Finansministeriet blev på onsdagen klar med sina interna budgetförhandlingar om nästa års statsbudget. Finansminister Riikka Purra meddelade att ministeriet föreslår ytterligare nedskärningar på 100 miljoner euro i statsunderstödet till social- och hälsoorganisationer.
”Förslaget är chockerande. Det skulle innebära att stödet till social- och hälsoorganisationer minskar med över 60 procent under denna regeringsperiod, eftersom regeringen redan tidigare beslutat om nedskärningar på 140 miljoner euro. Den föreslagna jättenedskärningen kommer inte att balansera den offentliga ekonomin i Finland, utan fördjupar i stället krisen inom social- och hälsovården samt ökar pressen på organisationerna. De som drabbas hårdast är människor som får eller söker stöd och hjälp via organisationerna. Det är avgörande att regeringen förkastar ministeriets förslag i höstens budgetförhandlingar”, understryker SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas.
Nedskärningslinjen står också i strid med folkets vilja. Hela 78 procent av finländarna anser att regeringens tidigare nedskärningar i organisationernas finansiering var ett misstag. Det framkom i en enkätundersökning om medborgarorganisationernas roll i samhället som publicerades i januari. Nu föreslår finansministeriet att samma impopulära linje fortsätter.
Nedskärningar från organisationerna är nedskärningar från vården
Social- och hälsoorganisationerna utgör en central del av det finländska vårdsystemet. De hjälper barnfamiljer, unga, personer i kris, äldre, ensamma, personer med minnessjukdomar, kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättning och deras närstående. Organisationernas arbete fyller ut luckor i den offentliga servicen och bidrar till att minska samhällets kostnader.
En tredjedel av de social- och hälsovårdschefer som deltog i årets Socialbarometer från SOSTE uppgav att välfärdsområdena i allt högre grad hänvisar människor till organisationernas stödverksamhet för att hålla nere kostnaderna. Allt fler söker alltså hjälp från organisationerna – samtidigt som deras resurser minskas.
”Minister Purra har tidigare sagt att finansministeriet inte kommer att föreslå nya nedskärningar inom social- och hälsovården. Men det är helt uppenbart att nedskärningar från social och hälsoorganisationerna också är nedskärningar från vårdtjänsterna”, säger Kiukas.
Redan de tidigare nedskärningarna har tvingat organisationerna att dra ner eller helt avsluta flera tjänster, såsom chatt- och kristelefoner, kamratstöd och mötesplatser. Om organisationerna inte längre kan erbjuda stöd, vänder sig människor i allt högre grad till de redan ansträngda välfärdsområdena eller faller helt utanför trygghetssystemet.
Att återta skattesänkningar vore det enklaste sättet att spara
I aprils halvtidsöversyn beslöt regeringen att sänka samfundsskatten och marginalskattesatserna för de högsta inkomsttagarna till ett värde av över en miljard euro. Ändringarna gynnar främst höginkomsttagare, men har liten påverkan på den ekonomiska tillväxten.
”I våras lovade regeringen att sänkningen av samfundsskatten och marginalskatterna inte skulle öka den offentliga skuldsättningen. Men nu gör regeringen nedskärningar som motsvarar samma belopp som skattesänkningarna. Om regeringen vill spara en miljard euro, borde den i stället återta skattesänkningarna”, betonar SOSTEs chefsekonom Otto Kyyrönen.
Det finns även andra alternativ för att öka skatteintäkterna. Till exempel skulle en stramare utdelningsbeskattning för onoterade bolag och att koppla punktskatter till prisnivån kunna ge omkring en miljard euro i ökade inkomster. Regeringen borde också börja förbereda införandet av en bred hälsoskatt, som både skulle öka skatteintäkterna och minska de offentliga vårdkostnaderna i takt med att befolkningens hälsa förbättras.