Skip to content

Serviceproduktion som en del av allmännyttig verksamhet

Kansalaisyhteiskunta
Järjestöjen palvelutuotantoKansalaisyhteiskuntaPå svenska

Pia Sundell, verksamhetsledare, Barnavårdsföreningen r.f


 

Barnavårdsföreningen i Finland r.f. har producerat service som en del av Helsingfors stads servicenätverk sedan början av 1900 talet. Barnavårdsföreningen har i över hundra år bedrivit både småbarnspedagogik och vård utom hemmet. Genom så gott som hela föreningens 127-åriga historia har man producerat tjänster för Helsingfors stad. Under de senaste årtiondena har serviceproduktionen genomförts genom avtal om köp med Helsingfors stad eller genom ramavtal uppgjorda som resultat av kommunala upphandlingar. Idag är det flera kommuner som köper tjänster av Barnavårdsföreningen.

Under många perioder har man inom Barnavårdsföreningen funderat på ifall serviceproduktion är föreningens grunduppgift? Ska en allmännyttig förening syssla med serviceproduktion? Hittills har svaret dock varit att man anser att Barnavårdsföreningen besitter sådan kunskap om barnavård och sådan erfarenhet av serviceproduktion som kommer till barns och familjers fördel. Tillgången till kvalitativ basservice är barnets rättighet och det vill Barnavårdsföreningen vara med om att garantera. Barnavårdsföreningen styrelse har helt enkelt ansett att basservice i form av småbarnspedagogik och vård utom hemmet hör till föreningens grunduppgifter.

Barnavårdsföreningen har valt att inte bolagisera sin serviceproduktion. Detta trots att man varit medveten om att många föreningar genomgått en bolagiseringsprocess. Inom Barnavårdsföreningen har man ansett att en bolagisering skulle medföra både extra kostnader för föreningen och ny och möjligen onödig byråkrati. Man har inte sett tillräckligt med fördelar med en bolagisering. Dock måste här konstateras att den planerade social- och hälsovårdsreformen kan tvinga även Barnavårdföreningen till en bolagiseringsprocess. I stället för bolagisering har man hittills byggt upp ekonomifunktionen och administrationen så att allmännyttig föreningsverksamhet och serviceproduktion ska kunna genomföras inom samma organisation. Man har varit noga med att bygga upp ett system för den ekonomiska hanteringen och redovisningen där föreningsverksamhet och serviceproduktionen är klart och tydligt separerade. Man har varit noga med att bokföring för alla de medel som styrs mot föreningen används enligt det avsedda ändamålet.

Inom Barnavårdsföreningen har man ansett att det är ett värde i sig att en allmännyttig förening producerar service. Det är av betydelse att service produceras med en tanke om icke-vinst. Det är ett värde i sig att servicen kan produceras utan ett krav på en maximal ekonomisk vinst. Samtidigt som det är viktigt att minnas att en allmännyttig förening inte kan subventionera lagstadgad verksamhet. I praktiken betyder det att de avtal föreningen gör med en kommun beträffande lagstadgad verksamhet, såsom småbarnspedagogik och vård utom hemmet, måste täcka alla de kostnader serviceproduktionen medför för föreningen.

Det råder en stor oro då det gäller framtiden för föreningars serviceproduktion. Kommer tredje sektorns föreningar att kunna erbjuda serviceproduktion i framtiden? Hur kommer social- och hälsovårdsreformen att se ut? När kommer reformen att genomföras? Kommer den att påverka föreningars möjligheter att producera service? Kommer de stora vårdjättarna att ”äta upp marknaden”? Eller kommer man att fatta beslut som är till fördel för föreningar? Kommer man att se värdet av att allmännyttiga föreningar producerar service? Inom Barnavårdsföreningen funderar man kring dessa frågor som förblir obesvarade just nu. Men samtidigt måste vi inom Barnavårdsföreningen minnas att barns liv och barndom är just nu. Barn kan inte vänta på nästa regeringsperiod eller på ett nytt budgetår. Barnets rättigheter bör garanteras alla dagar och barn har rätt till service och tjänster. Därmed är Barnavårdsföreningens uppgift att finnas till med sin kunskap och sin erfarenhet som ett servicealternativ. Över hundra år av serviceproduktion ger tro på att det även i framtiden finns ett behov av allmännyttig serviceproduktion.

Pia Sundell

Pia Sundell är expert inom frågor som gäller barnets rättigheter, barnskydd och barnavård. Dessutom har hon lång erfarenhet av ledarskap inom social- och hälsovården. Som verksamhetsledare på Barnavårdsföreningen har Pia Sundell en viktig uppgift i att aktivt påverka samhällsdebatten och utvecklingen  mot en barnvänlig riktning. Barnavårdsföreningen är finlands äldsta barnskydds organisation som producerat service sedan år 1893. Föreningens poducerar olika slag av tjänster till barn, unga och familjer.


©SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry, kesäkuu 2020
Tämä artikkeli on osa SOSTEn artikkelisarjaa Järjestöjen palvelutuotanto.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

3.7.2020 07:58

Sosiaalibarometri 2020: Korona vahvisti kolmannen sektorin roolia viranomaistoiminnan kumppanina

Tuore Sosiaalibarometri 2020 osoittaa, että muun muassa seurakuntien, järjestöjen ja kansalaisten omalla aktiivisuudella oli tärkeä rooli kevään koronaponnisteluissa. Viranomaisten ja muiden toimijoiden yhteistyö toimi Sosiaalibarometrin mukaan erinomaisesti. Vastauksissa korostettiin erityisesti kolmannen sektorin toimijoiden nopeutta, ketteryyttä ja aitoa auttamisen halua. Kuntien sosiaali- ja terveysjohtajista peräti 64 prosenttia kertoi, että korona-aikana käynnistettiin uusia toimintamuotoja kolmannen sektorin toimijoiden […]

Uutinen

3.7.2020 07:54

Socialbarometern 2020: Corona förstärkte den tredje sektorns roll som myndighetsverksamhetens partner

Den färska Socialbarometern 2020 visar att bland annat församlingarnas, organisationernas och medborgarnas egen verksamhet har haft en viktig roll i vårens coronakamp. Myndigheters och andra aktörers samarbete fungerade utmärkt enligt Socialbarometern. I svaren betonades särskilt den tredje sektorns aktörers snabbhet, smidighet och genuina vilja att hjälpa. Av kommunernas social- och hälsochefer uppgav upp till 64 […]

Artikkeli

Ilmastokriisi ei katoa: sosiaali- ja terveysalan rooli reilussa ja kestävässä jälleenrakennuksessa

Artikkelisarjasta Koronan jälkeen 26.6.2020 Ansku Holstila erityisasiantuntija, SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry   Ilmastonmuutoksen uhka ei ole koronapandemian myötä kadonnut, ja ilmastokysymykset ovat pysyneet esillä niin korona-ajan yhteiskunnallisessa keskustelussa kuin SOSTEn skenaariotyössäkin. Poikkeusolot ovat vähentäneet päästöjä väliaikaisesti, mutta olennaista ilmastokriisin torjumisessa on, miten jatketaan tästä eteenpäin. Haasteena on nopeiden ratkaisujen samanaikainen tarve sekä koronakriisin […]