De nationella social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhetsledare upplever att förhållandet mellan organisationens operativa ledning och förtroendevalda ledning fungerar bra både vad gäller arbets- och ansvarsfördelningen. Nästan nio av tio svarande bedömer att styrelsen känner väl till organisationens verksamhet och är medvetna om sitt ansvar i den.
I den färska Organisationsbarometern 2020 efterfrågades social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhetsledares syn på organisationernas styrelsearbete.
”Av verksamhetsledarna får 70 procent tillräcklig sakkunskap av styrelsen för att stöda sitt arbete. Däremot anser var femte att den sakkunskap de får som stöd för arbetet är otillräckligt. I under 10 procent av organisationerna är verksamhetsledarna missnöjda med styrelsernas arbetsklimat”, berättar SOSTE:s forskare Juha Peltosalmi.
En del styrelser upplevs som passiva
Nästan var tredje verksamhetsledare som svarade på organisationsbarometern upplever att styrelsen förhåller sig passiv till verksamhetsledarens arbete.
”Styrelsens passivitet i vissa organisationer syns också i att nästan hälften av verksamhetsledarna upplever att helhetsansvaret för organisationens verksamhet i allt för hög grad faller på deras ansvar”, beskriver Peltosalmi.
Merparten av verksamhetsledarna är ändå nöjda med styrelsearbetet och nästan 80 procent av de svarande kan räknas höra till dem som är nöjda med det arbete styrelsen gör och samarbetet med dem. De upplever att de har tillräcklig fullmakt och autonomi att förverkliga sitt operativa arbete. Därtill anser de att styrelsen sätter upp klara mål för verksamhetsledarens arbete och har en klar strategisk syn på utvecklingen av organisationens verksamhet.
Konfliktsituationer kan försvåra organisationens verksamhet
I ungefär var femte organisation har konfliktsituationer mellan styrelsen och den operativa ledningen i viss mån orsakat problem som försvårar verksamheten.
”De här situationerna har ofta orsakats av meningsskiljaktigheter mellan styrelsen och den operativa ledningen eller bristande förtroende. Konfliktsituationer har ofta orsakats av samarbetsproblem mellan verksamhetsledaren och styrelsens ordförande. De uppstår också ur olika syn på personalpolitik”, beskriver Petri Ruuskanen, lektor på Jyväskylä universitet.
Ett viktigt instrument är tydliga definitioner på ansvarsfrågor. Ungefär var sjunde verksamhetsledare bedömer att ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verksamhetsledaren inte har preciserats tillräckligt. Befogenheterna kopplade till ledandet av organisationen är vanligtvis preciserade i separata ekonomi- och förvaltningsreglementen. Det upplevs vara ett fungerande sätt att klargöra fördelningen av roller mellan verksamhetsledaren och styrelsen. I de organisationer där ekonomi- och förvaltningsreglementen inte finns önskar ungefär nio av tio verksamhetsledare att sådana ska tas i bruk.
Bekanta dig med den nu publicerade Organisationsbarometern 2020 och ladda ner den gratis!
Tilläggsuppgifter
- SOSTE:s forskare Juha Peltosalmi, +358 40 829 8959, juha.peltosalmi@soste.fi
- Jyväskylä universitets lektor Petri Ruuskanen, +358 40 8054186, petri.l.t.ruuskanen@jyu.fi