Skip to content

Digitalisering också på svenska

23.8.2019 8.05

Sosiaali- ja terveyspalvelut
Hyvinvoivat ihmisetdigitalisaatioPå svenskaSosiaali- ja terveyspalvelut

Inom social- och hälsovården är digitaliseringen på framfart. Digitalisering av tjänster är ett sätt att öka tjänsternas tillgänglighet för klienten, minska kostnaderna för serviceanordnaren och förbättra tjänsternas kvalitet. Digitala tjänster och artificiell intelligens inom sjukvården kan bidra till ökad patientsäkerhet, effektivitet och kvalitet, då genomsökning av information försnabbas avsevärt till exempel i samband med diagnostisering. Att elektroniskt kunna boka tid till socialarbetare eller läkare, att hitta serviceproducenter som motsvarar ens behov, att kontrollera sina egna uppgifter eller att ha ett digitalt möte med sin terapeut är möjligheter som underlättar vardagen för många. Men inte för alla och inte i alla situationer.

Oberoende av digitaliseringens framfart, är det viktigt att traditionella kommunikationskanaler och personliga möten finns kvar. En stor del av befolkningen har inte möjlighet att använda sig av digitala tjänster. Många behöver stöd och handledning i hur de ska använda de olika funktionerna. För att få ut största möjliga nytta är det därför viktigt att myndigheten erbjuder stöd och rådgivning och tillhandahåller tillgänglig information. Här kommer vi också in på klientens eget språk. Svårigheterna blir ännu svårare om tekniken och handledningen inte fungerar som den ska på klientens språk.

En lagstadgad rättighet att de digitala systemen fungerar lika bra på både svenska och finska

För de svenskspråkiga klienterna är det viktigt att de digitala systemen fungerar lika bra på svenska som på finska. Det är också en lagstadgad rättighet. När en tvåspråkig myndighet tar i bruk ett digitalt system för sina klienter, måste systemet fungera likvärdigt på finska och svenska. Klienterna har alltid rätt att välja om de vill använda sig av finska eller svenska i kontakten med tvåspråkiga myndigheter, såsom en tvåspråkig kommuns socialbyrå eller hälsostation eller en statlig aktör. Detta omfattar muntlig, skriftlig och digital kontakt.

Det är utmanande men fullt möjligt att få ett digitalt system att fungera lika väl på svenska som på finska. Utmaningen är att komma ihåg och ha kunskap om att språkaspekten måste tas i beaktande i alla skeden av upphandlingen, utvecklandet, upprätthållandet och uppdateringen av systemet. Samtidigt som en åtgärd vidtas på finska, bör detsamma göras parallellt på svenska. Visserligen kan man först skapa ett finskspråkigt system och sedan översätta det till svenska, men det är tekniskt sett svårare, resultatet blir ofta sämre och det blir mycket dyrare.

Digitala lösningar kan vara till stor nytta för svenskspråkiga klienter och förbättra tillgången till svenskspråkig service. Till exempel kan det bli avsevärt mycket lättare att hitta svenskkunnig personal och serviceproducenter som ger service på svenska. Ärenden kan skötas via applikationer som fungera väl på svenska, istället för att köa till en telefonlinje som kanske inte alls har resurser att betjäna på svenska.

Kravet på tillgänglighet

Väsentligt är förstås också att den digitala tjänsten uppfyller kraven på tillgänglighet. Och tillgängligheten ska fungera även på svenska. För tillgängligheten gäller detsamma som för språket, det vill säga att den bör beaktas redan i början av planeringen av den digitala tjänsten, för att den på bästa sätt ska kunna förverkligas. Genom fungerande språkversioner och fungerande tillgänglighet blir tjänsten så lätt som möjligt att använda för så många människor som möjligt. På så sätt kan digitaliseringen inom social- och hälsovården vara till största möjliga nytta för klienterna.

Johanna Lindholm
Johanna Lindholm

Sakkunnig på Svenska Finlands folkting
johanna.lindholm(at)folktinget.fi

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Hyvinvoivat ihmiset -blogi

Kaikki blogin artikkelit
Blogi

6.9.2019 09:00

Mera kan göras för att förebygga självmord

Då man ser på fakta och statistik om självmord kan man konstatera att år 2017 gjordes 824 självmord i Finland, vilket är 30 mera än år 2016 och 90 mera än år 2015. WHO uppskattar i sin rapport från år 2015 att över 800 000 människor dör årligen till följd av självmord runtom i världen […]

Blogi

14.8.2019 13:15 / vammaispalvelut

Uudella vammaispalvelulailla kohti tosiasiallista yhdenvertaisuutta

Itsemääräämisoikeus, itsenäisyys ja yhdenvertaisuus puhuttavat vammaisia ihmisiä ja heidän omaisiaan. Monella on perusteltu huoli siitä, toteutuvatko nämä hienot periaatteet omalla tai tutun läheisen kohdalla palvelurakenteen muuttuessa ja tehokkuusajattelun vallatessa jalansijaa. Vammaispalvelut toteuttavat perusoikeuksia Tuoreen hallitusohjelman mukaisesti yhdenvertaisuuden toteuttaminen ja vammaisten ihmisten yksilöllisten tarpeiden parempi huomioon ottaminen toteutetaan osana vammaispalvelulain uudistusta. Uudistusta on valmisteltu jo usean […]

Blogi

6.8.2019 10:00

Vaivaisukoista leipäjonoihin

Vaivaisukot ovat hienoa suomalaista kulttuuriperintöä. Suomessa on 145 vaivaisukkoa ja yksi vaivaisakka. Vaivaisukot esittävät yleensä kerjuulla olevaa sotainvalidia, jolla on vaivaisuuden symbolina puujalka ja vasemmassa kädessä tukea antava keppi. Yli sata vaivaisukkoa tekee yhä alkuperäistä työtään: anoo rahaa kirkon tai tapulin seinustalla. Rahat käytettiin aikanaan oman seurakunnan köyhien ja vähäosaisten auttamiseen. Vaivaisukot ovat erikoinen suomalainen […]