Skip to content

Programmet Framtidens social- och hälsocentral inleds

30.10.2019 16.05

Sosiaali- ja terveyspalvelut
På svenskaSosiaali- ja terveyspalvelutSote-uudistus

Programmet Framtidens social- och hälsocentral inleds. I regeringen Rinnes reform av social- och hälsovården ska basservicen stärkas och mer vikt föras över på förebyggande arbete. Målet är att säkerställa att tjänsterna svarar mot människornas behov och att problem kan åtgärdas i tid. Basservicen utvecklas genom programmet Framtidens social- och hälsocentral. Syftet med programmet är att i Finland bygga upp heltäckande social- och hälsocentraler, så att människorna inte behöver kontakta mer än ett ställe för att få den hjälp de behöver. Syftet med programmet är att reformera verksamhetssätten inom social- och hälsovården och utveckla helheter av tjänster som utgår från människornas behov. Tjänsterna utvecklas i programmet så att de kan tas i bruk i den social- och hälsovårdsstruktur som beskrivs i regeringsprogrammet, dvs. i de framtida landskapen. Programmet har fem huvudmål, som utvecklingsarbetet baserar sig på:

  1. Tillgång – tillgången till tjänster på lika grunder och i rätt tid förbättras.
  2. Förebyggande – tyngdpunkten förskjuts från tunga tjänster till förutseende och förebyggande arbete.
  3. Kvalitet – tjänsternas kvalitet och effekt utvecklas.
  4. Samordning – samordningen av social- och hälsovårdstjänsterna och kontaktytorna till andra tjänster säkerställs.
  5. Kostnader – kostnadsökningen stävjas när de andra målen uppfylls.

I praktiken genomförs programmet Framtidens social- och hälsocentral genom utvecklingsprojekt på olika håll i Finland. Institutet för hälsa och välfärd stöder och samordnar genomförandet av de regionala projekten. Social- och hälsovårdsministeriet finansierar och drar upp riktlinjer för programarbetet. Kommunerna och samkommunerna beviljas statsunderstöd för utvecklingsarbetet. Den första utlysningen av statsunderstöd sker i december 2019. Programmet Framtidens social- och hälsocentral är ett led i reformen av social- och hälsovården, och därför ska statsunderstödet sökas och fördelas landskapsvis. Kommunerna i varje landskap ansöker om finansiering tillsammans. Finansieringens totala belopp är cirka 70 miljoner euro 2020. Bestämmelser om fördelningen av statsunderstödet ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Ett utkast till förordning är på remiss till den 5 november.

Mera information ger Tarja Pajunen: 040 574 7515, tarja.pajunen@soste.fi  och Anne Knaapi: 040 194 2518, anne.knaapi@soste.fi

Muut teeman artikkelit

Uutinen

17.12.2019 10:00

SOSTEn vaikuttamiskärjet päivitetty

SOSTEn vaikuttamiskärjet on päivitetty. Ne peilautuvat uuteen hallitusohjelmaan ja niissä esitetään politiikkasuosituksia ja toimenpide-esityksiä sote-järjestöille keskeisistä kysymyksistä. Teemoina ovat perusturva, sairastamisen hinta, sosiaali- ja terveyspalvelut, työllisyys, kansalaisjärjestöjen toimintaedellytykset sekä terveysperusteiset verot. SOSTElle tärkeä tavoite on perusturvaetuuksien korottaminen ja joustava perusturva. Sosioekonomiset hyvinvoinnin ja terveyden erot ovat tällä hetkellä Suomessa suuria. Eriarvoisuuteen on tärkeää puuttua kaikin […]

Artikkeli

SOSTEn suositukset sosiaali- ja terveyspalveluiden uudistustyöhön

Tämä on artikkeli on osa SOSTEn kärkitavoiteesta sote-uudistus. Linjattu 9.12.2019 Isojen reformien tekeminen ei ole mahdollista ilman laajaa, parlamentaarista valmistelua ja riittävän pitkää siirtymäaikaa. Edellisellä hallituskaudella valmistellun sote- ja maakuntauudistuksen aikana alueilla tehtiin paljon työtä uudistuksen eteen. Kehitettyjä toimintamalleja ja uusia työtapoja on tärkeä hyödyntää myös tässä uudistustyössä. Sosiaali- ja terveydenhuollon yhteispeli varmistettava Palveluiden yhdenvertaisuuden kannalta […]

Artikkeli

Sote-palveluiden nykytila ja kehittämiskohteet

Tämä on artikkeli on osa SOSTEn kärkitavoiteesta sote-uudistus. Linjattu 9.12.2019 Suomen terveyspalvelujärjestelmä on yksi Euroopan eriarvoisimmista. Siitä huolimatta, että valtaosa suomalaisista voi hyvin, hyvinvointi- ja terveyserot ovat merkittäviä. Terveyserojen ja terveyspalvelujen saatavuuden välillä on yhteys: mitä huonommat tulot, sitä huonompi terveys. Työelämän ulkopuolella olevien niin työttömien, vanhusten kuin köyhien lapsiperheiden palveluissa on puutteita, mikä ilmenee […]