Skip to content

Vårdreformen och de svenskspråkiga strukturerna – dags att lyfta fram tredje sektorns organisationer!

19.3.2021 9.00

Sote-uudistus
Hyvinvointi ja terveysHyvinvointi ja terveysPå svenskaSosiaali- ja terveyspalvelutSote-uudistus

Vårdreformen tar steg framåt i landet och välfärdsområdena har inlett planeringen av strukturerna för sina social- och hälsovårdstjänster. Nu läggs pusslet för hur de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna samt de svenskspråkiga vårdkedjorna ska se ut i framtiden.

Det finns stora utmaningar kring framtidens social- och hälsovård på svenska. Bristen på svenskspråkig personal, bristen på ekonomiska resurser och bristen på kännedom om olika aktörer på svenska, är exempel på utmaningar inom den svenskspråkiga sektorn. Dessutom blir den svenskspråkiga befolkningens andel liten i flera av de tvåspråkiga välfärdsområdena, vilket innebär utmaningar i att trygga enhetliga vårdkedjor på svenska.

Därför är det av stor vikt att vi gör påverkansarbete kring de svenskspråkiga strukturerna och lyfter fram att man redan nu i planeringsskedet också ska ta i beaktande de svenskspråkiga tjänsterna i de tvåspråkiga välfärdsområdena.

Tredje sektorns organisationer är en viktig länk i de svenskspråkiga vårdstrukturerna

I planeringen av de svenskspråkiga tjänsterna och vårdkedjorna får välfärdsområdena inte glömma bort en viktig länk; de svensk- och tvåspråkiga organisationerna inom tredje sektorn. Dessa organisationer, både de serviceproducerande och de allmännyttiga, fyller en oumbärlig plats inom den svenskspråkiga social- och hälsovården.

Speciellt inom de tvåspråkiga välfärdsområden där den svenskspråkiga befolkningens andel är liten spelar tredje sektorns organisationer en betydande roll i att täcka upp för den offentliga sektorn gällande svenskspråkig rådgivning och stödtjänster. Det är viktigt att de tvåspråkiga välfärdsområdena har kunskap kring vilka organisationer som finns i området och vilka tjänster dessa kan erbjuda. Genom att välfärdsområdena har denna kunskap så kan de trygga att de svenskspråkiga vårdkedjorna fungerar bättre och att svenskspråkiga klienter riktas till svenskspråkiga tjänster.

Kontakten mellan tredje sektorn och framtidens social- och hälsovårdscentraler, där basservicen ska ges och där majoriteten av de svenskspråkiga kommer att få sin vård, måste också fungera i framtiden. Det allmännyttiga hälsofrämjande arbete som organisationerna gör är förebyggande verksamhet som stärker och kompletterar social- och hälsovårdscentralernas verksamhet och som leder till en friskare befolkning och minskar belastningen på vårdplatserna.

Vård på svenska-arbetsgruppens stödmaterial till de tvåspråkiga välfärdsområdena

Folktingets och Kommunförbundets Vård på svenska-arbetsgrupp, i vilken SOSTE och SAMS ingår och representerar tredje sektorn, håller just nu på och gör upp ett stödmaterial till de tvåspråkiga välfärdsområdena i samråd med social- och hälsovårdsministeriet.

Tanken med detta stödmaterial är att de tvåspråkiga välfärdsområdena kan använda det som ett verktyg och stöd i planeringen av de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna samt de svenskspråkiga vårdkedjorna. I stödmaterialet lyfter man fram vad som är viktigt att ta i beaktande gällande den svenskspråkiga social- och hälsovården och där kommer också tredje sektorns verksamhet och tjänster att lyftas fram. I dagsläget har organisationerna möjlighet att sända in kommentarer och tillägg till stödmaterialet, vilket jag vill uppmana organisationerna att göra.

På detta sätt kan vi garantera att de tvåspråkiga välfärdsområdena också kommer ihåg organisationernas verksamhet och poängtera vikten av kännedom kring vad tredje sektorns organisationer kan tillföra välfärdsområdena. I maj kommer det slutgiltiga stödmaterialet att presenteras.

Kommentit

  1. marianne Siermala sanoo:

    Detta ÄR ju såå VIKTIGT och att det planeras noggrannt från första början!!
    Här i Vasa har jag tyvärr inte märkt, att det skulle höras så mycket om planerandet av Primärvården
    och det bekymrar mig!!
    Både vad det gäller språkfrågan, men oxå
    VERKSAMHETEN överlag!! Man kan inte nog påminna om detta!!

  2. Maria Helsing-Johansson sanoo:

    Tack Marianne för din kommentar! Planeringen av välfärdsområdenas framtida vårdtjänster går framåt hela tiden, även om det inte hörs så mycket om det. Men det är precis som du säger viktigt att påminna om språkfrågan men också om organisationernas roll på alla nivåer i strukturerna.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Hyvinvointi ja terveys -blogi

Kaikki blogin artikkelit
Blogi

31.3.2021 10:00

Mielenterveysjärjestöjen momentum on nyt käsillä

Järjestöille Mielenterveyden keskusliitto selvitti Mielenterveysbarometrissa 2021 ensimmäistä kertaa suomalaisten suhtautumista mielenterveysjärjestöihin. Tätä järjestökentän osaa kun vaivaa se muualtakin turhan tuttu mantra: jäsenmäärät vähenevät, pienimmät yhdistykset kuihtuvat pois ja viimeisinä valon sammuttavat seniorit. Junioreita ei jäsenyys kiinnosta. Suomalaisten suuren enemmistön erittäin vahva tuki No mitä selvisi? Kävi ilmi, että mielenterveysjärjestöjen työllä on suomalaisten suuren enemmistön erittäin vahva […]

Blogi

9.2.2021 14:00

Sote-kapitalismin valta kasvanut kolmannen sektorin kustannuksella – tilanne korjattava sote-uudistuksessa

Sote-uudistus Kirjoitin viime vuoden lopulla Sotepamfletin tekonivelleikkaustoipilaana. Halusin 72-vuotiaana työterveys-, terveyskeskus- ja päihdelääkäriuran läpikäyneenä kertoa nuoremmille sukupolville, miten terveyspalvelut ovat kehittyneet lapsuudestani nykypäivään kokemusasiantuntijan eli potilaan ja lääkärin näkökulmista. Sote-kapitalismi laajeni julkiselle puolelle Pyrin kuvaamaan pamfletissa uusliberalistisen ideologian vaikutusta terveyspalvelujen kehitykseen, minkä näen merkittävänä taustatekijänä suomalaisen ”sote-kapitalismin” synnylle. Kasvettuaan miltei määräävään markkina-asemaan hoivayhtiöille on kehittynyt kasvava […]

Blogi

29.1.2021 12:00

Yritysyhteistyöhön kehitetty OSALLISTUMAAN-toimintamalli näyttää toimivan

Järjestöille Osallistuminen mahdollistaa osallisuutta. Jotta voisi osallistua, tarvitaan kaikille tasavertaisia mahdollisuuksia. Osallisuus ymmärretään yleensä tunteena, joka syntyy, kun ihminen on osallisena jossakin yhteisössä esimerkiksi opiskelun, työn, harrastus- tai järjestötoiminnan kautta. Yhteisöissä osallisuus ilmenee jäsenten arvostuksena, tasavertaisuutena ja luottamuksena sekä mahdollisuutena vaikuttaa omassa yhteisössä. Kolmikantayhteistyötä Osallistumista mahdollistamaan on YMCA Tampere järjestänyt sosiaali- ja terveysministeriön avustuksella OSALLISTUMAAN-toimintaa. Toiminnan […]