Statsunderstöden till social- och hälsoorganisationerna, de så kallade STEA-understöden, ska nästa år minskas med cirka en tredjedel, det vill säga med 84 miljoner euro. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA informerade på måndag, om de nya understödskriterier som social- och hälsovårdsminister Wille Rydman har beslutat om.
”Kriterierna är häpnadsväckande. Enligt dem skulle hela grupper av organisationer tvingas lägga ned sin verksamhet. Avsikten verkar vara att slå mot organisationer som stöder och representerar exempelvis invandrare och sexuella minoriteter samt mot det påverkansarbete som social- och hälsoorganisationer bedriver, genom vilket bland annat långtidssjuka och andra människor i behov av hjälp får sin röst hörd”, sammanfattar SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas.
Enligt de nya kriterierna kommer fortsatta understöd inte att beviljas år 2027 till organisationer vars verksamhet huvudsakligen är inriktad på samhällspåverkan eller rådgivningsarbete. Enligt STEAs meddelande kommer understöd inte heller att beviljas organisationer vars verksamhet ”inte har något klart samband med främjandet av hälsa och social välfärd eller med begränsningar i funktionsförmågan eller vars verksamhet huvudsakligen gäller en viss bakgrundsgrupp eller identitetsgrupp som inte baserar sig på hälsoskäl”.
”Ministerns påstående att nedskärningarna inte skulle drabba dem som behöver hjälp stämmer inte. Det går helt enkelt inte att skära bort en tredjedel av understöden till social- och hälsoorganisationerna utan att det också kraftigt påverkar det direkta stödarbetet”, säger Kiukas.
Social- och hälsoorganisationerna för fram de grupper de representerar i beslutsfattandet – detta arbete får inte monteras ned
År 2027 avser man att prioritera mötande verksamhet vid beviljandet av STEA-understöd, och som utgångspunkt kommer STEA-understöd inte längre att beviljas central- och takorganisationer.
Social- och hälsoorganisationer hjälper och representerar exempelvis barnfamiljer, unga, äldre, ensamma människor, personer som drabbats av kriser, långtidssjuka, personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Utöver olika former av hjälp och stöd, såsom kamratstödsgrupper, mötesplatser, rådgivning samt hjälplinjer och chattjänster, har organisationerna en viktig roll som språkrör för de grupper de representerar.
”I mötena hjälper man individer eller grupper en i taget, vilket är viktigt. Lika viktigt är att den kunskap som samlas in genom dessa möten förmedlas till tjänstemän, myndigheter och politiska beslutsfattare”, säger Kiukas.
Han påminner om att informationen från dessa möten hjälper beslutsfattare att fatta beslut som förbättrar människors vardag och förebygger utveckling som leder till behov av hjälp och stöd.
”Det är svårt att förstå varför social- och hälsoorganisationer inte skulle få bedriva arbete som på lång sikt kan hjälpa tusentals människor, förebygga olika problem och därmed spara offentliga medel”, säger Kiukas.
Han påpekar också att det inom andra samhällssektorer finns takorganisationer och förbund som kanaliserar sina medlemmars röster till beslutsfattandet och därigenom fungerar som viktiga samarbetspartner för myndigheterna samt deltar i samhällsutvecklingen.
”Även inom social- och hälsovårdssektorn har partnerskapet fungerat väl. Varför vill man nu rasera det, och vad tänker man ersätta det med?” frågar Kiukas.
De nya understödsriktlinjerna måste behandlas av alla regeringspartier
STEA-understöden till social- och hälsoorganisationerna har minskats under hela valperioden. Den nedskärning på 100 miljoner euro som skrevs in i regeringsprogrammet har vuxit till 190 miljoner euro, samtidigt som kriterierna för beviljande av understöd har blivit mer politiserade än tidigare.
”Det handlar inte längre bara om understödens storlek utan om på vilka grunder de beviljas. När hela grupper av organisationer stängs ute från finansiering på grund av verksamhetens innehåll eller målgrupper blir understödsbesluten oundvikligen politiska. Frågan gäller vilken riktning utövandet av offentlig makt i Finland är på väg att ta”, säger Kiukas.
SOSTE kräver att de nya understödsriktlinjerna behandlas gemensamt av regeringspartierna. Nästa års förslag till understödsfördelning ska tas upp i statsrådets finansutskott och godkännas där. På så sätt blir beslutet om hur 190 miljoner euro i understöd ska fördelas inte en fråga som avgörs av en enda person.
”Har dessa riktlinjer statsministerns och regeringens stöd?” frågar Kiukas.