Skip to content

Bryt tystnaden!

20.6.2019 10.30

Sosiaali- ja terveyspalvelut
Hyvinvoivat ihmisetKansalaisyhteiskuntaPå svenskaSosiaali- ja terveyspalvelut

Ingen kan väl ha undgått de heta diskussionerna kring vården inom äldreomsorgen i Finland. Det har diskuterats mycket om kvaliteten i äldrevården. Det har framkommit brister på bland annat  Esperi Cares vårdhem Ulrika i Kristinestad. Vårdhemmets egna närvårdare gjorde en anmälan om missförhållanden till fackförbundet SuPer, som i sin tur kontaktade övervakningsmyndigheten Valvira. Närvårdaren i fråga berättar att hon efter anmälan blev av med sitt arbete.

Då kan man fråga sig hur en person som arbetar för människors bästa, och som märker brister i servicen, inte har rätt att anmäla det utan att få sparken?

Lex Maria och Lex Sarah

Lex Maria är namnet på anmälningsskyldigheten i patientsäkerhetslagen i Sverige. Enligt 3 kap 5 § är vårdgivaren skyldig att anmäla ”händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ”till Inspektionen för vård och omsorg som ansvarar för övervakningen. Eftersom vårdgivaren enligt lagen är skyldig att anmäla brister, kan hen inte på dessa grunder uppsägas. Lex Sarah är den motsvarande benämningen för anmälningsskyldigheten inom socialtjänsten i Sverige och regleras i socialtjänstlagen 14 kap 3 §. (Svensk lagstiftning: Patientssäkerhetslagen (2010:659), Socialtjänstlagen (2001: 453))

Problematiken med den finska tystnadskulturen

Enligt Tiitinen (Tiitinen, L. Kamppailu sananvapaudesta: sosiaalialan ammattilaisen toiminta ja valtasuhteet mediavaikuttamisen kentällä. 2019) som forskat i den finska tystnadskulturen, sitter den så djupt i ryggmärgen, att kulturen inte ens ifrågasätts – förutsatt att socialarbetaren vet att hen har rätt att göra det. Medians sätt att framställa socialt arbete negativt och skandalsökande, samt den sociala medians hatiska kommentarsfält har lett till att allt färre socialarbetare vill uttrycka sig offentligt om det egna arbetet. Då den ökända tystnadskulturen bidrar till att ingen vågar ta upp bristande förhållanden inom vården, kan ingen heller åtgärda problemet. Det blir en ond cirkel. I den nya socialvårdslagen (30.12.2014/1301) betonas strukturellt socialt arbete, vilket även omfattar påverkansarbete. Förhoppningsvis möjliggör detta förändring i arbetssätten hos såväl invanda som nya socialarbetare, så att det i fortsättningen ska vara lättare att öppet tala om dessa felaktigheter.

I socialvårdslagen 48 § finns det en anmälningsskyldighet att ”utan dröjsmål meddela den person som ansvarar för verksamheten om han eller hon vid skötseln av sina uppgifter lägger märke till eller får kännedom om ett missförhållande eller en uppenbar risk för ett missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för klienten”, samt ”Den person som gjort anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.” (Finsk lagstiftning:Socialvårdslagen (30.12.2014/1301)

Hur är det då möjligt att risken att bli av med jobbet finns, då det i lagen bokstavligen står att den som gör en anmälan om missförhållanden inte ska bli föremål för negativa åtgärder? Medan våra kolleger i Sverige tar skydd av lex Maria och lex Sarah, är vi i Finland i praktiken tvungna att välja mellan vår arbetsplats och lagstiftningen. Utan tryggheten och stödet är det svårt att utföra arbetet – att hjälpa klienten på bästa möjliga sätt. Att hjälpa klienten överklaga är det mest mödosamma tillvägagångssättet, i stället för att genast kunna åtgärda problemet.

Varför har vi inte i Finland ett motsvarande system som i Sverige? Vårt arbete inom social-, och hälsovården är att främja och hjälpa utsatta personer, vilket försvåras betydligt om vi inte får säga till om brister i vården. Vi som blivande socialarbetare önskar att vi ska kunna utföra vårt jobb på bästa möjliga sätt för klientens bästa, och kunna få det stöd som behövs för att göra detta.

Jessica Dienel, Rosita Karjalainen, Hanna Tuovinen

 

 

 

 

 

 

Jessica Dienel
Rosita Karjalainen 
Hanna Tuovinen
Socialarbetarstuderande vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Tilläggsinformation

Ulrika Krook
universitets lärare
Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet
ulrika.krook(at)helsinki.fi, 0294128480, 0504752683

Helena Blomberg-Kroll
professor
Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet
helena.blomberg(at)helsinki.fi, 0294128461, 0504484719

 

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Hyvinvoivat ihmiset -blogi

Kaikki blogin artikkelit
Blogi

18.10.2019 09:00

Päivän tärkein ateria -toimintamalli edistää lapsen ja vanhemman keskinäistä vuorovaikutusta

Pääkaupunkiseudulla pilotoitu Päivän tärkein ateria -toimintamalli on tarkoitettu vanhempien ja lasten vuorovaikutuksen vahvistamiseen. Se on mainio ja käyttökelpoinen tapa tavoittaa niitä vanhempia, joille koulujen vanhempainillat eivät sovi tai niihin osallistumisen motivaatio on alhainen. Yhteinen aamupala oman lapsen kanssa koulussa ennen koulupäivän alkua tarjoaa yhteistä aikaa ja vahvistaa vanhemman ja lapsen keskinäistä vuorovaikutussuhdetta. Järjestöjen kehittämä toimintamalli […]

Blogi

6.9.2019 09:00

Mera kan göras för att förebygga självmord

Då man ser på fakta och statistik om självmord kan man konstatera att år 2017 gjordes 824 självmord i Finland, vilket är 30 mera än år 2016 och 90 mera än år 2015. WHO uppskattar i sin rapport från år 2015 att över 800 000 människor dör årligen till följd av självmord runtom i världen […]

Blogi

23.8.2019 08:05

Digitalisering också på svenska

Inom social- och hälsovården är digitaliseringen på framfart. Digitalisering av tjänster är ett sätt att öka tjänsternas tillgänglighet för klienten, minska kostnaderna för serviceanordnaren och förbättra tjänsternas kvalitet. Digitala tjänster och artificiell intelligens inom sjukvården kan bidra till ökad patientsäkerhet, effektivitet och kvalitet, då genomsökning av information försnabbas avsevärt till exempel i samband med diagnostisering. […]