Skip to content

SOSTE: Framtiden för social- och hälsovårdsorganisationernas arbete i vågskålen – Budgetmanglingen måste hitta en hållbar finansieringslösning för att trygga verksamheten

20.8.2020 8.02

Kansalaisyhteiskunta
Hallitusohjelma ja budjettiAvustusjärjestelmäHyvinvointi ja terveysKansalaisyhteiskuntaKansanterveysPå svenskaSosiaali- ja terveyspalvelutSote-järjestöt

Enligt finansministeriets budgetförslag (13.8) skulle man nästa år ta bort 127 miljoner euro av social- och hälsovårdsorganisationerna, en nedskärning på 33 procent jämför med i år. Ministeriet föreslår att 253 miljoner euro ska beviljas i bidrag till sammanslutningar och organisationer för främjandet av hälsa och socialt välmående, då motsvarande summa som beviljats i år var 380 miljoner.

SOSTE: s fullmäktige diskuterade ärendet på sitt möte den 19.8

”Om de genomförs kommer nedskärningarna på ett märkbart sätt att påverka många människors liv, i synnerhet utsatta eller sådana som annars behöver stöd och hjälp: barn, unga, åldringar, personer med rusmedels- och mentalproblem, minoriteter, handikappade, långtidssjuka och långtidsarbetslösa. Samhället har inte råd att förlora detta arbete, och har heller inga sätt att täcka upp bortfallet. Statsrådet bör i höstens budgetmangling lösa finansieringsproblematiken för det allmännyttiga arbete som social-och hälsovårdsorganisationerna gör. Frågan berör hela regeringen”, påpekar SOSTE: s fullmäktigeordförande Kari Mäkinen.

Arbetsgruppen som undersökt de sociala effekterna av vårens koronakris märkte att krisen lyfte fram såväl det finska samhällets styrkor som välfärdssamhällets brister. De här bristerna uppstod inte under krisen, utan deras rötter fanns redan där. Krisen lyfte fram dem och nu är det dags att reparera dem. Budskapet i finansministeriets budgetförslag är i stark kontrast till arbetsgruppens observationer, enligt vilka organisationer och det övriga medborgarsamhället ska ses som en stärkande faktor för välfärdstjänster.

Social- och hälsovårdsministeriets eget budgetförslag skulle skära bort 70 miljoner euro från organisationerna. Ännu under våren vädjade ministeriet till organisationerna att de skulle verka för att hjälpa människor, utan att tänka på att anpassa verksamheten. I förhållande till denna vädjan ger de föreslagna nedskärningarna ett motsatt budskap

Organisationernas öde avgörs i budgetrian

Finansieringen till allmännyttiga aktörer, som social-och hälsovårdsorganisationer, kommer till stor del ur intäkterna från Veikkaus penningspelsverksamhet. De minskade intäkterna orsakas bland annat av ett minskat antal spelautomater i glesbygden, övergång till identifiering vid automatspel samt en förflyttning av spelande till utländska spelsajter.

Finansieringsunderskottet kunde kompenseras exempelvis genom att sänka lotteriskatten, flytta över bidragsmål till statlig budgetfinansiering, att direkt kompensera intäktsbortfall med budgetmedel och genom att stärka Veikkaus kanaliseringsförmåga.

Till exempel genom att sänka lotteriskatten skulle Veikkaus kunna redovisa mera inkomst. Lotteriskatten har under 2000-talet höjts från 4 % till nuvarande 12 %. Med nuvarande skattesats är intäkten från lotteriskatten ungefär 230 miljoner euro. En skattesänkning skulle tekniskt vara enkel att genomföra.

Genom lotterilagstiftningen kan man å sin sida försäkra sig om att spelandet kanaliseras till Veikkaus, så att den kompenserande del som omfattas av budgeten inte växer kontinuerligt. Målet med kanaliseringen är inte att öka på spelandet, utan att flytta redan pågående spelande från företag utan verksamhetstillstånd till företag med verksamhetstillstånd som stärker sitt ansvarstagande.

Man bör också överväga om vissa funktioner kunde direkt underställas budgetfinansiering. Genom organisationers samarbete och effektivering av verksamheten kan man på sikt, med god planering, få till stånd inbesparingar.

Under det undantagstillstånd orsakat av corona som rådde under våren ändrade social- och hälsovårdsorganisationerna snabbt sin verksamhet och nådde allt fler och nya grupper i behov av hjälp, erbjöd psykosocialt stöd och trygghet till riskgrupper, som i annat fall varit tvungna att isolera sig från normalt liv och lämnat utanför service. Det här behovet har inte försvunnit.

Man måste diskutera med organisationerna om finansieringens framtid. För det behövs systematik och inte plötsliga rörelser. Speciellt oroväckande är att nedskärningarna riktar sig kraftigast mot långsiktig grundfinansiering.

Mer information ges av SOSTE:s generalsekreterare Vertti Kiukas.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

12.1.2021 11:47

SOSTE kannustaa järjestöjä mukaan Tutkitun tiedon teemavuoteen

Järjestöille Tutkitun tiedon teemavuosi 2021 on kansallinen hanke, jonka toteuttavat opetus- ja kulttuuriministeriö, Suomen Akatemia ja Tieteellisten seurain valtuuskunta. Teemavuoden ohjelma rakentuu yhteistyökumppaneiden tuottamista tapahtumista ja teoista, jotka nostavat esiin tutkittua tietoa tai tietolähteitä. Mukaan voivat hakea erilaiset ryhmät, organisaatiot ja järjestöt. Haku on avoin. Ohjelman yhteistyökumppaniksi voi hakea erilaisilla tapahtumilla ja teoilla, jotka voivat olla […]

Uutinen

11.1.2021 11:00

Avustusehdotus vuodelle 2021: Leikkauksia osattiin odottaa, mutta niiden suuruus yllätti

Kansalaisyhteiskunta SOSTE kysyi joulukuussa, miten STEAn avustusehdotus vuodelle 2021 kohteli SOSTEn jäseniä. Kahden päivän pikakyselyyn vastasi 126 SOSTEn jäsenyhteisöä eli 53% SOSTEn varsinaisista jäsenistä. Vaikka tiukka rahoitustilanne oli tiedossa ja leikkauksia osattiin odottaa, niiden suuruus ja kohdentuminen yllättivät. Lähes puolet vastaajista yllättyi avustusehdotuksesta 44% kyselyn vastaajista kertoi yllättyneensä oman järjestönsä saamasta avustusehdotuksesta. Joka viides yllättyi yleisavustuksiin […]

Uutinen

7.1.2021 12:00

Finland tar över ordförandeklubban för Nordiska rådet 2021

Kansalaisyhteiskunta Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021 och detta år firar dessutom rådet 50 år. Slogan för Finlands ordförandeskapsprogram är Norden, tillsammans. I ordförandeskapsprogrammet lyfter man fram följande teman: ett grönt Norden, ett socialt hållbart Norden och ett konkurrenskraftigt Norden.  Målen med Finlands ordförandeprogram är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Pandemin […]