Skip to content

Serviceproduktion som en del av allmännyttig verksamhet

Kansalaisyhteiskunta
Järjestöjen palvelutuotantoKansalaisyhteiskuntaPå svenska

Pia Sundell, verksamhetsledare, Barnavårdsföreningen r.f


 

Barnavårdsföreningen i Finland r.f. har producerat service som en del av Helsingfors stads servicenätverk sedan början av 1900 talet. Barnavårdsföreningen har i över hundra år bedrivit både småbarnspedagogik och vård utom hemmet. Genom så gott som hela föreningens 127-åriga historia har man producerat tjänster för Helsingfors stad. Under de senaste årtiondena har serviceproduktionen genomförts genom avtal om köp med Helsingfors stad eller genom ramavtal uppgjorda som resultat av kommunala upphandlingar. Idag är det flera kommuner som köper tjänster av Barnavårdsföreningen.

Under många perioder har man inom Barnavårdsföreningen funderat på ifall serviceproduktion är föreningens grunduppgift? Ska en allmännyttig förening syssla med serviceproduktion? Hittills har svaret dock varit att man anser att Barnavårdsföreningen besitter sådan kunskap om barnavård och sådan erfarenhet av serviceproduktion som kommer till barns och familjers fördel. Tillgången till kvalitativ basservice är barnets rättighet och det vill Barnavårdsföreningen vara med om att garantera. Barnavårdsföreningen styrelse har helt enkelt ansett att basservice i form av småbarnspedagogik och vård utom hemmet hör till föreningens grunduppgifter.

Barnavårdsföreningen har valt att inte bolagisera sin serviceproduktion. Detta trots att man varit medveten om att många föreningar genomgått en bolagiseringsprocess. Inom Barnavårdsföreningen har man ansett att en bolagisering skulle medföra både extra kostnader för föreningen och ny och möjligen onödig byråkrati. Man har inte sett tillräckligt med fördelar med en bolagisering. Dock måste här konstateras att den planerade social- och hälsovårdsreformen kan tvinga även Barnavårdföreningen till en bolagiseringsprocess. I stället för bolagisering har man hittills byggt upp ekonomifunktionen och administrationen så att allmännyttig föreningsverksamhet och serviceproduktion ska kunna genomföras inom samma organisation. Man har varit noga med att bygga upp ett system för den ekonomiska hanteringen och redovisningen där föreningsverksamhet och serviceproduktionen är klart och tydligt separerade. Man har varit noga med att bokföring för alla de medel som styrs mot föreningen används enligt det avsedda ändamålet.

Inom Barnavårdsföreningen har man ansett att det är ett värde i sig att en allmännyttig förening producerar service. Det är av betydelse att service produceras med en tanke om icke-vinst. Det är ett värde i sig att servicen kan produceras utan ett krav på en maximal ekonomisk vinst. Samtidigt som det är viktigt att minnas att en allmännyttig förening inte kan subventionera lagstadgad verksamhet. I praktiken betyder det att de avtal föreningen gör med en kommun beträffande lagstadgad verksamhet, såsom småbarnspedagogik och vård utom hemmet, måste täcka alla de kostnader serviceproduktionen medför för föreningen.

Det råder en stor oro då det gäller framtiden för föreningars serviceproduktion. Kommer tredje sektorns föreningar att kunna erbjuda serviceproduktion i framtiden? Hur kommer social- och hälsovårdsreformen att se ut? När kommer reformen att genomföras? Kommer den att påverka föreningars möjligheter att producera service? Kommer de stora vårdjättarna att ”äta upp marknaden”? Eller kommer man att fatta beslut som är till fördel för föreningar? Kommer man att se värdet av att allmännyttiga föreningar producerar service? Inom Barnavårdsföreningen funderar man kring dessa frågor som förblir obesvarade just nu. Men samtidigt måste vi inom Barnavårdsföreningen minnas att barns liv och barndom är just nu. Barn kan inte vänta på nästa regeringsperiod eller på ett nytt budgetår. Barnets rättigheter bör garanteras alla dagar och barn har rätt till service och tjänster. Därmed är Barnavårdsföreningens uppgift att finnas till med sin kunskap och sin erfarenhet som ett servicealternativ. Över hundra år av serviceproduktion ger tro på att det även i framtiden finns ett behov av allmännyttig serviceproduktion.

Pia Sundell

Pia Sundell är expert inom frågor som gäller barnets rättigheter, barnskydd och barnavård. Dessutom har hon lång erfarenhet av ledarskap inom social- och hälsovården. Som verksamhetsledare på Barnavårdsföreningen har Pia Sundell en viktig uppgift i att aktivt påverka samhällsdebatten och utvecklingen  mot en barnvänlig riktning. Barnavårdsföreningen är finlands äldsta barnskydds organisation som producerat service sedan år 1893. Föreningens poducerar olika slag av tjänster till barn, unga och familjer.


©SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry, kesäkuu 2020
Tämä artikkeli on osa SOSTEn artikkelisarjaa Järjestöjen palvelutuotanto.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

25.9.2020 13:31

Uutta dynaamista sisältöä: Katso miten 10 600 sote-yhdistystä sijoittuu Suomessa

Sote-järjestöt SOSTEn sote-järjestöjä esittelevällä verkkosivuilla on julkaistu artikkeleita, joista löytyy lukuisia uusia rekisteri- ja kyselyaineistoihin perustuvia dynaamisia visualisointeja järjestöistä. Interaktiiviset kartat, taulukot ja tilastografiikat esittävät uudella tavalla perustietoja sosiaali- ja terveysjärjestöistä. Visualisointeja voi jakaa ja käyttää omiin esityksiinsä maksutta jokainen kiinnostunut.  SOSTEssa laaditut uudet järjestövisualisoinnit kertovat muun muassa sosiaali- ja terveysjärjestöjen jakautumisesta kuntiin ja maakuntiin, alan säätiöistä, millaisia uusia sote-yhdistyksiä Suomeen syntyy sekä järjestöjen tuottamista sosiaali- ja terveyspalveluista. Työn tueksi on […]

Uutinen

25.9.2020 08:43

Social- och hälsovårdsreformen: Främjandet av hälsa och välmående får inte bli kommunernas och landskapens slagpåse

Sote-uudistus I sitt utlåtande om social- och hälsovårdsreformen, inlämnat den 24.9.2020, påminner SOSTE om att en förutsättning för att uppnå reformens mål är att social- och hälsovårdstjänsternas tyngdpunkt skiftas till främjandet av hälsa och välmående samt att stärka basservicen. Främjandet av hälsa och välmående sker effektivast parallellt med service och delvis överlappande den. ”Den effektivaste delen […]

Uutinen

22.9.2020 10:00

Suomessa on edelleen useita ihmisoikeusongelmia – 24 järjestöä jätti yhteisen raportin YK:lle taloudellisten ja sosiaalisten oikeuksien lukuisista puutteista

Perusturva Yhteensä 24 suomalaista kansalaisjärjestöä on jättänyt kaikkien aikojen ensimmäisen yhteisen varjoraportin YK:n taloudellisten, sosiaalisten ja sivistyksellisten oikeuksien (TSS)* komitealle. Varjoraportti välittää komitealle kansalaisjärjestöjen keräämiä tietoja siitä, että monet taloudelliset ja sosiaaliset oikeudet jäävät Suomessa toteutumatta. Tällaisia ovat esimerkiksi puutteet sosiaaliturvan tasossa ja yhdenvertaisessa pääsyssä terveydenhuoltoon. Monet järjestöjen nyt esiin nostamista epäkohdista ovat sellaisia, joista YK […]