Vårdreformen och de svensk­språkiga strukturerna – dags att lyfta fram tredje sektorns organisationer!

Vårdreformen och de svensk­språkiga strukturerna – dags att lyfta fram tredje sektorns organisationer!

Etusivu / Blogi / Vårdreformen och de svensk­språkiga strukturerna – dags att lyfta fram tredje sektorns organisationer!

Vårdreformen tar steg framåt i landet och välfärdsområdena har inlett planeringen av strukturerna för sina social- och hälsovårdstjänster. Nu läggs pusslet för hur de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna samt de svenskspråkiga vårdkedjorna ska se ut i framtiden.

Det finns stora utmaningar kring framtidens social- och hälsovård på svenska. Bristen på svenskspråkig personal, bristen på ekonomiska resurser och bristen på kännedom om olika aktörer på svenska, är exempel på utmaningar inom den svenskspråkiga sektorn. Dessutom blir den svenskspråkiga befolkningens andel liten i flera av de tvåspråkiga välfärdsområdena, vilket innebär utmaningar i att trygga enhetliga vårdkedjor på svenska.

Därför är det av stor vikt att vi gör påverkansarbete kring de svenskspråkiga strukturerna och lyfter fram att man redan nu i planeringsskedet också ska ta i beaktande de svenskspråkiga tjänsterna i de tvåspråkiga välfärdsområdena.

Tredje sektorns organisationer är en viktig länk i de svenskspråkiga vårdstrukturerna

I planeringen av de svenskspråkiga tjänsterna och vårdkedjorna får välfärdsområdena inte glömma bort en viktig länk; de svensk- och tvåspråkiga organisationerna inom tredje sektorn. Dessa organisationer, både de serviceproducerande och de allmännyttiga, fyller en oumbärlig plats inom den svenskspråkiga social- och hälsovården.

Speciellt inom de tvåspråkiga välfärdsområden där den svenskspråkiga befolkningens andel är liten spelar tredje sektorns organisationer en betydande roll i att täcka upp för den offentliga sektorn gällande svenskspråkig rådgivning och stödtjänster. Det är viktigt att de tvåspråkiga välfärdsområdena har kunskap kring vilka organisationer som finns i området och vilka tjänster dessa kan erbjuda. Genom att välfärdsområdena har denna kunskap så kan de trygga att de svenskspråkiga vårdkedjorna fungerar bättre och att svenskspråkiga klienter riktas till svenskspråkiga tjänster.

Kontakten mellan tredje sektorn och framtidens social- och hälsovårdscentraler, där basservicen ska ges och där majoriteten av de svenskspråkiga kommer att få sin vård, måste också fungera i framtiden. Det allmännyttiga hälsofrämjande arbete som organisationerna gör är förebyggande verksamhet som stärker och kompletterar social- och hälsovårdscentralernas verksamhet och som leder till en friskare befolkning och minskar belastningen på vårdplatserna.

Vård på svenska-arbetsgruppens stödmaterial till de tvåspråkiga välfärdsområdena

Folktingets och Kommunförbundets Vård på svenska-arbetsgrupp, i vilken SOSTE och SAMS ingår och representerar tredje sektorn, håller just nu på och gör upp ett stödmaterial till de tvåspråkiga välfärdsområdena i samråd med social- och hälsovårdsministeriet.

Tanken med detta stödmaterial är att de tvåspråkiga välfärdsområdena kan använda det som ett verktyg och stöd i planeringen av de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna samt de svenskspråkiga vårdkedjorna. I stödmaterialet lyfter man fram vad som är viktigt att ta i beaktande gällande den svenskspråkiga social- och hälsovården och där kommer också tredje sektorns verksamhet och tjänster att lyftas fram. I dagsläget har organisationerna möjlighet att sända in kommentarer och tillägg till stödmaterialet, vilket jag vill uppmana organisationerna att göra.

På detta sätt kan vi garantera att de tvåspråkiga välfärdsområdena också kommer ihåg organisationernas verksamhet och poängtera vikten av kännedom kring vad tredje sektorns organisationer kan tillföra välfärdsområdena. I maj kommer det slutgiltiga stödmaterialet att presenteras.