Skip to content

Socialbarometern 2020: Corona förstärkte den tredje sektorns roll som myndighetsverksamhetens partner

3.7.2020 7.54

Sosiaalibaro
KoronavirusKoronavirus ihmisten arjessaKoronavirus ja järjestöjen tarjoama tuki ja apuSosiaalibarometri 2020KansalaisyhteiskuntaPå svenskaSosiaalibaro

Den färska Socialbarometern 2020 visar att bland annat församlingarnas, organisationernas och medborgarnas egen verksamhet har haft en viktig roll i vårens coronakamp. Myndigheters och andra aktörers samarbete fungerade utmärkt enligt Socialbarometern. I svaren betonades särskilt den tredje sektorns aktörers snabbhet, smidighet och genuina vilja att hjälpa.

Av kommunernas social- och hälsochefer uppgav upp till 64 procent att nya verksamhetsformer inleddes tillsammans med aktörer inom den tredje sektorn under corona-tiden.

− Organisationer och församlingar hade runt om i Finland varit med och ordnat hjälp för att uträtta ärenden och erbjuda mathjälp särskilt för äldre personer, samt via sina samtalscirklar tagit reda på behovet av hjälp, berättar THL:s undersökningschef Minna Kivipelto.

Inom arbetskraftstjänsterna arrangerades nytt samarbete med den tredje sektorn till exempel i gruppverksamheter för svårsysselsatta och inom rehabiliterande arbetsverksamhet som sker på distans

Såväl inom arbetskrafts- som social- och hälsovårdstjänsterna vill man fortsätta samarbetet och de nya verksamhetsformerna med tredje sektorn även efter coronaepidemin.

SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas följde under våren tätt med den snabba förändringen i organisationernas verksamhet.

– Undantagstillståndet avbröt också organisationernas vanliga verksamhet till exempel för missbrukar- och mentalvårdsrehabilitering eller för äldre personer. Samtidigt flyttade man ändå smidigt över till nya verksamhetssätt, så att de som behöver hjälp inte skulle bli lämnade vind för våg. Till exempel volontärer på Rädda Barnens lokalföreningar delade tillsammans med kommunerna och församlingar ut presentkort till matbutiker till barnfamiljer som hamnat illa ut, Kiukas beskriver verksamhetens anpassningsförmåga.

Informellt hjälpande ökade, delvis dikterat av tvång

Socialarbetarna berättade om hjälp och stöd deras kunder fått från andra instanser. Också personer som själv var i svåra situationer hjälpte andra. Vid sidan om församlingar och organisationer nämndes till exempel praktisk hjälp som fåtts av grannar. Grannar hjälpte bland annat med vardagliga sysslor, i butiks-ärenden och till och med i utförandet av stödansökan.

Å andra sidan oroade sig socialarbetare i Socialbarometern för den förtvivlan som undantagssituationen orsakade hos de människor som inte har grannar eller närstående som kan hjälpa.

”Klienterna är ofta ensamma eller så har de som hör till nätverket egna problem, jag har inte hört att de skulle ha använt sig av andra resurser under corona-tiden.”

”Klienterna har signalerat att även ringa kontakter har minskat ytterligare jämfört med tidigare eftersom de inte vill tynga sina vänner med sin oro och sina bekymmer, eftersom alla har sina egna utmaningar.”

”Mina klienter har inga överraskande resurser eller nätverk, dessa har använts redan för länge sen. De förlitar sig helt på organisationers och stadens tjänster.”

Coronaepidemi avslöjade sprickor i socialskyddet

Den tredje sektorn och människors egen ökade aktivitet döljer en annan sida. Coronaepidemin framhöll sårbarheten i förmåner i den finska sociala tryggheten, d.v.s. tjänster och ekonomiska förmåner som

tryggar utkomsten under undantagsförhållanden. Det enorma antalet personer som använde utkomststöd som sitt sista alternativ, den ökade skuldsättningen och behovet av mathjälp avslöjade svagheter i systemet för den sociala tryggheten.

Offentliga tjänster försökte och lyckades delvis svara för coronaepidemins följder. I synnerhet äldre personers situation var besvärlig i undantagssituationen: på samma gång som inofficiell hjälp och stöd av närstående var på paus, drogs också den av kommunen organiserade hjälpen in.

I sista hand var det organisationer och församlingens diakoniarbete som blev tvungna att bära ansvaret för att skyddsnätet inte höll. För de som var i en svår situation aktiverades situationen också av informell hjälp och stöd.

– Den tredje sektorn har fortfarande en klart betydande roll i tryggandet av utkomst för de mest utsatta personerna och i tryggande av ett värdigt liv.

På basis av resultaten av Socialbarometern 2020 finns det orsak att vara orolig i synnerhet för hur välfärdssamhället håller sitt löfte att ta hand om dessa mest utsatta individerna.

– I och med helhetsreform av den sociala tryggheten som inleddes på våren blir man tvungen att ta ställning till hurudan andel de offentliga aktörerna, d.v.s. staden, kommunerna och arbetsgivare har i ansvarstagandet av de sociala riskerna, och i vilken mån riskerna lämnas till medborgarsamhällets omsorg, sammanfattar Minna Kivipelto.

Socialbarometern -enkäten som gjordes i maj 2020 riktades till kommunernas och samarbetsområdenas social- och hälsovårdsledare och socialarbetare, TE-byråns styrelse samt till styrelsen för Fpa:s förmåns- och kundrelationstjänster (n=776) Det handlade om en totalundersökning, vars representativitet var god. Socialbarometern 2020 är genomförd i samarbete med SOSTE och THL.

Förhandspublikationer av Socialbarometern 2020 -resultaten.

Ytterligare information

  • Forskningsprofessor Heikki Hiilamo, THL, tfn 029 524 6150
  • Generalsekreterare Vertti Kiukas, SOSTE, tfn 040 592 4287
  • Forskningschef Minna Kivipelto, THL, tfn 029 524 7760
  • Förverkligande av Socialbarometern 2020: forskare, SOSTE, Anna Eronen, tfn 040 678 9441

Muut teeman artikkelit

Uutinen

23.10.2020 07:58

SOSTE esittää lähes 3 miljardin euron hyvinvointi-investointeja EU:n elpymisrahoista

Hyvinvointitalous SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry vaatii, että EU:n elpymis- ja palautumisvälineen rahat käytetään sosiaalisesti, ekologisesti ja taloudellisesti kestävän yhteiskunnan rakentamiseen. Tämä edellyttää rakenteita muuttavia hyvinvointi-investointeja sekä sosiaali-, terveys-, koulutus-, energia- että elinkeinopolitiikan alueille. Suomen kansalliseen ohjelmaan kolmelle vuodelle saama rahoitus EU:n eri rahastoista on noin 3 miljardia euroa. Panostuksella tavoitellaan mahdollisimman suurta vaikuttavuutta, jolloin […]

Artikkeli

SOSTEs teser i kommunalvalet: Framtidens välfärd kommer att födas av investeringar

Kuntavaalit Ladda ner ett utskrivbart pdf-abstrakt Framtidens välfärdssamhälle kommer inte att födas av sig självt. För att bygga upp det behövs kommunala beslutsfattare som vill förbättra lokalinvånares hälsa och välbefinnande och se bortom de närmaste åren i beslutsfattandet. Välfärdsekonomin Kommunerna måste luta sig starkare mot en strategi för välfärdsekonomin, där bedömningen av välfärdseffekter och mål för […]

Artikkeli

SOSTEs teser i kommunalvalet: Det aktiva medborgarsamhället är kommunens hjärta

Kuntavaalit Ladda ner ett utskrivbart abstrakt Organisationerna fungerar som en plattform för medborgaråtgärder och inkludering och ger expertstöd till människor i olika livssituationer. Det finns människor i varje kommun som behöver hjälp och stöd. Inkludering Utgångspunkten för den organisationsvänliga kommunens verksamhet är att kommuninvånare och medborgarorganisationer är involverade. Detta inbegriper hörande av organisationer och kommuninvånare, partnerskap, […]