Under de kommande åren och årtiondena måste EU:s politik syfta till att stärka delaktigheten, minska ojämlikheten och säkerställa en hållbar utveckling.

SOSTE: s fyra huvudmål i EU-valet:

  1. Mot europeisk välfärdsekonomi
  2. EU:s gemensamma hälsopolitik måste stärkas
  3. Ett fritt och starkt medborgarsamhälle är demokratins grund
  4. Upphandlingsdirektivet måste förtydligas

1. MOT EUROPEISK VÄLFÄRDSEKONOMI

Välfärdsekonomi inom ramen för finanspolitiken

  • Det måste vara möjligt att hålla betydande investeringar i välfärd och miljö utanför målen för EU-medlemsstaternas skuldansvar, vilket kommissionen föreslog i samband med reformen av det finanspolitiska ramverket. Det kan inte bli någon skulddebatt utan en debatt om människors välbefinnande och vår planets framtid.
  • Den europeiska planeringsterminen måste reformeras i enlighet med principerna för välfärdsekonomisk styrning. Genom att stärka den sociala pelaren i planeringsterminen är det också möjligt att i högre grad inrikta den ekonomiska politiken på att stödja välfärden. Framför allt måste människornas och planetens välbefinnande sättas i fokus. För närvarande har pelaren för sociala rättigheter för liten tyngd i planeringsterminen.
  • Skuldkvoten på 60 procent, som grundar sig på EU-fördragen, och regeln om ett underskott på tre procent, finns kvar i kommissionens förslag. I framtiden kommer dock deras betydelse att minska, vilket är positivt. Debatten om huruvida gränserna på 3 procent och 60 procent är fördelaktiga för ekonomin måste fortsätta.

Välfärdsekonomi och terminen

  • SOSTE föreslår en reform av den europeiska planeringsterminen i enlighet med principerna för välfärdsekonomisk styrning. Ju mer omfattande planeringsterminen är, desto bättre kan man följa upp hur målen uppnås inom olika politikområden och upptäcka deras tväreffekter.
  • EU:s mål för minskning av fattigdom och de nationella mål som fastställts av medlemsstaterna måste följas och regelbundet övervakas som en del av planeringsterminen och dess rekommendationer.
  • Minimiinkomst spelar en viktig roll för att minska fattigdom och marginalisering. Genomförandet av rådets rekommendation om minimiinkomst måste övervakas och det måste säkerställas att medlemsstaterna utvecklar sina sociala skyddsnät och att de är tillgängliga och tillräckliga.
  • De europeiska sociala trygghetssystemen, t.ex. genomförandet och övervakningen av barngarantin, måste stärkas och nationella välfärdssystem måste investeras i, till exempel genom de europeiska strukturfonderna.

Medborgarsamhället måste höras som en del av planeringsterminen

  • Planeringsterminen måste bli öppnare och mer demokratisk, liksom det organiserade medborgarsamhällets deltagande och effektiviteten i dess verksamhet i förhållande till dess mål.
  • En systematisk formell hörandeprocess måste inrättas på både EU-nivå och medlemsstatsnivå för medborgarsamhällets organisationers deltagande.
  • Principerna för det organiserade medborgarsamhällets systematiska och permanenta deltagande i de olika etapperna av den europeiska planeringsterminen måste fastställas i en EU-förordning.

EU:S GEMENSAMMA HÄLSOPOLITIK MÅSTE STÄRKA

  • One Health, d.v.s. den gemensamma hälso-filosofin och verksamhetsmodellen, måste stärkas inom EU.
  • Investeringar måste göras i förebyggande verksamhet, beredskap, bekämpning och forskning om gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Tilläggssatsningar måste också beaktas i unionens utvecklingspolitik.
  • Tillgången till läkemedel måste säkerställas både i EU och i dess medlemsstater. Kommissionen måste främja marknadsinträdet för läkemedel som har överkomliga priser. Man måste också påskynda inträdet till marknaden för läkemedel.
  • Kommissionen måste minska EU:s beroende av tredjeländer för att få tillgång till läkemedel. Risker i leveranskedjorna för läkemedel bör identifieras vid upphandling och man bör undvika att förlita sig på enskilda leverantörer.

ETT FRITT OCH STARKT MEDBORGARSAMHÄLLE ÄR DEMOKRATINS GRUND

  • EU:s grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen måste säkerställas i alla medlemsstater.
  • Det krympande utrymmet för medborgarsamhället i Europa måste bekämpas.
  • En strategi för ett mera delaktigt medborgarsamhälle måste skapas för EU. Lokala demokratiska strukturer och processer måste också stödas.
  • • Medborgarsamhället måste involveras mer i utformningen av finansieringsprogram, i egenskap av mottagare av finansieringsprogrammens resurser.

UPPHANDLINGSDIREKTIVET MÅSTE FÖRTYDLIGAS

  • Definitionen av offentligrättsligt organ i artikel 2 i upphandlingsdirektivet måste förtydligas för att utesluta autonoma medborgarorganisationer och stiftelser från denna tolkning.
  • Direktivet har verkställts nationellt genom upphandlingslagen. Ett offentligrättsligt organ måste följa upphandlingslagen i alla upphandlingar som överskrider tröskelvärdena, oberoende av varifrån de medel som används för upphandlingen i fråga kommer. Offentliga upphandlingsförfaranden är notoriskt krävande och kräver djupgående expertis, vilket också är en stor utmaning för offentliga aktörer. Organisationer har ingen särskild expertis om offentlig upphandling och har inte heller resurser att investera i den. Offentlig upphandling medför en orimlig administrativ börda för organisationerna och bör inte åläggas dem.

EU-valmål 2024 (pdf)…