Skip to content

Organisationsbarometern 2020: Styrelsearbetet i organisationerna fungerar bra

2.10.2020 12.13

Järjestöbaro
Järjestöbarometri 2020JärjestöbaroJärjestöilleKansalaisyhteiskuntaPå svenskaSote-järjestöt

De nationella social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhetsledare upplever att förhållandet mellan organisationens operativa ledning och förtroendevalda ledning fungerar bra både vad gäller arbets- och ansvarsfördelningen. Nästan nio av tio svarande bedömer att styrelsen känner väl till organisationens verksamhet och är medvetna om sitt ansvar i den.

I den färska Organisationsbarometern 2020 efterfrågades social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhetsledares syn på organisationernas styrelsearbete.

”Av verksamhetsledarna får 70 procent tillräcklig sakkunskap av styrelsen för att stöda sitt arbete. Däremot anser var femte att den sakkunskap de får som stöd för arbetet är otillräckligt. I under 10 procent av organisationerna är verksamhetsledarna missnöjda med styrelsernas arbetsklimat”, berättar SOSTE:s forskare Juha Peltosalmi.

En del styrelser upplevs som passiva

Nästan var tredje verksamhetsledare som svarade på organisationsbarometern upplever att styrelsen förhåller sig passiv till verksamhetsledarens arbete.

”Styrelsens passivitet i vissa organisationer syns också i att nästan hälften av verksamhetsledarna upplever att helhetsansvaret för organisationens verksamhet i allt för hög grad faller på deras ansvar”, beskriver Peltosalmi.

Merparten av verksamhetsledarna är ändå nöjda med styrelsearbetet och nästan 80 procent av de svarande kan räknas höra till dem som är nöjda med det arbete styrelsen gör och samarbetet med dem. De upplever att de har tillräcklig fullmakt och autonomi att förverkliga sitt operativa arbete. Därtill anser de att styrelsen sätter upp klara mål för verksamhetsledarens arbete och har en klar strategisk syn på utvecklingen av organisationens verksamhet.

Konfliktsituationer kan försvåra organisationens verksamhet

I ungefär var femte organisation har konfliktsituationer mellan styrelsen och den operativa ledningen i viss mån orsakat problem som försvårar verksamheten.

”De här situationerna har ofta orsakats av meningsskiljaktigheter mellan styrelsen och den operativa ledningen eller bristande förtroende. Konfliktsituationer har ofta orsakats av samarbetsproblem mellan verksamhetsledaren och styrelsens ordförande. De uppstår också ur olika syn på personalpolitik”, beskriver Petri Ruuskanen, lektor på Jyväskylä universitet.

Ett viktigt instrument är tydliga definitioner på ansvarsfrågor. Ungefär var sjunde verksamhetsledare bedömer att ansvarsfördelningen mellan styrelsen och verksamhetsledaren inte har preciserats tillräckligt. Befogenheterna kopplade till ledandet av organisationen är vanligtvis preciserade i separata ekonomi- och förvaltningsreglementen. Det upplevs vara ett fungerande sätt att klargöra fördelningen av roller mellan verksamhetsledaren och styrelsen. I de organisationer där ekonomi- och förvaltningsreglementen inte finns önskar ungefär nio av tio verksamhetsledare att sådana ska tas i bruk.

Bekanta dig med den nu publicerade Organisationsbarometern 2020 och ladda ner den gratis!

Tilläggsuppgifter

  • SOSTE:s forskare Juha Peltosalmi, +358 40 829 8959, juha.peltosalmi@soste.fi
  • Jyväskylä universitets lektor Petri Ruuskanen, +358 40 8054186, petri.l.t.ruuskanen@jyu.fi

Muut teeman artikkelit

Artikkeli

SOSTEs teser i kommunalvalet: Framtidens välfärd kommer att födas av investeringar

Kuntavaalit Framtidens välfärdssamhälle kommer inte att födas av sig självt. För att bygga upp det behövs kommunala beslutsfattare som vill förbättra lokalinvånares hälsa och välbefinnande och se bortom de närmaste åren i beslutsfattandet. Välfärdsekonomin Kommunerna måste luta sig starkare mot en strategi för välfärdsekonomin, där bedömningen av välfärdseffekter och mål för att skapa välfärd är kärnan. […]

Artikkeli

SOSTEs teser i kommunalvalet: Det aktiva medborgarsamhället är kommunens hjärta

Kuntavaalit Organisationerna fungerar som en plattform för medborgaråtgärder och inkludering och ger expertstöd till människor i olika livssituationer. Det finns människor i varje kommun som behöver hjälp och stöd. Inkludering Utgångspunkten för den organisationsvänliga kommunens verksamhet är att kommuninvånare och medborgarorganisationer är involverade. Detta inbegriper hörande av organisationer och kommuninvånare, partnerskap, olika befolkningspaneler och till exempel […]

Uutinen

20.10.2020 09:29

SOSTE: Att öka på välmående är kommunernas viktigaste uppgift

Kuntavaalit I SOSTE Finlands social och hälsa r.f.:s kommunalvalsteser förenas kommunerna och social- och hälsovårdsorganisationerna genom ett gemensamt mål, människors välbefinnande. Kommunerna behöver beslutsfattare som vill förbättra lokalinvånares hälsa och välbefinnande och som ser bortom de närmaste åren i beslutsfattandet. När man bygger framtidens välfärdskommun måste medborgarsamhället rådfrågas, stödjas och involveras. Social- och hälsovårdsorganisationer fungerar som […]