Skip to content

Bryt tystnaden!

20.6.2019 10.30

Sosiaali- ja terveyspalvelut
Hyvinvoivat ihmisetKansalaisyhteiskuntaPå svenskaSosiaali- ja terveyspalvelut

Ingen kan väl ha undgått de heta diskussionerna kring vården inom äldreomsorgen i Finland. Det har diskuterats mycket om kvaliteten i äldrevården. Det har framkommit brister på bland annat  Esperi Cares vårdhem Ulrika i Kristinestad. Vårdhemmets egna närvårdare gjorde en anmälan om missförhållanden till fackförbundet SuPer, som i sin tur kontaktade övervakningsmyndigheten Valvira. Närvårdaren i fråga berättar att hon efter anmälan blev av med sitt arbete.

Då kan man fråga sig hur en person som arbetar för människors bästa, och som märker brister i servicen, inte har rätt att anmäla det utan att få sparken?

Lex Maria och Lex Sarah

Lex Maria är namnet på anmälningsskyldigheten i patientsäkerhetslagen i Sverige. Enligt 3 kap 5 § är vårdgivaren skyldig att anmäla ”händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ”till Inspektionen för vård och omsorg som ansvarar för övervakningen. Eftersom vårdgivaren enligt lagen är skyldig att anmäla brister, kan hen inte på dessa grunder uppsägas. Lex Sarah är den motsvarande benämningen för anmälningsskyldigheten inom socialtjänsten i Sverige och regleras i socialtjänstlagen 14 kap 3 §. (Svensk lagstiftning: Patientssäkerhetslagen (2010:659), Socialtjänstlagen (2001: 453))

Problematiken med den finska tystnadskulturen

Enligt Tiitinen (Tiitinen, L. Kamppailu sananvapaudesta: sosiaalialan ammattilaisen toiminta ja valtasuhteet mediavaikuttamisen kentällä. 2019) som forskat i den finska tystnadskulturen, sitter den så djupt i ryggmärgen, att kulturen inte ens ifrågasätts – förutsatt att socialarbetaren vet att hen har rätt att göra det. Medians sätt att framställa socialt arbete negativt och skandalsökande, samt den sociala medians hatiska kommentarsfält har lett till att allt färre socialarbetare vill uttrycka sig offentligt om det egna arbetet. Då den ökända tystnadskulturen bidrar till att ingen vågar ta upp bristande förhållanden inom vården, kan ingen heller åtgärda problemet. Det blir en ond cirkel. I den nya socialvårdslagen (30.12.2014/1301) betonas strukturellt socialt arbete, vilket även omfattar påverkansarbete. Förhoppningsvis möjliggör detta förändring i arbetssätten hos såväl invanda som nya socialarbetare, så att det i fortsättningen ska vara lättare att öppet tala om dessa felaktigheter.

I socialvårdslagen 48 § finns det en anmälningsskyldighet att ”utan dröjsmål meddela den person som ansvarar för verksamheten om han eller hon vid skötseln av sina uppgifter lägger märke till eller får kännedom om ett missförhållande eller en uppenbar risk för ett missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för klienten”, samt ”Den person som gjort anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.” (Finsk lagstiftning:Socialvårdslagen (30.12.2014/1301)

Hur är det då möjligt att risken att bli av med jobbet finns, då det i lagen bokstavligen står att den som gör en anmälan om missförhållanden inte ska bli föremål för negativa åtgärder? Medan våra kolleger i Sverige tar skydd av lex Maria och lex Sarah, är vi i Finland i praktiken tvungna att välja mellan vår arbetsplats och lagstiftningen. Utan tryggheten och stödet är det svårt att utföra arbetet – att hjälpa klienten på bästa möjliga sätt. Att hjälpa klienten överklaga är det mest mödosamma tillvägagångssättet, i stället för att genast kunna åtgärda problemet.

Varför har vi inte i Finland ett motsvarande system som i Sverige? Vårt arbete inom social-, och hälsovården är att främja och hjälpa utsatta personer, vilket försvåras betydligt om vi inte får säga till om brister i vården. Vi som blivande socialarbetare önskar att vi ska kunna utföra vårt jobb på bästa möjliga sätt för klientens bästa, och kunna få det stöd som behövs för att göra detta.

Jessica Dienel, Rosita Karjalainen, Hanna Tuovinen

 

 

 

 

 

 

Jessica Dienel
Rosita Karjalainen 
Hanna Tuovinen
Socialarbetarstuderande vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Tilläggsinformation

Ulrika Krook
universitets lärare
Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet
ulrika.krook(at)helsinki.fi, 0294128480, 0504752683

Helena Blomberg-Kroll
professor
Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet
helena.blomberg(at)helsinki.fi, 0294128461, 0504484719

 

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Hyvinvoivat ihmiset -blogi

Kaikki blogin artikkelit
Blogi

21.2.2020 09:30

Funktionshindersfältets expertis behövs i samhälleliga reformer

På torsdagen den 20 februari diskuterade riksdagen om hur FN:s funktionshinderskonvention förverkligats i Finland. Diskussionen är ett mycket varmt välkommet initiativ av riksdagsledamöterna. Det är värdefullt att funktionshinderfrågor uppmärksammas också på högsta möjliga politiska nivå. Trots att diskussionen är värdefull och initiativet viktigt, så räcker det inte. Funktionshindersfältet och dess aktörer behöver också höras i […]

Blogi
erityisasiantuntija

18.2.2020 13:00

Kooste State of Health in the EU -seminaarista

Suomen State of Health in the EU -terveysprofiilia 2019 (pdf) tarkasteltiin 12.2.2020 SOSTEn, eduskunnan Terveyden ja hyvinvoinnin edistämisen -ryhmän sekä Tutkijoiden ja kansanedustajien seura Tutkaksen järjestämässä tilaisuudessa eduskunnan Pikkuparlamentissa. EU:n kehityssuuntia Euroopan komission Suomen-edustuston talouspoliittinen neuvonantaja Ismo Grönroos-Saikkala esitteli pääkohtia Euroopan komission EU-maiden terveysprofiilien yhteydessä julkaistusta oheisraportista, jossa esitellään kehityssuuntauksia, joita on useimmissa tai kaikissa […]

Blogi
yhteiskuntasuhdepäällikkö

4.2.2020 13:15

Järjestöjohdon foorumissa puhuttivat sote, eriarvoisuus ja työllisyys

SOSTEn tammifoorumi 28.–29.1. kokosi ennätyspaljon järjestöjohtajia kuulemaan alansa huippuja sosiaali- ja terveydenhuollon uudistuksesta, eriarvoisuuden torjunnasta, työllisyydestä sekä Eurooppa-politiikasta. Tilaisuudessa saatiin myös ripaus tietoa kuntavaaleihin valmistautumisesta ja niihin vaikuttamisesta. Tämä joka toinen vuosi järjestämämme foorumi on tarkoitettu SOSTEn jäsenjärjestöjen toiminnanjohtajille. Sote-uudistuksen painopiste peruspalveluissa Sosiaali- ja terveydenhuollon uudistus etenee jälleen ja tavoitteeksi on asetettu siihen liittyvien lakiesitysten […]