19 svensk- och tvåspråkiga organisationer har gjort ett gemensamt ställningstagande med förslag till hur tillgången till svenska social- och hälsovårdstjänster bör säkerställas i social- och hälsovårdsreformen. Förslaget har överlämnats till ministrarna Kiuru och Blomqvist 31.1.
Organisationerna föreslår bland annat ett lagstadgat samarbetsområde för de tvåspråkiga självstyrande områdena. Samarbetet behövs eftersom dessa områden inte till alla delar kommer att klara av att ordna social- och hälsovårdstjänster på svenska. I vissa områden kommer det svenskspråkiga befolkningsunderlaget att vara så litet att det blir mycket svårt att erbjuda ens grundläggande tjänster på svenska. I fråga om vissa tjänster är volymen på svenska i hela landet så liten att den nödvändiga kompetensen endast kan upprätthållas i samarbete mellan de tvåspråkiga självstyrande områdena.
Ställningstagandet innehåller också förslag på vilka uppgifter organet för den språkliga minoriteten ska ha. Dessutom uppmärksammas exempel på konkreta åtgärder inom förvaltningen och planerandet av servicenätet som förbättrar möjligheterna till en fungerande social- och hälsovård på svenska. Behovet av ett nationellt mandat med ansvar för koordinering av och stöd för svenskspråkig utveckling av social- och hälsovård lyfts också upp.
De 19 som undertecknat ställningstagandet är:
- Svenska Finlands folkting Ab
- Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC)
- Svenska pensionärsförbundet
- SOSTE Finlands social och hälsa
- SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder
- FDUV
- FMA – Funktionsrätt med ansvar
- Psykosociala förbundet
- Svenska hörselförbundet
- Förbundet Finlands Svenska Synskadade
- Folkhälsans Förbund
- Samfundet Folkhälsan i svenska Finland
- Kårkulla samkommun
- Barnavårdsföreningen i Finland
- Finlands Dövas Förbund
- Pixnekliniken
- Härmän kuntoutus Oy
- KRAN
- Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård
För mer information
- SOSTEs specialsakkunniga Maria Helsing-Johansson.