SOSTE publicerar en helhetslösning på hur de svenskspråkiga social- och hälsovården kan garanteras och stärkas i framtiden. SOSTE skriver i ett ställningstagande att senast nu behöver fokus gällande den svenskspråkiga social- och hälsovårdsservicen flyttas till helhetslösningar och till vad förändringarna innebär för enskilda människors vardag. Redan under flera års tid har personal och förtroendevalda inom SOSTE:s medlemsorganisationer aktivt följt med utvecklingen inom funktionshindersektorn och svenskspråkiga social- och hälsovårdssektorn. De har också utvecklat olika lösningsförslag för hur svenskspråkig social- och hälsovård kan garanteras i framtiden. SOSTE har jobbat vidare med dessa förslag och publicerar nu en helhetslösning på hur de svenskspråkiga social- och hälsovården kan garanteras och stärkas i framtiden. En sådan behövs för att hitta synergier mellan den utspridda sakkunskap, expertis och serviceproduktion som vi idag har på svenska inom den offentliga, tredje och privata sektorn.
I sitt ställningstagande lyfter SOSTE också upp att föreslagna lösningar som innebär att produktion centraliseras så att en producent favoriseras framom övriga producenter med en negativ inverkan på individer står i konflikt med vår grundlag. Därav ser SOSTE det inte som en möjlig lösning att hela den svenskspråkiga funktionshinderservicen centraliseras till Kårkulla samkommun, enligt det lösningsförslag som Kårkulla nyligen framfört. Centralisering till ett landskap och en aktör som fungerar för ett klientunderlag på 1300 personer och 3 % av produktionen till ett klientunderlag på totalt ca 45 000 personer och till 100 % av produktionen äventyrar de grundläggande rättigheterna för majoriteten av svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning, eftersom expertis och sakkunskap om deras tjänster och deras fungerande servicekedjor riskerar att slås ut.
SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas lyfter fram att man i social- och hälsovårdsreformen måste trygga organisationernas möjligheter att producera tjänster.En samkommun kan inte ersätta flera organisationers specialtjänster. Det är viktigt att man i social- och hälsovårdsreformen tryggar tillgången till service på svenska, men också den existerande breda sakkunskapen och valfriheten. Man kan inte tänka att valfriheten inte skulle gälla svenskspråkiga,” säger Kiukas.
”Både användare och producenter och kommuners socialarbetare har blivit tagna på sängen av det förslag som utarbetats och lagts fram av Kårkulla samkommun”, säger SOSTE:s s specialsakkunniga Ulrika Krook. Också kommunens socialarbetare förundrar sig över förslaget, eftersom handikappservicens socialarbetare skulle fjärmas från den övriga social- och hälsovården. Krook tillägger att efter att Finland undertecknade och ratificerade FN:s funktionshinderkonvention har bl a myndigheter redan under beredningsskedet en skyldighet att kommunicera alla ärenden som berör personer med funktionsnedsättning med dem och deras företrädare.
Kontaktpersoner:
Ulrika Krook, specialsakkunnig, 040 631 1651, ulrika.krook@soste.fi och
Vertti Kiukas, generalsekreterare, 040 592 4287, vertti.kiukas@soste.fi.