Utredningen om reform av understödssystemet för social- och hälsoorganisationer har färdigställts. Utredningen presenterar konkreta förslag på hur understödsverksamheten kan genomföras från och med understödsåret 2027.
I utredningen lyfts fram sätt att stärka effekt- och behovsbasering samt föreslås förändringar i understödsstrukturen och åtgärder för att minska den administrativa bördan. Utredningen har tagits fram av STEA tillsammans med Delegationen för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden.
”När understödsnivån minskar är det viktigare än någonsin att fundera över hur understöden kanaliseras på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt för samhället: hur behoven definieras, hur vi bedömer verksamhetens resultat och hur vi kan minska den administrativa bördan. Denna typ av arbete ligger i kärnan av delegationens uppdrag, och det är viktigt att delegationens expertis även framöver utnyttjas i de förändringsprocesser som organisationsfältet oundvikligen kommer att möta”, säger Kiril Häyrinen, organisationschef på SOSTE och medlem i delegationen.
Stärkande av effekt- och behovsbasering
I utredningen utgår man ifrån att det inte är motiverat att fatta beslut om hur statsunderstöden riktas baserat på organisationstyper (till exempel stora/små, nationella/lokala/regionala, självständiga organisationer/organisationsfamiljer), utan i stället utifrån systematiska kriterier som utvecklas för behovs- och resultatorientering.
Enligt utredningen kan effektbaseringen i understödsverksamheten stärkas bland annat genom att inrätta en struktur – ett så kallat framtidsforum – för att identifiera samhälleliga fenomen och behov som det är särskilt viktigt att kunna rikta understödsmedel till under varje fyraårig understödsperiod.
Vid sidan av mätningen av verksamhetens resultat föreslås en behovsmätare byggas upp, till exempel en femgradig skala. För verksamhetens behov skulle man inom ramen för den tillgängliga understödssumman fastställa en miniminivå och verksamhet som understiger denna nivå skulle inte finansieras.
Vidare föreslås att mätningen av den understödsstödda verksamhetens resultat utvecklas så att resultatet baseras på mål för resultatnivå som fastställs gemensamt av finansiären och understödsmottagaren. På så sätt kan organisationerna bättre förstå i förväg vilka resultatnivåer finansiären anser vara tillräckliga i förhållande till understödsnivån.
Ur perspektivet att minska den administrativa bördan vore det motiverat att lämna in resultatrapporter endast vartannat eller vart tredje år, när verksamheten inte är under särskild uppföljning av finansiären.
Förändringar i understödsstrukturen och minskning av administrativ börda
När understödsnivåerna sjunker behöver understödsstrukturen utvecklas i en riktning som möjliggör flexibel användning av understöden och utvecklingsarbete inom organisationens basfinansiering, samt säkerställer att även den administrativa bördan minskar i takt med att anslagen krymper. Utredningen presenterar flera sätt att uppnå detta.
Det föreslås att högst 5–10 procent av den totala understödssumman reserveras för nya projekt. Huvuddelen av social- och hälsoorganisationernas utvecklingsarbete skulle ske inom ramen för långsiktig AY- och AK-finansiering. Dessutom föreslås att projektfinansiering i framtiden ska grunda sig på regeringsprogrammet – särskilda program eller spetsprojekt – för vilka särskilda medel reserveras i budgetramarna och där STEA ansvarar för förberedelserna för medelsfördelningen.
Ett ökat fokus på allmänna understöd ses som ett sätt att möjliggöra flexibel styrning av verksamheten i föränderliga situationer. Enligt utredningen kräver dock både en ökad tyngdpunkt på allmänna understöd och en vidareutveckling av den allmänt finansierade verksamheten fortsatt arbete.
”Reformen av understödssystemet och minskningen av den administrativa bördan måste gå framåt snabbt. Att stärka tyngdpunkten på allmänna understöd är ett av de viktigaste sätten att minska organisationernas administrativa börda och möjliggöra så smidig och ändamålsenlig verksamhet som möjligt i en ständigt föränderlig värld”, betonar Vertti Kiukas, generalsekreterare för SOSTE.
För de riktade allmänna bidragen (AK) föreslås i utredningen att man övergår till större helheter genom att slå samman mindre understödsobjekt hos samma understödsmottagare i samarbete med organisationen, för att minska den administrativa bördan.
”Detta är ett steg mot ett enda allmänt understöd, och något vi bör välkomna. De första stegen i denna riktning bör kunna tas redan vid beredningen av nästa års understöd”, fortsätter Kiukas.
Strukturell reform av organisationerna (till exempel sammanslagningar eller gemensam resursanvändning) skulle stödjas genom en så kallad negativ nedskärning, det vill säga en övergångs- eller skyddsperiod under vilken understöden inte minskas, eller minskas mindre än annars hade skett utan reformprocessen.
”När resurserna minskar ökar behovet av nya effektiva administrativa lösningar ytterligare. Då är det viktigt att även finansiären känner igen detta behov och är beredd att tillsammans med organisationerna hitta och stödja nya modeller för administrativt samarbete, att testa och genomföra dem”, framhåller Häyrinen.
Tidtabell för förändringarna
Enligt utredningen kan de nya kriterierna som stärker behovs- och effektbaseringen tas fram under 2026, så att de nedskärningar som behövs för 2027 redan kan baseras på dessa kriterier. Däremot kan kriterierna formellt tas i bruk år 2028, efter piloteringen 2027.
Bakgrund till utredningen
Utredningen bygger på ett uppdrag som minister Kaisa Juusos statssekreterare Marjo Lindgren gav i juni 2025 till STEA och Delegationen för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden. I uppdraget begärdes att man senast i slutet av september 2025 skulle ta fram ett gemensamt, konkret och genomförbart förslag om understödsverksamheten från och med understödsåret 2027, med beaktande av social- och hälsovårdsministeriets utredning, medborgarorganisationsstrategin, samt den pågående statsunderstödsreformen och statsrådets riktlinjer.
Ladda utredningen på finska: Ehdotus-avustusjarjestelman-uudistamisen-nakokulmista_selvitys-2025.pdf