Vård på svenska-gruppen som organiserat stödmaterialet
År 2019 sammankallade Folktinget och Kommunförbundet en arbetsgrupp med uppdraget att skapa förslag för att trygga tillgången till social- och hälsovårdstjänster på svenska när social- och hälsovårdsstrukturerna reformeras. Syftet var att tillsammans bevaka de frågor som är viktiga för de tvåspråkiga regionerna i Finland, med fokus på tryggandet av den svenskspråkiga befolkningens rätt till social- och hälsovårdstjänster på eget språk. Arbetsgruppen kallas för Vård på svenska-gruppen och består av representanter från tvåspråkiga sjukvårdsdistrikt, kommuner, tredje sektorn och utvecklingssektorn. Maria Helsing-Johansson från SOSTE samt Nina af Hällström och Marica Nordman från SAMS representerar tredje sektorn i arbetsgruppen. Arbetsgruppens stödmaterial gällande svenskspråkig service till de tvåspråkiga välfärdsområdena är nu publicerat.
Bakgrunden till stödmaterialet
Tanken med Vård på svenska-gruppens stödmaterial, som publicerades den 18.5, är att ge verktyg till beredningen av den svenskspråkiga social- och hälsovården i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Syftet är också att ge verktyg till beredningen av de två specialuppdrag som handlar om den svenskspråkiga social- och hälsovården. Det ena specialuppdraget handlar om samarbetsavtalet som de tvåspråkiga välfärdsområdena ska ingå, och vars utarbetande Egentliga Finlands välfärdsområde ska samordna. Det andra uppdraget är Västra Nylands välfärdsområdes uppgift att stöda utvecklingen av den svenskspråkiga social- och hälsovården i hela landet.
Det har länge funnits brister i tillgången till social- och hälsovård på svenska i de flesta tvåspråkiga områden. När social- och hälsovårdsstrukturerna nu reformeras är det möjligt att skapa sådana strukturer och verksamhetsmodeller som i förlängningen kan leda till en bättre tillgång till svenskspråkig service. Det enskilda välfärdsområdet ansvarar för att invånarna får den service de har rätt till. En kund med svenska som kontaktspråk har lagstadgad rätt att få all sin service på svenska. Samtidigt kan tvåspråkigheten ses som en möjlighet för att skapa en kundcentrerad, inkluderande verksamhet. När man bygger upp en tvåspråkig verksamhet skapar man samtidigt goda modeller för hur man kan ordna tjänster på andra språk än finska och svenska.
Ett verktyg för kommande välfärdsområden
För att de språkliga rättigheterna ska kunna förverkligas när social- och hälsovården ordnas, krävs fokus på både servicenätet och myndighetens förvaltning. Förutom strukturerna och servicenätet, finns andra utmaningar som måste mötas för att kunna säkerställa en fungerande social- och hälsovård på svenska. Exempel på sådana utmaningar är tillgången till svenskkunnig personal, ett lämpligt utbud av utbildningslinjer, den förestående pensioneringsboomen samt social- och hälsovårdssektorns attraktivitet. Andra utmaningar är upphandling av svenskspråkiga tjänster, tredje sektorns framtid och gränssnittet mellan kommunernas och välfärdsområdenas verksamhet. Stödmaterialet fokuserar på sådant som är direkt kopplat till social- och hälsovårdens strukturer.
”Tredje sektorns organisationer kan också använda sig av stödmaterialet när de deltar i beredningsarbetet i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Stödmaterialet lyfter fram tredje sektorns betydelse för den svenskspråkiga social- och hälsovården”, lyfter SOSTE: s specialsakkunniga Maria Helsing-Johansson fram.
För att kunna trygga servicen på svenska i de tvåspråkiga välfärdsområdena krävs ett systematiskt arbete och strukturer som beaktar kundens språk och personalens språkkunskaper. Stödmaterialet innehåller verktyg för detta arbete.
Bekanta dig med stödmaterialet på svenska och på finska.