Statsminister Petteri Orpos regering enades i budgetförhandlingarna om nya besparingar på cirka en miljard euro.
Regeringen förkastade finansminister Riikka Purras förslag om en förödande extra nedskärning på 100 miljoner euro i statsunderstöden till social- och hälsoorganisationerna. SOSTE är nöjd med detta och tackar regeringen för att den åtminstone inte denna gång gjorde några nya nedskärningar i organisationernas understöd.
Även om inga nya nedskärningar nu genomförs är de redan beslutade understödsminskningarna betydande. Åren 2024–2027 minskas statsunderstöden till social- och hälsoorganisationerna med sammanlagt 140 miljoner euro, vilket motsvarar över en tredjedel av understöden.
”En så här stor nedskärning i statsunderstöden försvagar avsevärt organisationernas förmåga att hjälpa människor i utsatta situationer. Eftersom välfärdsområdena inte har resurser att själva tillhandahålla de tjänster som organisationerna erbjuder, drabbar nedskärningen i slutändan de utsatta, som riskerar att bli utan tjänster och falla utanför trygghetsnäten”, varnar SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas.
SOSTE kräver därför att den planerade understödsnedskärningen för 2027 dras tillbaka.
”Detta är det minsta regeringen måste göra för att inte organisationernas förebyggande arbete ska slås sönder”, betonar Kiukas.
Nedskärningarna i social- och hälsoorganisationernas understöd är planerade så att stöden minskar med 35 miljoner euro år 2026 och 25 miljoner euro år 2027.
Organisationernas arbete sparar kostnader
SOSTE har uppskattat att varje euro som används till statsunderstöd för social- och hälsoorganisationerna omedelbart sparar över 1,4 euro i offentliga kostnader. Organisationernas tjänster är kostnadseffektiva, eftersom det i den statsfinansierade verksamheten årligen deltar omkring 200 000 frivilliga. Dessutom minskar organisationernas förebyggande insatser behovet av dyrare offentliga tjänster.
”En nedskärning av statsunderstöden till social- och hälsoorganisationerna är samtidigt en nedskärning av frivilligverksamheten. Frivilliga organiserar sig inte av sig själva, utan en effektiv frivilligverksamhet kräver resurser för utbildning och handledning. Att dessutom skära ner i organisationernas förebyggande arbete leder tvärtom till ökade kostnader genom att problemen för människor förvärras. Man sparar inte pengar genom att skära i organisationernas arbete”, säger Kiukas.
Nedskärningarna lappas med ineffektiva skattesänkningar
I vårens halvtidsförhandlingar beslutade Orpos regering att sänka de högsta marginalskattesatserna till 52 procent och att sänka bolagsskatten med två procentenheter. Skattesänkningarna minskar skatteintäkterna med cirka 1,2 miljarder euro per år.
”Utan de skattesänkningar som riktas till höginkomsttagare skulle regeringen inte längre behöva göra anpassningsåtgärder på en miljard euro. Sänkningarna av de högsta marginalskattesatserna och bolagsskatten har motiverats som tillväxtåtgärder, men enligt forskningen har de ingen betydande effekt på den ekonomiska tillväxten. Sådana beslut balanserar inte budgeten – tvärtom”, betonar SOSTEs chefsekonom Otto Kyyrönen.
Regeringen täcker det hål i budgeten som skattesänkningarna lämnar bland annat genom att skära i integration, forsknings- och utvecklingsutgifter samt i ARA-lån för byggande av hyresbostäder. Dessutom ges Statens pensionsfond en större riskkapacitet för att kunna överföra mer avkastning till statsbudgeten.
”Regeringen kompenserar ineffektiva och kostsamma skattesänkningar genom att skära i områden som faktiskt är nyttiga. Integrationstjänster främjar invandrares deltagande på arbetsmarknaden, FoU-satsningar är ett av de mest effektiva sätten att driva på ekonomisk tillväxt och ARA-lån har tryggat bostadsbyggandet genom konjunkturerna. Däremot är det motiverat att skära i ineffektiva företagsstöd och FPA-ersättningar samt att beskatta alkohol och tobak hårdare, eftersom de varken gynnar ekonomin eller hälsan”, konstaterar Kyyrönen.