Skip to content

SOSTEs teser i kommunalvalet: Framtidens välfärd kommer att födas av investeringar

Kuntavaalit
KuntavaalitPå svenska

Ladda ner ett utskrivbart pdf-abstrakt

Framtidens välfärdssamhälle kommer inte att födas av sig självt. För att bygga upp det behövs kommunala beslutsfattare som vill förbättra lokalinvånares hälsa och välbefinnande och se bortom de närmaste åren i beslutsfattandet.

Välfärdsekonomin

Kommunerna måste luta sig starkare mot en strategi för välfärdsekonomin, där bedömningen av välfärdseffekter och mål för att skapa välfärd är kärnan.

Välmående Invånarna i området har en nyckelroll i uppbyggnaden av kommunens livskraft och en hållbar framtid. För att bygga framtidens välfärdskommun behöver vi beslutsfattare som är intresserade av invånarnas hälsa och välbefinnande och en hållbar framtid och som vågar bedöma effekterna av fattade beslut längre fram än några år.

Kommunfullmäktige ansvarar för kommunens strategiska beslut att skapa förutsättningar för att främja välbefinnande och hälsa samt för välfärdsinvesteringar i kommunen. Kommunerna måste luta sig starkare mot en strategi för välfärdsekonomin, där politiken görs med välfärdsmålen i första rum.

I strategisk, välfärdsekonomisk verksamhet har alla förvaltningsområden en skyldighet att ta välfärds- och hälsosynpunkter i beaktande i sina egen planering och när de fattar beslut. Den kommunala ledningsgruppen samordnar verksamheten. I stora kommuner kommer det även fortsättningsvis att behövas en välfärdsgrupp med representanter från olika förvaltningsområden.

Enbart strategisk reflektion räcker inte. Det viktigaste är att genomföra ett praktiskt arbete utifrån strategin för att stärka lokalbefolkningens deltagande, öka välbefinnandet och minska ojämlikheterna i hälsa och välbefinnande. Samarbetet mellan volontärer, organisationer, myndigheter och företag kommer att hitta de bästa sätten att främja lokalbefolkningens välbefinnande och hälsa. Invånarna i kommunen spelar också en nyckelroll. Kommunernas framtid byggs av många röster, inklusive kommuninvånarnas.

Investeringar

En livskraftig kommun satsar i investeringar som ökar produktiviteten, sysselsättningen och funktionsförmågan samt mångsidiga strukturreformer. Investeringar behövs till exempel i utbildning, förbättring av sysselsättningen för alla och främjande av välbefinnandet i arbetet.

Pandemin hade en stark inverkan på såväl kommunernas som samkommunernas finanser. Enligt en uppskattning som bygger på undersökningar som har genomförts av Finlands kommunförbund kommer coronavirusepidemin att försvaga kommunekonomin med 1,7 miljarder euro år 2021.

Finlands stora val kommer att göras de närmaste åren mellan kostnadsdisciplin och ny tillväxt, med andra ord mellan att dela på en allt mer krympande kaka och utökning av kakan. Välfärdssamhällets framgång grundar sig på att utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster inte bara ses som en utgiftspost, utan också på längre sikt som satsningar som ger ekonomiska fördelar. Även om tillståndet för de offentliga finanserna har försämrats, bör panikartade nedskärningar av de offentliga utgifterna inte göras under de kommande åren.

Kommunerna behöver i ännu högre grad luta sig mot en strategi för välfärdsekonomin, där exempelvis välfärdstjänster ses som investeringar i människor och via det i kommunens livskraft. Välfärdsinvesteringar handlar om att investera i människor och är centrala för livskraften i hela kommunen.
Fördelarna i investeringar återspeglas i barnens, ungdomars och familjers bättre välbefinnande, invånarnas minskade sjuklighet, äldre människors goda funktionsförmåga, invånarnas deltagande, förtroende och trivsel, och i slutändan även som skatteintäkter genom bättre sysselsättning och arbetsförmåga.

Utbildning motverkar ojämlikhet

Efter social- och hälsovårdsreformen är utbildning kommunens viktigaste investeringsmål. Att investera i utbildningens kvalitet och tillräckliga resurser redan från småbarnspedagogiken höjer utbildningsnivån, vilket också är av stor betydelse för att minska ojämlikheterna i hälsa och välbefinnande. Stöd till lärande från tidig barndom till andra stadiets utbildning måste göras möjligt.

Grundläggande utbildning som kommunen anordnar måste ge alla en tillräcklig grund för att kunna fortsätta till andra stadiets utbildning. Kommunerna måste sikta på att alla ska få en examen från minst andra stadiet. Genom sina investeringar i sysselsättning, livskraft och vuxenutbildning kan kommunen se till att allas kompetens hålls på den nivå som arbetsmarknaden behöver.

Kommunerna spelar en viktig roll i sysselsättningen

Effekterna av coronaviruskrisen på sysselsättningen kan vara långvariga. Oron är att arbetslösheten förlängs bland ungdomar, invandrare, äldre och delvist arbetsföra arbetssökande. I enlighet med regeringsprogrammet kommer kommunernas roll som organisatörer av arbetsförmedlingar att stärkas. Många kommuner har sedan länge investerat i arbetshandledning utöver de lagstadgade uppgifterna. Kommunerna kommer även i fortsättningen att spela en viktig roll för att främja sysselsättningen, särskilt för dem som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Att ta hänsyn till regionala särdrag, tillhandahålla tjänster som lokala tjänster och kombinera de olika kommunala tjänsterna möjliggör individuella sysselsättningsstigar. Kommunala experiment för att främja sysselsättningen är ett steg mot en mer permanent lösning. Den kommunala bonusen för sysselsättning, stöd till företagande och organisationers åtgärder för att främja sysselsättningen kommer även i fortsättningen att vara viktiga inslag. Verkstadsverksamheten måste säkras som en lokal högkvalitativ service.  Vi uppmuntrar kommunerna att införa ett anställningsvillkor vid offentlig upphandling.

Kommunen är också en betydande arbetsgivare. Att investera i personalens välbefinnande och främja arbetsförmågan är en investering som är direkt kopplad till minskade sjukfrånvaro och invaliditetspensioneringen.  Som arbetsgivare kan kommunen också vara ett föredöme vid rekrytering. Positiv särbehandling kan öka andelen personer med lägre sysselsättningsmöjligheter (t.ex. personer med delarbete och funktionshinder) i personalen.

Organisationerna erbjuder också delvis arbetsföra och andra svårsysselsatta en början på sysselsättningsstigar, vilket är värt att dra nytta av och stödja i kommunerna.

Kunderna måste höras i anskaffningar

I enlighet med den nationella upphandlingsstrategin måste kommunerna identifiera offentliga upphandlingar som strategiska funktioner och använda dem för att uppnå både sysselsättnings- och klimatmål. Upphandlingen måste alltid ha högsta möjliga kvalitet i siktet, priset får inte vara den enda avgörande faktorn.

Upphandlingen av sociala tjänster måste i synnerhet alltid baseras på kundernas individuella behov och de eller deras representanter måste rådfrågas vid beredning av upphandling och utveckling av inköpta tjänster. Att beakta individuella behov är nödvändigt i synnerhet vid åldringars och handikappade personers långvariga, oftast livslånga, tjänster.

Främjande av hälsan

Främjande av hälsan är konkreta åtgärder: tillgänglighet, trygga, trivsamma och gemenskapsuppmuntrande miljöer. Upplysta gator, plogade vägar och mångsidiga kultur-, bildnings-, och fritidstjänster. Bebyggelsen trygghet och tillgänglighet är särskilt viktigt för exempelvis äldre. Rörlighet och god funktionsförmåga har gynnsamma effekter på alla kommuninvånares psykiska välbefinnande. Att främja hälsan ska vara alla förvaltningsområdens gemensamma sak.

Välmående och hälsa föds och underhålls i vardagliga miljöer där människor bor, studerar, arbetar och tillbringar sin fritid. Av denna anledning behövs alla förvaltningsgrenars delaktighet så att man på förhand kan ta effekterna på välbefinnandet och hälsan i beaktande vid beredning av beslut. Dessa beslut kan stärka eller undergräva människors valmöjligheter och hälsosamma livsstil. Enskilda åtgärder för att främja välbefinnande och hälsa förblir ofta ineffektiva om de inte stöds av samhällsstrukturer och rådande klimat.

I kommunerna är främjande av välbefinnande och hälsa en av dess centrala uppgifter, och vikten av denna uppgift kommer att öka till följd av social- och hälsovårdsreformen. I praktiken innebär detta att kommunerna måste göra en politik som bygger på främjandet hälsa och välbefinnande, förebyggande arbete och tidigt ingripande, det vill säga politik som tar stöd från välfärdsekonomin – se till att skolor och daghem kan tillgodose varje barns individuella inlärnings- och välbefinnandebehov, förebyggande barnskydd och resurser för tidigt familjestöd. Det innebär andra stadiets utbildning för alla, levande kultur- och fritidstjänster och, till exempel, boendemiljöers trivsel och säkerhet.

Hälsofrämjandet kräver systematik och samhällsstrukturer

Att främja välbefinnande och hälsa är en systematisk och målinriktad verksamhet. Planeringen måste genomföras genom strategiarbete och den årliga planeringen som utgår från dessa. Verksamheten i den framtida välfärdsgemenskapen kommer att baseras på aktuell information om befolkningens välbefinnande och hälsa och de faktorer som påverkar dem. På basis av informationen måste man skapa de nödvändiga uppföljningsverktygen.

Välfärdsrapporten är ett informationspaket som utarbetats gemensamt av olika organ i kommunen om lokalbefolkningens välbefinnande och hälsa och de faktorer som påverkar dem. Det är ett verktyg för att stödja ledarskap och beslutsfattande, med kunskapen om välbefinnandet. Aktuella erfarenheter som samlats in tillsammans med organisationer måste sättas i centrum för välfärdsrapporten.

För att främja välbefinnande och hälsa på ett effektivt sätt krävs samarbetsstrukturer. Främjandet av välbefinnande och hälsa förutsätter nätverk på lokal nivå och i landskapen. Varje kommun bör utse en koordinator för välfärd och hälsofrämjande, som samordnar arbetet mellan kommunen och intressenterna och är en länk till främjandet av välbefinnande och hälsa på regionnivå.

Miljöer främjar hälsa och välmående

I framtidens kommun främjar miljöer hälsa och välbefinnande. Levnadsförhållanden och miljöfaktorer spelar en viktigare roll för skapande och upprätthållande av god hälsa på befolkningsnivå än tjänster eller individuella hälsovanor. Därför behöver kommunerna en samhällsplanering som främjar en hel samhällsstruktur, tillgänglighet och skapar en ram för mötesplatser som gör det möjligt för människor att stödja varandra.

Rörlighet och god funktionsförmåga har också stor betydelse för psykiskt välmående och förebyggande av folksjukdomar. I välfärdskommunen måste man utveckla vardagliga miljöer som gynnar fysisk aktivitet för att främja människors hälsa och välbefinnande.  En hälsosam och säker miljö har minskat antalet olyckor och sjukdomar, och miljöns hälsoeffekter är nu bättre erkända. Varje bransch måste vara medveten om sin egen roll för att främja välbefinnande och hälsa. En meningsfull miljö och sysslor måste ses som investeringar i framtidens välbefinnande.

Den upplevda känslan av trygghet påverkar hälsan på många sätt i arbets-, boende- och fritidsmiljöer. Välfärdssamhället måste därför investera i psykosociala miljöfaktorer vid sidan av den fysiska miljön, till exempel genom att utveckla sociala skyddsnät i samarbete med organisationer.

Bekämpning av klimatförändringar

Kommunernas roll i kampen mot klimatförändringens risker för välbefinnande är central, och klimatgärningar är en investering i lokalbefolkningens välbefinnande på sikt. Åtgärder för att begränsa klimatförändringarna kan främja en sund livsstil och minska de hälsoskador som orsakas av luftföroreningar i kommunerna.

Konkreta klimatåtgärder från kommunernas sida är en investering i välbefinnande. I Finland har klimatförändringarna uppskattats ha en inverkan på värmerelaterade hälsofaror, vattenburna epidemier och sjukdomar som sprids av djur, halkolyckor samt inomhusluftproblem i samband med fuktskador i byggnader. Följden av dessa skador uppskattats vara antingen höga kostnader, allmänna eller individuellt allvarliga. Kommuner och kommunala beslutsberättare spelar en nyckelroll i att hantera klimatförändringens risker för välbefinnande, eftersom nödvändiga åtgärder för att uppnå Finlands klimatmål, såsom transport, upphandling, byggnation och energiproduktion, till stor del vidtas i kommunerna.

Genom sina klimatåtgärder kan kommunerna också främja en sund livsstil, till exempel genom att öka utbudet av vegetarisk mat i skolorna och förbättra infrastrukturen för cykling och promenader. Dessutom kan många åtgärder som kommunerna vidtar för att mildra klimatförändringarna minska de hälsoskador som orsakas av luftföroreningar.

Klimatgärningar stöder sunda levnadsvanor

Det finns goda möjligheter att öka andelen gång och cykling, eftersom hälften av bilfärderna i Finland är kortare än sex kilometer. Enligt trafik- och kommunikationsministeriet skulle en redan en 20 procents ökning av gång medföra hälsofördelar på 3,3 miljarder euro och en liknande ökning av cyklingen till värdet av 1,1 miljarder euro.

Enligt Finravinto-studien överskrids rekommendationerna för att få rött kött och mättat fett av en stor del finländare och grönsaker äts mindre än rekommendationerna.  Att öka andelen vegetariskmat i bespisningen korrigerar denna obalans samtidigt som det minskar på utsläppen från matservicens inköp.

Luftföroreningar orsakar varje år mellan 1 600 och 1 800 förtida dödsfall i Finland och deras skadliga kostnader uppgår till cirka 2 miljarder euro. Dessa skador kan minskas genom minskade transportutsläpp, öka andelen förnybara energikällorna som inte sker genom förbränning och förbättrad energieffektivitet.

 

Åtgärder i kommuner: Framtidens välfärd kommer att födas av investeringar

  • Strategin för välfärdsekonomin måste starkare bygga på välfärdsekonomins strategi, där bedömningen av välfärdseffekter och mål för att skapa välfärd står i centrum för projektet.
  • Främjandet av välbefinnande och hälsa och investeringar i välbefinnande måste planeras som en del av strategiarbetet och den årliga planeringen som bygger på det. Detta kommer att ge systematiska och målinriktade åtgärder. Hälsofrämjande är alla förvaltningsområdens gemensamma sak.
  • En levande kommun skapas genom investeringar. Vägen till hållbar tillväxt bygger på investeringar och mångsidiga strukturreformer som ökar produktiviteten och sysselsättningen.
  • Kommunerna måste satsa på utbildningens kvalitet och resurser allt från småbarnspedagogiken till kostnadsfri utbildning på andra stadiet höjer utbildningsnivån, vilket också är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa.
  • Kommunerna spelar en viktig roll, särskilt när det gäller att främja sysselsättningen för dem som har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Kommuntillägget för sysselsättning, stöd till företagande och organisationers åtgärder för att främja sysselsättningen kommer även i fortsättningen att vara viktiga inslag.
  • Inom upphandling av social- och hälsovårdstjänster är det viktigaste att ta hänsyn till kundernas individuella behov och de måste rådfrågas vid beredningen av upphandlingen. Priset får inte vara den enda avgörande faktorn i anskaffningsbeslut, utan man måste alltid eftersträva bästa möjliga kvalitet.
  • Verksamheten i den framtida välfärdsgemenskapen bör baseras på aktuell information om befolkningens välbefinnande och hälsa och de faktorer som påverkar dem. Uppföljningssystem ska upprättas för denna information.
  • Aktuella erfarenheter, som samlats in tillsammans med organisationer, måste sättas i centrum för välfärdsrapporten.
  • Varje kommun måste utse en koordinator för välfärds- och hälsofrämjande åtgärder, som samordnar arbetet mellan kommunen och intressenterna och är en länk till att främja välbefinnande och hälsa på regional nivå.
  • För att främja välbefinnande och hälsa måste man inrätta både lokala nätverk och landskapsnätverk. Strukturer är nödvändiga för samarbete, inte ett självändamål.
  • Kommunerna behöver en stadsplanering som främjar rörlighet, tillgänglighet, vardagsmiljöernas trygghet och skapar en ram för mötesplatser som gör det möjligt för människor att stödja varandra.
  • Genom sina klimatåtgärder kan kommunerna främja en sund livsstil och minska de hälsoskador som orsakas av luftföroreningar.

 


Artikeln är en del av SOSTEs kommunalvalet 2021 teser.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Muut teeman artikkelit

Artikkeli

SOSTEs teser i kommunalvalet: Det aktiva medborgarsamhället är kommunens hjärta

Kuntavaalit Ladda ner ett utskrivbart abstrakt Organisationerna fungerar som en plattform för medborgaråtgärder och inkludering och ger expertstöd till människor i olika livssituationer. Det finns människor i varje kommun som behöver hjälp och stöd. Inkludering Utgångspunkten för den organisationsvänliga kommunens verksamhet är att kommuninvånare och medborgarorganisationer är involverade. Detta inbegriper hörande av organisationer och kommuninvånare, partnerskap, […]

Uutinen

20.10.2020 09:30

SOSTE: Hyvinvoinnin lisääminen on kuntien tärkein tehtävä

Kuntavaalit SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry:n kuntavaalitavoitteissa kuntia ja sosiaali- ja terveysjärjestöjä yhdistää yhteinen tavoite, ihmisten hyvinvointi. Kuntiin tarvitaan päättäjiä, jotka haluavat parantaa kuntalaisten terveyttä ja hyvinvointia sekä katsoa päätöksenteossa lähivuosia pidemmälle. Tulevaisuuden hyvinvointikunnan rakentamisessa tarvitaan kansalaisyhteiskunnan kuulemista, tukemista ja mukaan ottamista. Sosiaali- ja terveysjärjestöt toimivat alustana kansalaistoiminnalle ja osallisuudelle sekä tarjoavat asiantuntevaa tukea ihmisille […]

Uutinen

20.10.2020 09:29

SOSTE: Att öka på välmående är kommunernas viktigaste uppgift

Kuntavaalit I SOSTE Finlands social och hälsa r.f.:s kommunalvalsteser förenas kommunerna och social- och hälsovårdsorganisationerna genom ett gemensamt mål, människors välbefinnande. Kommunerna behöver beslutsfattare som vill förbättra lokalinvånares hälsa och välbefinnande och som ser bortom de närmaste åren i beslutsfattandet. När man bygger framtidens välfärdskommun måste medborgarsamhället rådfrågas, stödjas och involveras. Social- och hälsovårdsorganisationer fungerar som […]