SOSTEs teser till europaparlamentsvalet 2019: EU-politik stärker delaktighet, hållbar samhällelig utveckling och tar med alla

SOSTE rekommenderar att:

Europeiska unionens politik används för att bygga en framtid enligt välmåendeekonomi. Förändringen sker genom både politikens innehåll och effektivering av politiska processer.

  • Europeiska unionens framtidsstrategi baseras på välmåendeekonomi
  • Målet för unionens politik ska vara minskande av ojämlikheten, ökande av delaktigheten och hållbar samhällelig utveckling som tar med alla människor. Välmåendeekonomi syns i all politik
  • Unionen driver på en utveckling av socialskyddet och satsar på främjandet av hälsa.
  • Klimatförändringen, jämlikhet och jämställdhet beaktas i all politik
  • Unionens politisk inflytande stärks. Det här görs genom att utveckla den europeiska planeringsterminen, utnyttja budgeten till att eftersträva hållbar utveckling samt genom djärvare politik

SOSTE rekommenderar välmåendeekonomi som den europeiska unionens strategiska målsättning. SOSTEs och de finländska social- och hälsovårdsorganisationernas definition av välmåendeekonomi sammanfattas i tanken ”ett gott liv för alla skapat gemensamt”. Visionens målsättning är människors välmående och tryggandet av förutsättningarna till ett gott liv för alla. Det välmåendeekonomiska tänket identifierar demografiska, sociala, ekonomiska och egologiska faktorers inverkan på välmående på ett globalt plant. Därför är det en utmärkt utgångspunkt för Europas säkerhetsstrategi.

Strategin bör implementeras i alla politiska områden i unionen, men på ett sådant vis att målsättningarna inte är i konflikt med varandra. Strategin bör i framtiden allt kraftigare styra unionens politiska instrument, som EU-lagstiftning och den europeiska planeringsterminen. På så sätt skapas en konsekvent stig från vision via strategi till politik

Centrala målsättningar för EU-politik ur välmåendeekonomins vision

Europeiska unionens politik bör under de kommande åren och årtionden eftersträva stärkande av delaktighet, minskande av ojämlikhet och säkrande av hållbar utveckling. Det här kräver konkreta åtgärder.

Unionen bör utveckla socialskyddet och det hälsofrämjande arbetet. Det europeiska sociala skyddets system stärks och det investeras i nationella servicesystem som stöder välmående, exempelvis genom Europeiska strukturfonder.

På Europeisk nivå bör socialförmånssystem som minskar på fattigdom byggas upp. Hälsovårdssystem stärks så att människors tillgång till kvalitativ vård i rätt tid förbättras. EU satsar på hälsofrämjandet så att hälsa och välmående beaktas i alla delar av samhället, från skolor till arbetsplatser.

Inom andra politiska områden bär man under de kommande åren eftersträva jämlikhet och jämställdhet samt stävjande av klimatförändringen . Utbildningspolitiken ska erbjuda alla befolkningsgrupper möjlighet till att utnyttja sin potential till fullo.

De här politiska åtgärderna skapar förutsättningar för hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt och stabil samhällsutveckling.

Mer inflytande och konkreta åtgärder

Unionens politiska inflytande bör stärkas. Därför rekommenderar SOSTE följande åtgärder:

  • Den europeiska planeringsterminens innehåll och tyngdpunkter ändras så att målsättningarna för Europas sociala rättigheters pelare samt utökade social- och hälsopolitiska, klimatpolitiska, jämställdhetspolitiska och utbildningspolitiska målsättningar är med i koordineringen som förpliktande.
  • Unionens budget binds till den hållbara utvecklingens målsättningar
  • EU-lagstiftning används till att stärka förutsättningarna för välmående

Hittills har fokus för den europeiska planeringsterminen varit på ekonomi- och arbetskraftspolitik. I fortsättningen ska planeringsterminens tyngdpunkt utökas så att social och hälsovårdspolitik, klimatpolitik, jämställdhetspolitik och utbildningspolitik inkorporeras i den politiska koordineringen. Ju mer omfattande planeringsterminen blir desto bättre kan man följa upp förverkligandet av olika politiska områdens målsättningar och tvärfunktionella effekter upptäcks.

EU-budgeten och dess målsättningar bör omvärderas. Genom budgeten och de program den finansierar svarar man framför allt på den hållbara utvecklingens utmaningar. I fortsättningen ska EU-lagstiftning i allt högre grad stöda välmående och förutsättningarna till ett gott liv.

SOSTE anser att EU:s befogenheter kunde utökas i socialfrågor, i synnerhet definieringen av miniminivåer och förpliktigandet av tillhörande rekommendationer. (t.ex. basutkomstens ramdirektiv). Miniminormer och referensvärden kunde tillämpas med beaktande av medlemsländernas olikheter och medborgarnas säregenskaper. Miniminormerna bör vara tillräckligt förpliktigande så att de efterföljs. Enligt SOSTE skulle utökandet av EU:s befogenheter inte ta bort beslutsrätten från den nationella socialpolitiken, utan stärka socialpolitikens värde. Unionens lagstiftning mot diskriminering stärks.

Bakgrund: Den förra strategin blev delvis en torso, nu behövs vidgade vyer

EU:s politik har under de senaste åren varit väldigt reaktiv. Enligt Europa 2020 strategin skulle unionen sträva efter en intelligent, hållbar och inkluderande tillväxt, ändra Europas ekonomiska strukturer och förbättra hela ekonomiområdets konkurrenskraft och produktivitet. Dessa målsättningar var man tvungen att tänja på eller helt slopa på grund av den ekonomiska krisen medborgarsamhällets rörelse och förändringar i de politiska konjunkturerna.

I dagens Europa är den föregående strategins målsättningar för smala och fokuserade på ekonomi. Förutom de ekonomiska målsättningarna behövs också breda samhälleliga målsättningar som lyfter fram social- och hälsovårdsfrågor, klimatet, jämlikheten och utbildningen. Förutom det så behövs en sådan EU-politiks med vilken dessa målsättningar faktiskt uppnås.

SOSTEs vision för Europas framtid är välmåendeekonomi. Europeiska unionen behöver djärva innehållsmässiga målsättningar i sin politik, men därtill behöver unionens politiks inflytande förbättras.


SOSTEs teser till europaparlamentsvalet 2019

  1. Ett demokratiskt Europa förutsätter ett fritt och starkt medborgarsamhälle
  2. EU-politik stärker delaktighet, hållbar samhällelig utveckling och tar med alla