Ökande psykiskt illamående kräver en kursändring


Etusivu / Blogi / Ökande psykiskt illamående kräver en kursändring

År 2018 orsakade störningar i den psykiska hälsan och beteendet för första gången flest sjukpenningdagar av alla sjukdomskategorier. Det året betalades sjukpenning på grund av psykiska orsaker i totalt över 4,6 miljoner dagar (pdf). Det innebär en ökning på nästan 7 procent jämfört med 2017. Efter en längre nedåtgående trend ökade också sjukpensioneringarna igen år 2018. Nästan hälften av ökningen, som jämfört med år 2017 är totalt 8 procent, beror på psykiska störningar. Depression är den största enskilda orsaken till att personer blir sjukpensionerade i Finland.

Samtidigt upplever fler än varannan finländare att det är både svårt och långsamt att få vård för depression. Särskilt de med små inkomster oroar sig för att insjukna i depression. Det är ingen överraskning, eftersom sambandet mellan låga inkomster och psykisk ohälsa konstaterats i många studier. OECD har fäst uppmärksamhet vid att skillnaden mellan olika inkomstgrupper i förekomsten av depression i Finland är den högsta i Europa.

Terapigaranti lösningen

Då ett allt mindre antal människor i arbetsför ålder ska hålla välfärdssamhällets hjul i rullning är det nödvändigt att ändra kurs. Ett stort antal medborgarorganisationer som arbetar inom fältet psykisk hälsa har gått samman och driver en kampanj för en så kallad terapigaranti.

Terapigarantin skulle garantera att alla med ett konstaterat behov skulle få snabb tillgång till korttidsterapi redan efter det första besöket på hälsocentralen. I praktiken kräver garantin att man fogar in en ny paragraf i mentalvårdslagen och att man gör en ändring i en punkt i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt kampanjens beräkningar betalar sig varje euro som investeras i terapigarantin nästa tiofalt tillbaka i form av minskad arbetsoförmåga och därmed minskat förmånsberoende.

Regeringen i nyckelposition

Medborgarinitiativet för terapigarantin har i skrivande stund över 26 500 underskrifter. Var och en av oss kan bidra till att försäkra att initiativet uppnår de nödvändiga 50 000 underskrifterna. Regeringsförhandlarna och den nya regeringen bär ett särskilt ansvar för att Finland i framtiden får bevittna sjunkande trender när det gäller sjukdagpenningsdagar och sjukpensioneringar på grund av psykiska störningar. Alla partier som i skrivande stund förhandlar om regeringsprogrammet har på olika sätt lyft fram vikten av att satsa på att stöda befolkningens psykiska hälsa. Nu är det dags att infria löftena!

Trygga vården på svenska

För att terapigarantin ska bli verklighet krävs förutom justeringar i lagstiftningen också utbildad och språkkunnig personal som kan ge den nya vården. Från mitt tidigare arbete vid Studentkåren vid Helsingfors universitet har jag erfarenhet av långsiktigt arbete med att främja särskilt svenskspråkiga studerandes rättighet till studenthälsovård på sitt modersmål.

Framgångsreceptet var att i samarbete mellan studentorganisationerna och Studenternas hälsovårdsstiftelse göra upp en språkstrategi. Arbetet med strategin konkretiserade lagstiftningens förpliktelser i praktiken och fick till stånd en gemensam viljeyttring och ett servicelöfte. Då målen är tydliga är det lättare att hitta lösningar, såsom att betona språkkunskaper vid rekryteringen och att erbjuda personalen möjlighet att stärka sin svenska. Då strategin varit ikraft ett par år ökade kundtillfredsställelsen bland de svenskspråkiga studerandena tydligt.

Rintakuvassa Sofia Lindqvist
Sofia Lindqvist Nyyti ry

Sofia Lindqvist

Författaren är sakkunnig på Nyyti ry
och medlem i SOSTEs svenska nätverk.