I SOSTE Finlands social och hälsa r.f.:s kommunalvalsteser förenas kommunerna och social- och hälsovårdsorganisationerna genom ett gemensamt mål, människors välbefinnande. Kommunerna behöver beslutsfattare som vill förbättra lokalinvånares hälsa och välbefinnande och som ser bortom de närmaste åren i beslutsfattandet. När man bygger framtidens välfärdskommun måste medborgarsamhället rådfrågas, stödjas och involveras.
Social- och hälsovårdsorganisationer fungerar som en plattform för medborgarverksamhet och delaktighet samt ger expertstöd till människor i olika livssituationer. Det finns människor som behöver hjälp och stöd i varje kommun.
”Kommunen kan stödja medborgarverksamhet i sitt område, till exempel genom att erbjuda lokala organisationer kostnadsfria eller förmånliga lokaler. Kommunala verksamhetsbidrag är mycket viktiga för små föreningar. De kan säkerställa den hjälp som ges av organisationer, såsom kamratstödsverksamhet och rådgivning. Coronaviruskrisen visade organisationernas smidighet. I många kommuner hjälpte organisationer isolerade människor och kontaktade de ensamma och mest utsatta”, säger Emily Strohm, specialsakkunnig på SOSTE.
SOSTE uppmuntrar kommunala beslutsfattare att stärka kommuninvånares och medborgarorganisationers delaktighet. Att höra organisationer och kommuninvånare, partnerskap, olika invånarpaneler och råd för äldre och funktionshindrade är effektiva sätt att öka välbefinnandet.
Kommunen måste komma överens med de kommande välfärdsområdena om tydligt finansieringsansvar för sådana organisationstjänster som i social- och hälsovårdsreformen faller mellan vård- och socialtjänster och förebyggande verksamhet.
”Social- och hälsovårdsreformen får inte skapa blinda fläckar för stöd och hjälp. Till exempel kriscentrum som drivs av organisationer, klubbhus för mentalvårdsrehabiliterande och andra mötesplatser är nödvändiga för att många ska klara vardagen”, påpekar Strohm.
Kunderna måste höras i samband med anskaffningar
I enlighet med den nationella upphandlingsstrategin måste kommunerna identifiera offentlig upphandling som strategisk verksamhet och använda dem för att uppnå både sysselsättnings- och klimatmål. En stor del av den offentliga upphandlingen sker inom social- och hälsovårdstjänster.
SOSTE understryker att priset för anskaffningar inte får vara den enda avgörande faktorn i upphandlingsbeslut. Upphandlingen måste alltid sträva efter högsta möjliga kvalitet. I synnerhet upphandlingen av sociala tjänster måste alltid grundas på kundernas individuella behov och de eller deras företrädare ska rådfrågas vid beredningen av upphandlingen och i utvecklingen av anskaffade tjänster. Speciellt för långsiktiga, ibland livslånga tjänster för äldre och funktionshindrade, är det nödvändigt att ta hänsyn till kundernas individuella behov.
Den framtida välfärdskommunen kommer att födas av investeringar
Kommunerna måste luta sig starkare mot välfärdsekonomiskt tänkande, där välfärdsmålen både styr beslutsfattandet och utvärdering av beslut. En levande kommun satsar på investeringar som förbättrar produktivitet, sysselsättning och funktionsförmåga samt strukturreformer.
”Fördelarna med investeringar kan synas i bättre välbefinnande för barn, ungdomar och familjer, mindre sjuklighet, god funktionsförmåga hos äldre människor, invånarnas deltagande, förtroende och trivsel, och i slutändan också som skatteintäkter genom bättre sysselsättning och arbetsförmåga”, säger SOSTE:s chefsekonom Jussi Ahokas.
Välfärdsekonomin är en central del av främjandet av hälsa och välmående. Hälsa och välmående föds och underhålls i de vardagsmiljöer där människor bor, studerar, arbetar och tillbringar sin fritid. Det är till stor del väldigt konkreta handlingar: tillgänglighet, trygga och trivsamma miljöer som uppmuntrar till gemenskap, upplysta gator, plogade vägar och till exempel mångsidiga kultur-, bildnings- och fritidstjänster. Kommunerna spelar också en nyckelroll i kampen mot klimatförändringens risker för välbefinnande.
SOSTE framhåller att ett effektivt främjande av välbefinnande och hälsa kräver samarbetsstrukturer, såsom nätverk på lokal nivå och i landskapen. Varje kommun måste utse en koordinator för främjande av hälsa och välfärd, som samordnar arbetet mellan kommunen och intressenterna och är en länk för främjande av hälsa och välmående i de kommande välfärdsområdena. Framgångsrik hantering av social- och hälsovårdens kostnader vilar starkt på – utöver effektiverande av verksamhetsprocesser – i synnerhet främjande av hälsa och välmående och lyckad förebyggande verksamhet.
Kommunalval hålls 7–13.4. och 18.4.2021.
Mer information: Ulla Kiuru, chef för samhällsrelationer