Skip to content

SOSTE: Framtiden för social- och hälsovårdsorganisationernas arbete i vågskålen – Budgetmanglingen måste hitta en hållbar finansieringslösning för att trygga verksamheten

20.8.2020 8.02

Kansalaisyhteiskunta
Hallitusohjelma ja budjettiAvustusjärjestelmäHyvinvointi ja terveysKansalaisyhteiskuntaKansanterveysPå svenskaSosiaali- ja terveyspalvelutSote-järjestöt

Enligt finansministeriets budgetförslag (13.8) skulle man nästa år ta bort 127 miljoner euro av social- och hälsovårdsorganisationerna, en nedskärning på 33 procent jämför med i år. Ministeriet föreslår att 253 miljoner euro ska beviljas i bidrag till sammanslutningar och organisationer för främjandet av hälsa och socialt välmående, då motsvarande summa som beviljats i år var 380 miljoner.

SOSTE: s fullmäktige diskuterade ärendet på sitt möte den 19.8

”Om de genomförs kommer nedskärningarna på ett märkbart sätt att påverka många människors liv, i synnerhet utsatta eller sådana som annars behöver stöd och hjälp: barn, unga, åldringar, personer med rusmedels- och mentalproblem, minoriteter, handikappade, långtidssjuka och långtidsarbetslösa. Samhället har inte råd att förlora detta arbete, och har heller inga sätt att täcka upp bortfallet. Statsrådet bör i höstens budgetmangling lösa finansieringsproblematiken för det allmännyttiga arbete som social-och hälsovårdsorganisationerna gör. Frågan berör hela regeringen”, påpekar SOSTE: s fullmäktigeordförande Kari Mäkinen.

Arbetsgruppen som undersökt de sociala effekterna av vårens koronakris märkte att krisen lyfte fram såväl det finska samhällets styrkor som välfärdssamhällets brister. De här bristerna uppstod inte under krisen, utan deras rötter fanns redan där. Krisen lyfte fram dem och nu är det dags att reparera dem. Budskapet i finansministeriets budgetförslag är i stark kontrast till arbetsgruppens observationer, enligt vilka organisationer och det övriga medborgarsamhället ska ses som en stärkande faktor för välfärdstjänster.

Social- och hälsovårdsministeriets eget budgetförslag skulle skära bort 70 miljoner euro från organisationerna. Ännu under våren vädjade ministeriet till organisationerna att de skulle verka för att hjälpa människor, utan att tänka på att anpassa verksamheten. I förhållande till denna vädjan ger de föreslagna nedskärningarna ett motsatt budskap

Organisationernas öde avgörs i budgetrian

Finansieringen till allmännyttiga aktörer, som social-och hälsovårdsorganisationer, kommer till stor del ur intäkterna från Veikkaus penningspelsverksamhet. De minskade intäkterna orsakas bland annat av ett minskat antal spelautomater i glesbygden, övergång till identifiering vid automatspel samt en förflyttning av spelande till utländska spelsajter.

Finansieringsunderskottet kunde kompenseras exempelvis genom att sänka lotteriskatten, flytta över bidragsmål till statlig budgetfinansiering, att direkt kompensera intäktsbortfall med budgetmedel och genom att stärka Veikkaus kanaliseringsförmåga.

Till exempel genom att sänka lotteriskatten skulle Veikkaus kunna redovisa mera inkomst. Lotteriskatten har under 2000-talet höjts från 4 % till nuvarande 12 %. Med nuvarande skattesats är intäkten från lotteriskatten ungefär 230 miljoner euro. En skattesänkning skulle tekniskt vara enkel att genomföra.

Genom lotterilagstiftningen kan man å sin sida försäkra sig om att spelandet kanaliseras till Veikkaus, så att den kompenserande del som omfattas av budgeten inte växer kontinuerligt. Målet med kanaliseringen är inte att öka på spelandet, utan att flytta redan pågående spelande från företag utan verksamhetstillstånd till företag med verksamhetstillstånd som stärker sitt ansvarstagande.

Man bör också överväga om vissa funktioner kunde direkt underställas budgetfinansiering. Genom organisationers samarbete och effektivering av verksamheten kan man på sikt, med god planering, få till stånd inbesparingar.

Under det undantagstillstånd orsakat av corona som rådde under våren ändrade social- och hälsovårdsorganisationerna snabbt sin verksamhet och nådde allt fler och nya grupper i behov av hjälp, erbjöd psykosocialt stöd och trygghet till riskgrupper, som i annat fall varit tvungna att isolera sig från normalt liv och lämnat utanför service. Det här behovet har inte försvunnit.

Man måste diskutera med organisationerna om finansieringens framtid. För det behövs systematik och inte plötsliga rörelser. Speciellt oroväckande är att nedskärningarna riktar sig kraftigast mot långsiktig grundfinansiering.

Mer information ges av SOSTE:s generalsekreterare Vertti Kiukas.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

6.5.2021 14:00

Kehysriihessä useita hyviä linjauksia kuntoutuksesta ja hoitoon pääsystä

Hyvinvointi ja terveys Marinin hallitus teki kehysriihessä lukuisia hyviä linjauksia kuntoutuksesta ja sen kehittämisestä. ”Puoliväliriihi tarjosi kuntoutukseen monta hyvää asiaa, kuten pitääkin, kun kuntoutuksen uudistaminen on meneillään ja kuntoutuksen uudistamisen toimintasuunnitelma on voimassa vain tämän hallituskauden ajan”, korostaa SOSTEn erityisasiantuntija Päivi Opari. Kuntoutuksen uudistamista viedään eteenpäin osana erilaisia ohjelmia. On tärkeää, että näiden ohjelmien riittävä rahoitus varmistetaan ja että ne toteutetaan siten, […]

Uutinen

5.5.2021 13:24

Kehysriihen keskeiset vaikutukset koulutuspolitiikkaan

Hyvinvointi ja terveys Hallituksen puoliväliriihi tarjosi koulutuspolitiikan osalta hyviä uutisia: koulutuksesta ei leikata. Tämä on tärkeä linjaus, sillä korkea työllisyys edellyttää korkeaa osaamista. Paljon tehtävää kuitenkin vielä jää tuleville vuosille. “Koulutustason nosto vaatii kiireisiä ja huomattavia toimia. Vuoden 2030 koulutustasotavoite eli se, että puolet 25–34-vuotiaista olisi korkeasti koulutettuja, on karkaamassa ulottumattomiin. Myös tutkimus- ja kehittämistoimintaan varattavan rahoituksen tavoite (4 […]

Uutinen

4.5.2021 10:12

Kyselytutkimus: Järjestöt ovat halukkaita lisäämään yritysyhteistyötä

Sote-järjestöt Eri alojen järjestöt haluaisivat tehdä nykyistä enemmän yhteistyötä yritysten kanssa. Järjestöt uskovat sisällöllisen yhteistyön kasvuun yritysten kanssa tulevina vuosina. Toiveena on myös, että yritykset hyödyntäisivät laajemmin järjestöjen osaamista ja asiantuntijuutta. Neljäsosa vastaajista suunnittelee yritysyhteistyön vahvistamista ja 28 prosenttia kertoo panostavansa tuote- ja palvelumyyntiin sekä tapahtumiin. Tiedot selviävät Taloustutkimuksen maalis-huhtikuussa 2021 toteuttamasta tutkimuksesta, johon vastasi 120 […]