Ett täckande och begripligt system för social trygghet är en bas för det nordiska välfärdssamhället. Vår finländska modell har utvecklats under årtionden och består idag av en invecklad helhet av förmåner, skatter, tjänster och avgifter. Vi har ett lapptäcke, där konsekvenser och samband är svåra att förstå för vem som helst. Ännu svårare blir det då man befinner sig i en utmanande och annorlunda livssituation. Det är hög tid att förändra och förbättra systemet.
SOSTE deltar i den parlamentariska kommittén
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté för social trygghet med representanter från alla partier samt sakkunniga. Frågans svårighet erkänns och därför är tidsramen två regeringsperioder, fram till år 2027. Kommittén ser över den sociala tryggheten som helhet; grundskyddet, förtjänstskyddet, utkomststödet samt sambandet mellan och finansieringen av dessa. Den behandlar också frågan hur tjänsterna kan samordnas med förmånerna på ett bättre sätt. SOSTE representeras i kommittén av Eija Koivuranta, Väestöliittos verkställande direktör.
Minska ojämlikhet och fattigdom
Revideringen av grundskyddet bör trygga rätten till ett gott och människovärdigt liv genom att minska ojämlikhet och fattigdom. Målet är att systemet ska bli klarare och förutsägbart. Enkelhet är inte ett värde i sig, utan det behövs ett nyanserat system för att kunna svara på olika livssituationer och individuella behov. Det måste bli klarare vilka rättigheter personer har och vilka konsekvenser beslut får. Byråkratifällor kan börja upplösas utan större ändringar i grundskyddets struktur. Rådgivning och tjänster bör integreras med förmånerna och vara mer lättillgängligt. Förutom flexibiliteten betonar SOSTE att det behövs omedelbara förbättringar i grundskyddets nivå. I dag har utkomststödet, som är avsett som en sista utväg, blivit ett långvarigt stöd för många.
Kommittén har tagit itu med problematiken med det orimliga att personer registreras som arbetslösa trots att deras arbetsförmåga är starkt begränsad. Det är också viktigt att fokus läggs på funktionsförmågan, inte bara arbetsförmåga. Människor vill vara delaktiga, genom att stärka deras handlingskraft och ge förutsättningar till att bidra till samhällsbygget kan personer med funktionsvariationer eller kroniska sjukdomar inkluderas och deras likabehandling främjas.
Organisationernas kunnande behövs
En ökad polarisering med växande socioekonomiska skillnader har långtgående skadliga effekter för hela samhället. Ett system som upplevs orättvist minskar tryggheten, förtroendet och tilliten för allas del. Koronapandemin accentuerar systemets svaga punkter. I det svåra samhälleliga läget kan det kännas tungt att genomföra omfattande reformer långsiktigt och systematiskt. Men det kan också vara tvärtom. Professor Olli Kangas har framfört att under exceptionella tider smälter institutionernas stelhet, system anpassas och gör genomförandet av reformer enklare.
Kommittéarbetet framskrider med öppenhet. Material om processen finns på https://stm.fi/sv/kommitten-for-social-trygghet. SOSTE deltar aktivt på flera plan i processen och vill höra medlemsorganisationerna synpunkter. Det finns goda möjligheter för social- och hälsovårdsorganisationer med insyn i människors vardag att påverka resultatet. Nu gäller det att ge en röst åt dem som inte annars hörs. Att verka för en gemensam förståelse för hur systemet fungerar i vardagen, genom att ge ett ansikte åt vad som finns bakom statistik och siffror.
Viveca Hagmark
förbundsdirektör
Folkhälsans förbund
styrelsemedlem i SOSTE, ordförande för SOSTEs referensgrupp för social trygghet