurudan svenskspråkig verksamhet har organisationerna? (N65):

  • Vår organisation har svenskspråkigt material (65 %)
  • Vår organisation har svenskspråkiga webbsidor (40 %)
  • Vår organisation har en eller flera svenskspråkiga medarbetare (38 %)
  • Vår organisation erbjuder svenskspråkigt stöd och rådgivning (32 %)
  • Vår organisation ordnar svenskspråkiga kurser, seminarium o.s.v. (26 %)
  • Vår organisation har en eller flera lokala svenskspråkiga föreningar (23 %)
  • Vår organisation upprätthåller ett eller flera svenskspråkiga nätverk (18 %)
  • Vår organisation använder svenska i sociala medier (15 %)
  • Vår organisation gör svenskspråkigt påverkansarbete (14 %)
  • Vår organisation har ett eller flera svenskspråkiga projekt (11 %)

Medlemsorganisationer satsar i synnerhet på att producera svenskspråkigt material och svenskspråkiga webbsidor. Övrig verksamhet som nämns är läger, produktion av Podcast-program, tvåspråkiga lokalföreningar och tvåspråkiga evenemang. Flera nämner också att de har nordiskt samarbete.

Utmaningar med att upprätthålla svenskspråkig verksamhet

Den huvudsakliga orsaken till varför organisationer inte har svenskspråkig verksamhet är bristen på resurser, såsom brist på stöd, nätverk och språkkunskap. En annan orsak är till exempel att det till exempel inte talas svenska i den region där organisationen har sin verksamhet. Vissa av organisationerna har en svenskspråkig systerorganisation, som ansvarar för den svenskspråkiga verksamheten.

I många organisationer erbjuder svenskspråkiga medlems- och lokalföreningar svenskspråkig verksamhet och svenskspråkig service, rådgivning och verksamhet är långt baserat på frivilliga insatser. Då kan personbyte i värsta fall leda till att hela verksamheten upphör. Om ingen ansvarar för den svenskspråkiga verksamheten kan den marginaliseras och det uppstår en ond cirkel, där medlemsorganisationerna och lokalföreningarnas medlemmar inte känner till den svenskspråkiga verksamheten. Då hittar inte heller nya svenskspråkiga medlemmar till organisationen, eftersom de upplever organisationen som finskspråkig. Som värst förlorar organisationerna också sina nuvarande svenskspråkiga lokalföreningar, eftersom de inte känner sig hemma i takorganisationen.

Svenskspråkiga lokalföreningar har en ovärderlig roll i flera organisationer. Det är kanske en eller flera svenskspråkiga medlems- och lokalföreningar som upprätthåller den svenskspråkiga verksamheten. De flesta lokalföreningar har ingen anställd personal, utan deras verksamhet baseras på frivillighet.

Önskemål också till SOSTE

De organisationer som svarat på enkäten saknar svenskspråkig info som stöd för sitt eget påverkansarbete och sin egna organisationsverksamhet.

Organisationerna önskade också tips på översättare, föreläsare och finansiärer. Dessutom önskar man utbildning, såsom språkkurser som koncentrerar sig på sociala sektorns vokabulär, och svenskspråkigt innehåll på SOSTEs storevenemang.

Organisationerna ansåg att det är väldigt viktigt att SOSTE själv är en aktiv tvåspråkig organisation och att det finns en anställd inom SOSTE som ansvarar för den svenskspråkiga verksamheten. Gällande påverkansarbete så önskade man att de svenskspråkiga organisationernas ställning lyfts fram. Den svenskspråkiga verksamheten ska inte vara separat från SOSTEs övriga verksamhet, enligt de som svarade på enkäten. Det är viktigt den svenska verksamheten inte kapslar in sig till en enskild verksamhet.

Minigallupens bakgrund

Minigallupen sändes per e-post 4.2.2019 till SOSTEs alla medlemsorganisationer. Svarsprocenten var 44. Enkäten gjordes på finska. Meningen med minigallupen var att få en bild över SOSTEs medlemsorganisationers svenskspråkiga verksamhet, deras syn på SOSTE:s svenskspråkiga verksamhet, samt få reda på hurdant stöd organisationerna önskar få av SOSTEs egna svenskspråkiga verksamhet. Resultaten av minigallupen hjälper SOSTE att bättre besvara medlemsorganisationernas behov och hjälper SOSTE att utveckla sin egna svenskspråkiga verksamhet.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

25.9.2020 13:31

Uutta dynaamista sisältöä: Katso miten 10 600 sote-yhdistystä sijoittuu Suomessa

Sote-järjestöt SOSTEn sote-järjestöjä esittelevällä verkkosivuilla on julkaistu artikkeleita, joista löytyy lukuisia uusia rekisteri- ja kyselyaineistoihin perustuvia dynaamisia visualisointeja järjestöistä. Interaktiiviset kartat, taulukot ja tilastografiikat esittävät uudella tavalla perustietoja sosiaali- ja terveysjärjestöistä. Visualisointeja voi jakaa ja käyttää omiin esityksiinsä maksutta jokainen kiinnostunut.  SOSTEssa laaditut uudet järjestövisualisoinnit kertovat muun muassa sosiaali- ja terveysjärjestöjen jakautumisesta kuntiin ja maakuntiin, alan säätiöistä, millaisia uusia sote-yhdistyksiä Suomeen syntyy sekä järjestöjen tuottamista sosiaali- ja terveyspalveluista. Työn tueksi on […]

Uutinen

25.9.2020 08:43

Social- och hälsovårdsreformen: Främjandet av hälsa och välmående får inte bli kommunernas och landskapens slagpåse

Sote-uudistus I sitt utlåtande om social- och hälsovårdsreformen, inlämnat den 24.9.2020, påminner SOSTE om att en förutsättning för att uppnå reformens mål är att social- och hälsovårdstjänsternas tyngdpunkt skiftas till främjandet av hälsa och välmående samt att stärka basservicen. Främjandet av hälsa och välmående sker effektivast parallellt med service och delvis överlappande den. ”Den effektivaste delen […]

Uutinen

22.9.2020 10:00

Suomessa on edelleen useita ihmisoikeusongelmia – 24 järjestöä jätti yhteisen raportin YK:lle taloudellisten ja sosiaalisten oikeuksien lukuisista puutteista

Perusturva Yhteensä 24 suomalaista kansalaisjärjestöä on jättänyt kaikkien aikojen ensimmäisen yhteisen varjoraportin YK:n taloudellisten, sosiaalisten ja sivistyksellisten oikeuksien (TSS)* komitealle. Varjoraportti välittää komitealle kansalaisjärjestöjen keräämiä tietoja siitä, että monet taloudelliset ja sosiaaliset oikeudet jäävät Suomessa toteutumatta. Tällaisia ovat esimerkiksi puutteet sosiaaliturvan tasossa ja yhdenvertaisessa pääsyssä terveydenhuoltoon. Monet järjestöjen nyt esiin nostamista epäkohdista ovat sellaisia, joista YK […]