En klar majoritet av vård- och omsorgschefer, socialarbetare och FPA:s förmän stöder en högre nivå av boendestöd, för att minska behovet av utkomststöd. Endast sju procent av de tillfrågade i Socialbarometern anser att nivån på boendestödet bör sänkas. I den nyligen genomförda Socialbarometern undersöktes bland annat lösningar på höga boendekostnader och det aktuella läget för verkställandet av utkomststödet fyra år efter överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA.
I den offentliga debatten framförs ofta oro för stigande utgifter för boendestöd. De tillfrågade i Socialbarometern är dock positiva till att höja stödet. Sjuttio procent av vård- och omsorgscheferna, 60 procent av socialarbetarna och 58 procent av FPA:s förmän stöder en höjning av boendestödet. Respondenterna kan se på saken utifrån sina kunders utkomst: man vill höja stödet, eftersom både FPA och kommunerna ser att kundernas boendekostnader är höga och att de nuvarande stöden inte räcker till för att täcka levnadskostnader.
Endast en tiondedel av de tillfrågade skulle vilja se mer stöd till bostäder genom annan grundläggande trygghet, till exempel en basinkomst eller en ökning av befintliga förmåner.
Majoriteten av de svarande är för att behålla boendestödet som hushållsförmån, även om majoriteten av de svarande (58–63 %) stöder omvandlingen av boendestöd för personer under 25 år och studenter till individuellt stöd.
”Budskapet från Socialbarometern är tydligt. Majoriteten av de tillfrågade anser att boendestödet som det nuvarande är en viktig förmån också framöver. Enligt majoriteten av de svarande måste nivån på boendestödet höjas. Stödet skulle kunna ökas, till exempel genom att acceptera högre boendekostnader i tillväxtcentra eller genom att helt ersätta de lägsta inkomsttagarnas boendekostnader.” säger Anna Järvinen, specialsakkunnig på SOSTE.
Lågt antal förmånliga hyresbostäder får kritik
Bristen på förmånliga bostäder är särskilt synlig i socialarbetarnas arbete. De bedömer situationen som mer negativ än för fyra år sedan. Ungefär var fjärde socialarbetare anser att antalet förmånliga hyresbostäder är helt otillräckligt och ungefär en tredjedel nästan otillräckligt. Omkring en femtedel av vård- och omsorgscheferna anser att utbudet är otillräckligt.
”Bristen på förmånliga bostäder märks tydligast i storstäderna. Så många som var tredje svarande i regioner med mer än 75 000 invånare ansåg att utbudet av förmånliga hyresbostäder var helt otillräcklig. Det uppskattar bara ungefär var tionde respondent i regioner med färre än 20 000 invånare.” säger Juha Peltosalmi, forskare på SOSTE.
Behandlingen av utkomststödet försnabbats på FPA, men ansökan kräver självbetjäning
Enligt Socialbarometern kan beslut om grundläggande utkomststöd fattas snabbare på FPA än tidigare. Majoriteten av FPA:s anställda bedömer också att tröskeln för att ansöka om stöd för närvarande är tillräckligt låg och att det är lätt för de flesta kunder att fylla i en ansökan.
Tillgången till personlig kundservice i grundläggande socialhjälpsfrågor har dock väckt kritik från Socialbarometern under de senaste fyra åren. Nästan hälften (47 %) av FPA: s anställda och två tredjedelar (67 %) av kommunanställda anser att kunder i behov av personlig assistans ofta av FPA hänvisas till att själv fylla i stödansökan på nätet. Allt fler av de som arbetar i förmansställning på FPA (31 %) tenderar att hålla med.
”Ett annat oroande konstaterande gäller tillräckliga resurser för utkomststödsarbete. Även om FPA har ökat antalet personer som arbetar med utkomststöd sedan reformens början, anser en klar majoritet av dem som arbetar med lösningar fortfarande att det finns för lite tid att fatta beslut. Ett högt tryck på höga prestationsnivåer kan minska kvaliteten på besluten.” säger Hanna-Mari Heinonen, forskare vid FPA.
Socialbarometern visar att samarbetet mellan FPA och kommunerna har förbättrats sedan reformens utmanande inledningsfas. Ur kundens synvinkel finns det dock fortfarande utrymme för förbättringar i samarbetet. Det råder fortfarande ofta oklarheter mellan FPA och kommunerna om huruvida kundens situation ska hanteras på FPA eller i kommunen. FPA:s anställda upplever det som svårt att de inte får tillräcklig information om hur kundens ärende framskrider i kommunen, och om kunderna kommer att få den hjälp de behöver.
Socialbarometern 2021 publiceras i fem delar mellan mars och juni. Den sista delen, som publiceras den 1 juni 2021, bygger på 1047 svar. I denna publikation användes svaren från social- och hälsovårdschefer och socialarbetare i kommuner och samarbetsområden samt förmän och sakkunniga för FPA:s förmåns- och kundrelationstjänster.
[button class=”c-red-link” text=”Tidigare publikationer under 2021″ url=”https://www.soste.fi/sosiaalibarometri/sosiaalibarometri-2021/” ]
Mer information om
- Boendestöd, Anna Järvinen, specialsakkunnig på SOSTE
- Resultat gällande boende, Juha Peltosalmi, forskare på SOSTE
- Resultat gällande utkomststöd, Hanna-Mari Heinonen, forskare på FPA, hanna-mari.heinonen (at) kela.fi