Regeringen Rinnes regeringsprogram siktar på att stävja ojämlikheten genom olika metoder och strävar efter att stärka allas delaktighet i arbetslivet. Genomförandet av dessa mål kräver till många delar konkretisering, vilket medborgarorganisationerna med sin erfarenhet kan hjälpa till med.
Politikens tyngdpunkt har skiftats till långsiktiga mål och därför syns investeringstänkandet starkare i detta regeringsprogram jämför med tidigare.
Socialskyddsreformen välkommen – bastrygghetens låga nivå måste höjas
Regeringen inleder en reform av socialskyddet, som ska genomföras forskningsbaserat i en parlamentarisk kommitté.
”En reform av den här storleken har en märkbar inverkan på människors utkomst. I reformarbetet är det lönsamt att utnyttja medborgarorganisationernas kunskap och kännedom om vardagen för de befolkningsgrupper de representerar”, konstaterar SOSTE: s specialsakkunnige Anna Järvinen
I stödsystemet finns också klara fel som bör rättas till omgående. Mest åtgärder krävs åt socialskyddets låga nivå. Indexnedskärningar och frysningar borde ersättas till fullo. Tyvärr finns det inte löften om sådana förhöjningar i regeringsprogrammet. Däremot kommer man att utreda harmoniseringen av olika bidrags lagstiftning samt förenhetliga bidragens terminologi och utbetalningsperioder. Ur människors synvinkel är en viktig reform möjliggörandet av sökandet om bidrag genom en ansökan. Det här är glädjande reformer i en riktning mot ett allt mer flexibelt socialskydd
Under den avslutade regeringsperioden utredde en arbetsgrupp förnyandet av klientavgifter. Samma reform utlovas i det nya regeringsprogrammet.
”I den reform av klientavgiftslagstiftningen som skrivits in i regeringsprogrammet borde avgiftsfriheten utökas till att omfatta hälsocentralsavgifter och kostnadstaken vad gäller service-, rese- och medicinavgifter bör slås ihop och nivån ska kopplas till garantipensionens storlek. Genom dessa åtgärder skyddas människor från oskäliga avgifter och nödvändig service och vård tryggas.” säger intressebevakningschef Anne Perälahti.
Rätt riktning på sysselsättningspolitiken, men mycket ännu öppet
Många goda mål för att garantera arbetslösas personliga service och tjänstehelheter finns inskrivet i Rinnes regeringsprogram. Reformeringen av lönesubventioner är nödvändig och bland annat strykandet av taket på lönesubventioner inom tredje sektorn är en god nyhet.
”Enligt skrivelsen i regeringsprogrammet ska lönesubventioneringssystemet utvecklas tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna. Det skulle vara önskvärt att också aktörer inom tredje sektorn engageras i arbetet och att man kan fortsätta det goda utvecklingsarbete som inletts.”, hoppas specialsakkunniga Päivi Kiiskinen.
Sysselsättande åtgärder för delvis arbetsföra fortsätts genom arbetsförmågeprogram. I regeringsprogrammet nämns också en förbättrad tillgång till arbetslivscoacher och mentalvårdstjänster. Därtill är det nödvändigt att förnya den rehabiliterande arbetsverksamheten.
”Vi väntar med intresse också på förslag om ibruktagandet av personlig budgetering i sysselsättningstjänster och sysselsättningssedlar”, konstaterar Kiiskinen.
Att reformera arbetslöshetsskyddet och tjänsterna för arbetslösa ör ett bra mål, men tidtabellen lämnas väldigt öppen. Den väldigt hånade aktiveringsmodellens nedskärningar och plikter stryks först då beslut fattats om, ur sysselsättningsverkan, liknande åtgärder. Likaledes överförs avgörandet för många sysselsättande åtgärder till arbetsmarknadsorganisationerna.
Service på basnivå bör stärkas, en skärpning av vårdgarantin är en lättnad för långtidssjuka
I regeringsprogrammet utlovas en nedkortning av väntetiderna i icke-brådskande vård från tre månader till en vecka.
”Det här är ett starkt och välkommet löfte för den offentliga vårdens kunder, som onekligen är i ett ojämlikt förhållande gentemot befolkningsgrupper med tillgång till vård via arbetshälsovård eller via privata försäkringar” konstaterar SOSTE: s biträdande generalsekreterare Anne Knaapi.
”Att skärpa vårdgarantin är viktigt, för de långa vårdköerna inom den offentliga hälsovården har försvårat situationen i synnerhet för långtidssjuka som har många vårdbesök. En fördröjd tillgång till vård och diagnos kan i värsta fall ge upphov till livsfarliga situationer”, säger SOSTE :s specialsakkunniga Päivi Opari.
Enligt regeringsprogrammet ska verksamhetsförutsättningarna för social- och hälsovårdsorganisationer stärkas och det organisationsbaserade arbetets förnyelse och mångfald ska stödas. Organisationerna känner till människornas livssituationers mångfald och är viktiga också som serviceproducenter.
Enligt socialbarometern såg social- och hälsovårdscheferna vårdreformen som en kärnfråga i ett lyckat främjande av hälsa och välfärd. I det nya regeringsprogrammät blir främjandet ändå svävande.
Upphandlingslagen saknar effektiva rättskyddsmetoder
Problemen förknippade med anskaffning av social- och hälsovårdstjänster har i huvudsak orsakats av att man vid upphandling inte följt social- och hälsovårdsbranschens innehållslagstiftning, trots att detta krav står skrivet i lagen om upphandling.
”Man har brutit mot rättigheterna för de som använder tjänsterna utan att de i praktiken har effektiva rättskyddsmetoder för att reparera situationen. Därför ar det avgörande att komplettera lagstiftningen med sådana mekanismer för fall där upphandlingen kränker klienternas rättigheter.”, konstaterar jurist Kirsi Väätämöinen.
Därtill borde tröskelvärdet för upphandling av social- och hälsovårdstjänster höjas till 750000 euro, i enlighet med EU-direktiv.
Främja folkhälsan via beskattning
I regeringsprogrammets helhet syns att ekonomiska beslut och ingrepp görs med beaktande av långsiktig inverkan. Speciellt ur synvinkeln för stärkandet av människors välmående och funktionsförmåga är det här vettigt. Genom regeringsprogrammets beskattningsåtgärder främjas befolkningens hälsa.
Under den kommande perioden fortsätter regeringen med beskattning av tobaks- och nikotinprodukter samt alkohol och möjligheten att ta i bruk en skatt som främjar folkhälsan utreds.
”Skrivelsen om en läskedrycksskatt med tyngdpunkt på sockerhaltiga drycker är jättebra. Förutom socker så borde folkhälsofrämjande beskattning riktas mot salt som tillsatts i livsmedel och mättade fetter.”, betonar specialsakkunniga Tuuli Lahti.
Ett självständigt medborgarsamhälle stärks och penningspelsproblem bekämpas
Penninspelspolitiken ska utvecklas och bekämpningen av spelskador stärks och en länge väntad förnyelse av bidragssystemet inleds. Målet är att öka på organisationernas autonomi och minska på byråkratin.
”Varför är man i regeringsprogrammet bara oroade över att Veikkaus sjunkande vinstmedel minskar finansiering till kultur, motion och ungdomsverksamhet? Minskade anslag påverkar också social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhet och det betydande samhällsarbete de gör.”, frågar sig specialsakkunniga Kirsi Marttinen.
I regeringsprogrammet nämns stärkandet av verksamhetsförutsättningarna för social- och hälsovårdsorganisationerna och stödjandet av organisationsbaserat arbete. Men det här är inte möjligt utan behållande av nuvarande finansieringsnivå, så till dessa delar är programmet motsägelsefullt.
Det är ändå utmärkt att regeringen ser stödjandet av medborgarsamhället samt stärkandet av autonomin och medborgarnas delaktighet som en viktig sak såväl i hemlandet som i EU och i det globala samarbetet. Att riva upp medborgarverksamhetens förvaltningsbörda, lätta på tillståndsprocesser och öka på hörandet i lagstiftningsarbete är alla viktiga nationella utvecklingsåtgärder.