Denna vecka

Vecka 20: Toppmöte om den sociala utvecklingen

I november planeras FN:s toppmöte om den sociala utvecklingen, det första på årtionden. Det finns många utmaningar i att främja social välfärd, både på hemmaplan, inom EU och globalt. Europas inflytande i utvecklingsländer försvagas kraftigt av inkonsekvensen i hanteringen av ockupationerna i Gaza och Ukraina samt nedskärningarna i bland annat utvecklingssamarbete. Eftersom USA för närvarande inte bidrar konstruktivt, är det osäkert under vilka förutsättningar mötet kan bli framgångsrikt.

Vecka 19: Finns det ett gemensamt Europa?

Den här veckan firas Europadagen. Den har inte blivit någon stor folkfest, även om EU påverkar allas liv varje dag. Över EU hänger fler mörka moln än på länge. I många länder har EU-kritiska krafter klarat sig bra i valen, och rådets beslutsfattande verkar svårare än på länge – det är inget gott tecken att man måste fundera på vilka omvägar som krävs för att få saker i mål. Parlamentet ser inte ut att ha en stabil majoritet. Uttalanden om att ökade försvarsutgifter måste finansieras genom nedskärningar i socialskyddet hjälper knappast till att överbrygga skiljelinjerna.

Vecka 18: Glad valborg

Under de senaste åren har det pratats mycket om bubblor och polarisering i samhället. Fenomenet är allvarligt och försvårar lösningar av samhällets svåra problem, och algoritmer späder ytterligare på utvecklingen. Men första maj, som vi firar denna vecka, är en bra påminnelse om att fenomenet egentligen inte är nytt: Arbetarrörelsens och studenternas första maj-traditioner skiljer sig avsevärt åt – så har det varit i över ett sekel. Många av oss minns också en tid då valet av idrottsförening, bank eller butik var en ideologisk handling, och då man läste antingen Etelä-Saimaa eller Saimaan Sanomat. Det har alltid funnits bubblor, och de kommer inte att försvinna, ändå måste vi kunna samarbeta och föra en dialog.

Vecka 17: Landets regerings linje är fel

Man tar från de fattiga och ger till de rika – det är landets ekonomiska politiska linje i ett nötskal. Vissa motiveras genom skattesänkningar, andra genom att deras redan knappa utkomst skärs ner. När man skär ner på mediciner, organisationer, undervisning och social trygghet motiveras det med att statsskulden måste minska. Men när nästan två miljarder minskas från statens skatteintäkter, då finns det inte ett spår av oro för skulden. En rejäl bomb har byggts inför nästa valperiod.

Vecka 16: Påverkansvåren

Välfärdsområdes- och kommunalvalen är nu bakom oss. Resultaten fastställs idag och de nya fullmäktige inleder sitt arbete i juni. Flera kandidater med organisationsbakgrund blev invalda från olika partiers och valmansföreningars listor. Valdeltagandet blev blygsamt, det krävs nu verkliga ansträngningar för att hitta sätt att höja det.
     Påverkan slutar inte med valen. De nya fullmäktige får nu centrala strategidokument på sina bord, där riktlinjerna för välfärdsområdenas verksamhet under de kommande fyra åren fastställs. Det är nu viktigt att påverka dessa i alla välfärdsområden.

Vecka 15: Mot valdagen

Förhandsröstningen är avslutad och på söndagen vet vi sammansättningen i de kommande kommun- och välfärdsområdesfullmäktige. I dessa val har SOSTE aktiverat sina medlemsorganisationer genom att uppmuntra sina egna medlemmar att både kandidera och att använda sin rösträtt. I fullmäktigena finns en stor representation av yrkespersoner som arbetar inom social- och hälsovården, men det är lika viktigt att få med perspektivet från dem som använder tjänsterna mycket i beslutsfattandet. Röstningsprocenten kunde gärna vara högre, förhoppningsvis kommer söndagens väder att gynna röstningen.

Vecka 8: Hård helhet

Regeringen beslutade förra året, som en del av sina tilläggsbesparingsåtgärder, att skära ner 100 miljoner euro på socialtjänster på ett sätt som skulle fastställas senare. Summan är, kanske av en slump, densamma som den besparing som görs på utkomststödet. Många mottagare av utkomststöd – alltså samhällets allra fattigaste – är också kunder inom socialtjänsten. Dessutom förlitar de sig ofta på stöd från organisationer, vars finansiering nu också minskar kraftigt. Besparingarna drabbar därmed samma mest sårbara målgrupp. En ansvarsfull regering skulle noggrant analysera helhetskonsekvenserna av detta paket och ta en paus för eftertanke.

Vecka 7: Välfärdsområdena i gråzonen

Förra veckan rapporterades det återigen om en ökning av utmätningar av klientavgifter inom social- och hälsovården. Med tanke på de höjda maximibeloppen för klientavgifter från början av året och nedskärningarna i socialskyddet finns det ingen ände på denna utveckling. Lagen är entydig: om betalningsförmåga saknas ska avgiften inte tas ut eller så ska den lindras. I vissa fall kan även utkomststöd beviljas för att täcka avgifterna. Att fattiga och sjuka drivs in i en skuldspiral är inte bara fel utan också emot lagens anda. Välfärdsområdena bör omgående se över sina förfaranden.

Vecka 6: Finland har alltid varit mångfaldigt

Denna vecka firas både Runebergsdagen och samernas nationaldag. Finlands storman inom kultur och det skrivna språket var svenskspråkig och förstod att en motsättning mellan minoritets- och majoritetsspråk inte gynnar någon. De samisktalande, de ursprungliga finländarna, har bott här ännu längre. Människor har alltid kommit och gått, och så kommer det att fortsätta. Utan invandring och utvandring blir samhället instängt och tynar bort.

Vecka 5: De fattigaste ska inte drabbas av nedskärningar

Enligt en ny undersökning får regeringens nedskärningspolitik mycket kritik från folket. Den största bördan av kostnadsbesparingarna bärs av landets fattiga och sjuka. Nästa steg på denna väg är att försöka skära ner på utkomststödet på olika sätt – nedskärningarna skulle alltså drabba de allra mest utsatta. Detta är entydigt fel politik. Rättvisare besparingsområden kan hittas, om viljan finns.

Vecka 4: Den väntade rapporten har publicerats

I social- och hälsoorganisationerna har det under hösten varit mycket diskussion kring utredningsman Mika Pyykkös rapport, som är avsedd att ge riktlinjer för hur understödsverksamheten kan utvecklas i en riktning som minskar den administrativa bördan och genomför de planerade organisationsnedskärningarna. SOSTEs styrelse gav sina första kommentarer om rapporten förra veckan och lämnade ett officiellt utlåtande i dag. Förhoppningsvis kan båda vara till nytta för våra medlemmar när de själva bedömer rapportens innehåll. Det var en besvikelse att rapporten föreslår en tydlig skärpning av den ekonomiska styrningen för organisationerna jämfört med nuläget, trots att regeringens avsikter har verkat vara det motsatta. Även när det gäller att minska den administrativa bördan borde man komma längre.

Vecka 3: Organisationernas synpunkter måste tas på allvar

De som har ansökt om understöd har möjlighet att lämna synpunkter på STEA:s understödsförslag till ministeriet, om de vill att det slutliga beslutet ska avvika från förslaget. Enligt SOSTEs uppgifter har ett rekordstort antal sådana ändringsönskemål framförts denna gång, ungefär 60 stycken. Det finns ett särskilt missnöje med hur nedskärningarna har riktats till olika understödsobjekt, vilket har skapat fler problem i organisationernas vardag utöver de egentliga nedskärningarna. Förhoppningen är att det stora missnöjet ska tas på allvar vid social- och hälsovårdsministeriet och att man ska höra organisationerna om hur man kan minimera konsekvenserna av de stora nedskärningarna i människors vardag. En hållbar lösning på dessa problem förutsätter en övergång till större understödshelheter. Utgångspunkten borde vara ett understöd per organisation.

Vecka 2: Det finns ljus!

Det nya året framträder framför oss som dimmigt, till och med dystert. Världen är i uppror på många håll. I Finland ökar polariseringen, och som en följd av nedskärningar och arbetslöshet växer fattigdomen och hopplösheten. I denna situation behövs organisationernas arbete mer än på länge.
     De nedskärningar som riktas mot organisationernas verksamhet för detta år är omfattande, och tyvärr kommer de att bli ännu tuffare framöver. Men vi får inte tappa modet. Vi måste hitta nya sätt att arbeta, säkra vår kärnverksamhet, finna nya former av samarbete och partnerskap, och tro på vikten av det arbete vi utför.
     Vår uppgift är att vara grundstenen i civilsamhället, stödet för gemenskap, förebygga risken för utanförskap, och vara rösten för de svagaste. Vår uppgift är att skapa och upprätthålla hopp och ömsesidig tillit. Som Amanda Gorman uttryckte det: ”… det finns ljus överallt. Om vi bara vågar se det. Om vi bara vågar vara det.”

Vecka 51: Så gör jag jul i hjärtat mitt

Titellåten är enligt min mening en av de vackraste moderna julsångerna. I den sjunger man: ”… ordlös tiger nu mitt hjärtats tunga”.  Även mina tankar är på många sätt ordlösa.

För att rädda välfärdssamhället skär regeringen ner stödet till dem som behöver det mest. Den globala politiska situationen påminner om 1930-talet, där man alltmer öppet talar om upprustning inför krig, och kampen mot klimatförändringarna backar. Vi skulle kanske kunna glömma alla dessa obehagliga saker genom att agera ännu mer själviskt och bara fokusera på ekonomiska frågor.

Ett själviskt synsätt skulle vara mycket enklare utan organisationerna, som talar om att hjälpa medmänniskor och lyfter fram människors nöd. Organisationernas människosyn bygger inte på själviskhet, utan på jämlikhet, rättvisa och mänskliga rättigheter. Behovet av organisationernas arbete är större än någonsin i dessa tider.

Med orden från titellåten hoppas jag att det till slut i organisationerna ”svävar en djup frid inom oss” och att vi är ”en del av tiden och livet”. I organisationerna är vi på rätt väg, för vi arbetar för människor som oss själva – våra medmänniskor, medvandrare, sökare, vänner och kamrater. Det måste finnas ett alternativ till själviskhet. You may say I’m a dreamer, but I’m not the only one! Fridfull väntan på julen!

Vecka 50: Understödsförslaget kan överklagas

SOSTE har fått respons efter att STEA publicerade sitt understödsförslag förra veckan. Responsen gäller att nedskärningarna har fördelats på olika understödsändamål på ett olämpligt sätt. I denna situation är det viktigt, och borde vara självklart, att organisationerna själva får påverka hur nedskärningarna genomförs i deras fall. Om man till exempel kunde fördela nedskärningarna på ett annat sätt mellan understödsändamål och därigenom använda samma summa pengar mer effektivt och ändamålsenligt, borde det vara möjligt. SOSTE påminner också om att yttranden över understödsförslaget kan lämnas in till SHM:s registratorskontor senast 17.12 klockan 16.15.

Vecka 49: Stora understödsnedskärningar offentliggjorda

Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) publicerade igår sitt understödsförslag för år 2025. STEA har utarbetat sitt förslag inom de ramar som anges i statens budget och huvudsakligen i enlighet med de riktlinjer som tidigare offentliggjorts. Som tidigare meddelats förväntas understödsnedskärningarna leda till att omkring 1 000 arbetstillfällen inom social- och hälsoorganisationer försvinner, vilket också innebär en enorm minskning av verksamheten. Nu är det nödvändigt att tydligt visa hur detta påverkar vardagen för de människor som behöver hjälp runtom i Finland. Endast genom att synliggöra konsekvenserna kan vi försöka påverka för att mildra kommande års nedskärningar.

Vecka 48: Vi måste kunna bättre i miljöarbetet

Under den gångna hösten har arbetet mot klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald tagit ett steg tillbaka på alla nivåer. Globala förhandlingar har inte lett till konkreta framsteg. Det verkar som att en majoritet i EU-parlamentet försöker backa från tidigare beslut. I Finland planeras kriterier och tillståndsprocesser att ändras på ett sätt där ekonomiska intressen tydligt får företräde framför naturskyddsvärden. Det vore önskvärt att den tidigare breda politiska enigheten om klimat- och miljöarbete återfinns så fort som möjligt.

Vecka 47: I stora behov av besparingar måste man se långt framåt

Denna vecka arrangeras en stor Open Eyes Economy -konferens i Polen. Den representerar ett tankesätt som i Finland närmast motsvaras av välfärdsekonomin, som strävar efter att se en större helhetsbild än bara ett enskilt år eller budgetmoment. Detta tankesätt och de strukturer som stöder det främjades i Finland fram till den nuvarande regeringen, men nu har de inte bara avvecklats utan ersatts av ett betydligt mer kamreraktigt tänkande. Det är förvånande hur kortsiktiga många av besluten från Orpos regering är och varför övergripande bedömningar av långsiktiga konsekvenser antingen inte görs eller inte tas i beaktande. Ju större behoven av besparingar är, desto längre fram i tiden borde man sikta.

Vecka 46: Det är dags för Finland att ompröva sin linje inom EU

Under sin trettioåriga medlemskapstid i EU har Finland förhållit sig kritiskt till unionens utveckling av social- och hälsopolitiken. Grundprincipen om att denna sektor bör ligga under nationellt självbestämmande är korrekt, eftersom skillnaderna i praktiska lösningar mellan medlemsländerna är så stora att harmonisering har varit omöjligt och onödigt. Exempel som överförbarhet av socialskydd, samarbete under undantagstillstånd och gränsöverskridande hälsovård visar dock att samarbete kan vara fördelaktigt. Behovet av vidareutveckling finns, och EU arbetar med detta. Finland borde stöda dessa initiativ i stället för att motarbeta dem. Detta är också ett bra tillfälle att öva på Orpos regerings linje, som betonar vikten av proaktiv påverkan i EU:s beslutsfattande.

Vecka 45: Trumps seger förändrar världen

Det republikanska partiet och dess presidentkandidat Donald Trump är på väg mot en seger i USA. Partiet är bättre förberett på att styra än för åtta år sedan, med färdiga program och människor redo att tillsättas för att genomföra dem. När det gäller klimatförändringsbekämpning, rättvis fred i Mellanöstern, frihandel och många andra politikområden ses ingen positiv utveckling. Detta förstärks av att det nu, jämfört med den första mandatperioden, finns fler likasinnade regeringar i bland annat Europa och Sydamerika.

Läs mer i Verttis blogg på finska: Kansainvälinen toiminta enemmän esille

Vecka 44: Organisationsarbete blev mitt livs arbete

Jag fann min plats i organisationsvärlden redan som ung, och under fyra årtionden har jag fått utföra meningsfullt arbete på Centralförbundet för Socialskydd och Hälsa samt SOSTE. Mitt arbete som organisations- och projektsekreterare samt som sakkunnig inom administration och utbildning har gett mig mångsidiga utmaningar och möjligheter. Digitaliseringen har förändrat våra arbetsmetoder, och idag genomförs också utbildningar smidigt i hybridmodell. Varje dags höjdpunkt har varit de inspirerande kollegorna och professionella i organisationerna, med vilka vi har delat värdefull kunskap för att driva viktiga frågor framåt. Läs mer i Riitta Ikonens blogg på finska.

Vecka 43: Förslag om sammanslagningsförhandlingar

En grupp gemensamma medlemmar från SOSTE och Medborgararenan lade förra veckan fram ett förslag om att inleda sammanslagningsförhandlingar mellan dessa två organisationer. Medlemmarna uttrycker oro över att påverkansarbetet för frivillig- och medborgarverksamhet i nuläget är alltför splittrad. SOSTE och Medborgararenan har tiotals gemensamma medlemmar och tydliga gemensamma påverkansmål, men samtidigt finns det också skillnader. SOSTEs styrelse har beslutat att ställa sig positiv till att inleda förhandlingar.

Vecka 42: De första stegen från delrapporten

I beredningen för nedskärningarna i understöden till social- och hälsoorganisationerna nåddes en viktig milstolpe förra fredagen när utredningsmannen publicerade en delrapport i ärendet. SOSTE publicerade genast sina kommentarer till rapporten. Vår tydligaste förväntning på det fortsatta arbetet är en genomgång av understödsprocesserna och -villkoren samt genuina förslag för att minska den administrativa bördan – dessa saknades helt i denna rapport.

När det talas om att anslagen för understöd har ökat avsevärt, är det viktigt att relatera ökningen till utvecklingen inom närliggande sektorer och till ökade kostnader som löner och lokalkostnader. Relaterat till köpkraften ser utvecklingen under de senaste 20 åren väldigt annorlunda ut än om man enbart tittar på beloppet i euro.

Vecka 41: Öppenhet kring understödsnedskärningarna

Förra veckan började organisationer offentliggöra information om hur kommande understödsnedskärningar kommer att påverka dem. Vad döljer sig egentligen bakom de tidigare meddelade linjedragningarna för nedskärningarna, där exempelvis understöd som går till offentliga sektorns gränsytor avvecklas? En fullständig utvärdering av konsekvenserna är dock omöjlig så länge social- och hälsovårdsministeriet inte öppet redovisar hela sanningen om vad som nu planeras att skäras ner, utan det har lämnats till organisationerna att kommunicera om detta. Även riksdagen, som behandlar budgeten, har rätt att veta vilka följder deras beslut får.

Vecka 40: Nedskärningarna äventyrar social- och hälsoorganisationernas frivilligverksamhet

I den offentliga debatten glöms det ofta bort att frivilligverksamheten inom social- och hälsoorganisationer, såsom kamratstöd, är krävande. Frivilliga är ofta själva berörda – sjuka, funktionshindrade eller personer som har gått igenom svåra livssituationer. Att arbeta som frivillig och lyckas bedriva verksamheten på ett kvalitativt sätt kräver dock introduktion, stöd och god samordning, vilket i sin tur förutsätter kompetens och resurser från anställd personal. Därför är frivilligverksamheten inom social- och hälsoorganisationer i fara om nedskärningar i statsunderstöden drabbar till exempel det uppsökande och förebyggande arbetet samt kamratstödet.

Vecka 39: Ny EU-kommission börjar sitt arbete

Ordföranden för Europeiska kommissionen, Ursula von der Leyen, presenterade förra veckan sitt förslag till ny kommission. I den avgående sammansättningen fanns en egen kommissionär för hälsa, sociala frågor och jämställdhet – nu finns ingen av dessa på listan. Dessa teman har förstås inte försvunnit, men de har integrerats i bredare helheter, vilket i sig är ett budskap om deras betydelse.
     Vidareutvecklingen av den sociala pelaren är nödvändig, om rättvisa ska öka. Det kommer inte att lyckas utan ett engagerat politiskt ledarskap. Det finns skäl att noga följa utarbetandet av det nya arbetsprogrammet för kommissionen.

Vecka 38: Hyrda läkare får betalt, socialtjänsterna sparar

Det har förts en livlig diskussion i offentligheten om välfärdsområdenas köpta tjänster och ökade kostnader för dem. Uppmärksamhet har främst ägnats åt till exempel hyrläkare, vars kostnadsutveckling är oklar. Samtidigt görs stora besparingar inom köpta socialvårdstjänster, såsom missbrukartjänster, av vilka största delen produceras av organisationer. Även om behovet av tjänster är stort är de svåra att få. Detta utgör ett akut hot inte bara mot människors välfärd, utan också mot många tjänsteproducenters existens.

Vecka 37: En kalldusch från budgetmanglingen

Regeringen Orpos budgetmangling förstärkte den mycket kalla linje som fördes redan vid ramförhandlingarna i våras: klientavgifterna och läkemedelskostnaderna stiger, sjukdagpenningen sjunker, den sociala tryggheten fryses och social- och hälsoorganisationernas understöd skärs ned med över en femtedel. Detta är naturligtvis bara några av de beslut som drabbar de fattiga och sjuka, vars helhetseffekter inte klargjorts innan ordförandeklubban slogs i bordet. Social- och hälsovårdsministeriet blev det enda ministeriet, som delar ut stora understöd, vars nedskärningar i organisationerna inte dämpades på något sätt – det var viljan av ministeriets ledning.

Vecka 36: Framåt genom samarbete

På måndagen höll de olika paraplyorganisationerna sin första gemensamma pressträff någonsin. Vi fem uttryckte vår gemensamma oro över regeringens inställning till civilsamhället, som är livsviktigt för välfärdsstaten i allmänhet. Samarbetet och samverkan inom alla sektorer har minskat, vilket bland annat leder till en svagare lagberedning. Regeringen kommer också att genomföra historiska nedskärningar i understöden till organisationer, där det största slaget är kännbart både i euro och relativt sett för social- och hälsoorganisationerna. Räkningen kommer att betalas under de kommande åren i form av ökade serviceutgifter.

Vecka 35: Vi utreder vårt medlemsfälts åsikter

SOSTEs styrelse har beslutat att inleda två projekt, som syftar till att kartlägga och genomföra effektivitetsmöjligheter inom hela social- och hälsovårdsorganisationsfältet inför den kraftiga minskningen av understödsanslagen. Det ena projektet fokuserar på att förbättra effektiviteten i stödtjänsterna och utrymmesanvändningen, och det andra undersöker våra medlemmars tankar om huruvida den nuvarande organisationsstrukturen är den bästa möjliga. Jag hoppas att den enkät som vi har utarbetat som grund för projekten kommer att besvaras i stor utsträckning och att man samtidigt bedömer om SOSTE borde ha en roll i dessa projekt. I vilket fall som helst är det viktigt att vi har initiativet och handlingsfriheten.

Vecka 34: Lagberedningen behöver en uppryckning

Under de senaste årtiondena har varje regering förbundit sig till god lagberedning och faktabaserat beslutsfattande, som går tätt hand i hand. Trots detta bryter man mot till och med de riktlinjer som regeringen själv har godkänt, och inte ens justitiekanslerns anmärkningar verkar alltid ha någon effekt. Förra året motiverades brådskan med det faktum att den nya regeringen, som fick mandat i valet, måste gå framåt med den politiska förändring som den vill ha. Nu kan detta argument inte längre användas, men tempot är ungefär detsamma. Det lönar sig för partierna att sätta sig ner tillsammans och fundera på hur man kan göra lagberedningen mer inkluderande och genuint förbinda sig till god praxis för lagberedning.

Vecka 33: Organisationsfinansiering under osthyveln

I finansministeriets budgetförslag föreslås stora nedskärningar i understöden till organisationer inom nästan alla förvaltningsområden. Detta är i och för sig ingen överraskning efter regeringsprogrammets och ramförhandlingarnas linjedragning, men det strider mot den nyligen fattade resolutionen om främjande av medborgarverksamhet. Inom social- och hälsovårdsministeriet slår nedskärningen framför allt mot projektfinansieringen – det är det enda ansvarsfulla sättet att minska finansieringen så snabbt. Även i övrigt hade projektfinansieringens andel blivit för stor i förhållande till den totala summan. Genom att flytta tyngdpunkten från projekt till långsiktig basverksamhet minskar antalet ansökningar som organisationerna skriver och därmed också den administration som krävs för beredningen.

Vecka 32: Höga förväntningar på utredaren

I början av augusti inleddes den efterlängtade processen för att förnya understödsverksamheten. De politiska målen för reformen, som stöds av organisationsfältet, har varit desamma i redan tio år, men ärendet har nästan inte alls framskridit. Mika Pyykkö, som har utsetts till utredare, har goda förutsättningar att utföra sin uppgift väl, eftersom han känner till systemet från många olika synvinklar. Förväntningarna är höga, eftersom behovet av förändring är stort och djupgående. Nyckeln till framgång är kommunikation med organisationerna.

Vecka 25: Ny strategi för civilsamhällesorganisationer

Regeringen har just godkänt en ny strategi för civilsamhällesorganisationer. Den bereddes snabbt i syfte att inleda lagändringar som stöder organisationerna under innevarande valperiod. Jämfört med förväntningarna blev strategin tunn. Det finns ingen tydlig vision om hur staten ser på sin relation till civilsamhället. I stället gör man genom förvaltningen stora nedskärningar i civilsamhällets stöd. Det är uppenbart att många av de planerade åtgärderna som övervägs kräver stark politisk styrning för att kunna omsättas i praktiska åtgärder i ministerierna. Social- och hälsovårdsministeriet bör utan dröjsmål inleda ett eget arbete med uppföljningsstrategin.

Vecka 24: Överraskning i Finland, små förändringar i Europa

I Finland visade söndagens EU-val opinionsundersökningarnas felbarhet. Även om valdeltagandet var på samma låga nivå som förra gången, har dess inverkan inte kunnat beräknas. Opinionsundersökningarna tar inte heller hänsyn till kandidaternas personliga popularitet, utan de frågar om partiet. Vänsterförbundet, eller egentligen dess föregångare, var näst största parti i ett statligt val senast år 1975. Resultatet är därför historiskt. I övrigt var förändringarna i partiernas mandatantal i slutändan ganska små. Detta är också fallet på europeisk nivå: De grönas och liberalernas nederlag och extremhögerns uppgång var väntade, men inte överväldigande. På valnatten konstaterades det att den gamla majoriteten skulle fortsätta. Läs mer i bloggen.

Vecka 23: Internationella förbindelser i förändring

Förra veckan hölls WHO:s årliga generalförsamling. Finland är ett av de få länder som har en representant för social- och hälsovårdsorganisationerna med i delegationen, vilket är värdefullt. Beslutsfattandet i WHO och i många andra FN-organ i Genève är i svårigheter, särskilt situationen i Gaza återspeglades starkt i tal och allianser. Västvärldens inflytande och trovärdighet lider av att situationen i Ukraina och Gaza hanteras så olika, double standard var ett vanligt använt ordpar. Och det har man rätt i. Om den mänskliga värdigheten verkligen ska betraktas som odelbar och jämlikheten ska främjas måste linjedragningen förändras. Läs mer på Kiukas finskspråkiga blogg.

Vecka 22: Är medlemskap i en förening ett konsumentförhållande?

Landets regering försäkrar att den kommer att minska byråkratin och de administrativa bördorna. I dess program finns också flera skrivelser för att främja föreningsverksamhet, och arbetsgruppen under ledning av kanslichef Timonen gör ett värdefullt arbete i frågan – pengar kommer naturligtvis att tas samtidigt, men det är en annan historia. Samtidigt har arbets- och näringsministeriet i grannkvarteret inlett en lagstiftningsprocess där konsumentlagstiftningen ska börja tillämpas på organisationsverksamhet. Förslaget bör motarbetas enbart på grund av de administrativa bördorna, men det säger också en hel del om tjänstemännens tankegångar om medlemskap i en förening uppfattas som ett konsumentförhållande.

Vecka 21: Helhetsbedömning behövs

Ett av de största problemen i vårt samhälle är det ovanligt silofierade och kortsiktiga beslutsfattandet – nästan alla erkänner detta, men någon förändring sker inte. Det är förstås förståeligt att varje organisation ser på saker och fattar beslut utifrån sin egen synvinkel, men då vore det i alla fall klokt att veta vad som händer hos grannen. Beslut som rör organisationer fattas nu på ett sätt som kan få förödande helhetskonsekvenser. Samma aktörers resurser skärs ned på flera sätt och positiva lagändringar verkar inte gå framåt.

Vecka 20: Nu är det viktigt att påvisa organisationsarbetets betydelse

Besluten i regeringens ramförhandlingar om nedskärningarna i STEA-understöden har chockat oss alla. I en situation där vårt arbete behövs mer än tidigare berövas vi våra verksamhetsförutsättningar med hård hand. Detta utmanar inte bara till gemensamt påverkansarbete, utan också till en starkare reflektion över vad som är det viktigaste i vår verksamhet. Den kärna som måste bevaras även om finansieringen skärs ned enligt den planerade nivån.

Detta är också viktigt eftersom de långsiktiga prognoserna för landets ekonomi inte ser särskilt rosenröda ut. Det är därför möjligt att vi nu kommer att hamna i ett så kallat nytt normalläge för understödsnivåerna. Men vi ger inte upp än. Behovet av gemensamt påverkansarbete är större nu än någonsin. Det är viktigt att visa betydelsen av organisationernas arbete. SOSTE har en central roll i påverkansarbetet, men vi alla behövs för att dela med oss av exempel. Kontakta oss gärna!

Vecka 19: En ny riktning för Europa

I morgon firas Europadagen, och om en månad kommer vi att veta det nya Europaparlamentets sammansättning. Unionens betydelse inom social- och hälsovårdspolitiken ökar hela tiden. Vi får hoppas att den linje som nuvarande kommissionen har intagit till stöd för den sociala dimensionen får fortsätta. Också på hälsosidan har unionen mer att erbjuda än vad man traditionellt har trott i Finland. Orpos regerings mål att flytta tyngdpunkten i påverkansarbetet till ett tidigare skede och att göra det tillsammans med intressentgrupper är absolut värt att stödas.

Vecka 18: Regeringen övergav välfärdsekonomin

Tidigare regeringar har starkt främjat tanken om välfärdsekonomi. Under Finlands ledning antogs slutsatser på EU-nivå i frågan och strukturer skapades i Finland för att främja den. Finansministeriet har också förbundit sig till detta. Den nuvarande regeringen avskaffade strukturerna, planen för verkställandet lades i mappar. Kärnan i välfärdsekonomin är att den politik som förs måste vara långsiktig. Om man bara tittar på ett moment under ett år kan man fatta dumma beslut i det långa loppet.

Vecka 17: Är det dags att tysta de organisationsaktiva?

Vi aktörer i social- och hälsovårdsorganisationerna fick isande nyheter från regeringens ramförhandlingar. Nedskärningarna i tjänster och förmåner som riktar sig till utsatta grupper fortsätter, och höjningar av moms och hälsovårdsavgifter ökar levnadskostnaderna. 

Finland har i årtionden följt en verksamhetsmodell inom social- och hälsovårdssektorn, där man med statsunderstöd stöder organisationernas expertisarbete som stärker välfärd och hälsa samt frivillig- och kamratstöd som organisationerna organiserar. Nedskärningarna och kommentarerna på grund av dem väcker frågan om vårt samhälle inte längre tål att utsatta gruppers röster förstärks och att beslutsfattandet påverkas. Oberoende av nedskärningarna vill jag uppmana er, kära organisationskollegor, att också se möjligheter till nya typer av verksamhet och samarbete i den nuvarande situationen. Mitt förtroendeuppdrag som styrelseordförande för SOSTE har just avslutats och jag blir nu en medlemsorganisationsaktiv i SOSTE. Jag vill rikta ett varmt tack till er alla för samarbetet hittills och önskar SOSTE:s nya förtroendemannaledning lycka till!

Eija Koivuranta, SOSTEs avgående styrelseordförande

Vecka 16: Ramförhandlingarna: Betydande nedskärningar i organisationernas finansiering redan från och med nästa år

Viktiga beslut fattades vid regeringens ramförhandlingar som avslutades i går. Den helhet som påverkar organisationernas ekonomi är förvirrande: nedskärningar som redan beslutats tidigareläggs, en del får kompensation genom skatteavdrag, andra inte. Det är bra om minskningen av den administrativa bördan nu verkligen inleds, men det kommer säkert att krävas en knuff i rätt riktning. Än en gång har det inte blivit något av hälsoskatten. Den momsändring som har beslutats kommer att generera intäkter, men den kommer inte att styra någon mot hälsosammare alternativ.

Vertti Kiukas kommentarer i Ylen Ykkösaamu idag

Vecka 15: Organisationsunderstöden bör inte skäras ner

Nyheterna om regeringens kommande ramförhandlingar är chockerande. Avsikten är att de planerade nedskärningarna på 100 miljoner euro i understöden till social- och hälsovårdsorganisationerna för 2027 ska tidigareläggas så att de inleds redan 2025.

Sådana drastiska och snabba nedskärningar av understöden skulle orsaka stor förödelse för det stöd och den hjälp som organisationerna tillhandahåller. Nedskärningar i organisationerna är inte en besparing utan undergräver ett välfungerande system som medför betydande fördelar för social- och hälsovårdssektorn i form av förebyggande, främjande av välfärd och hälsa samt delaktighet. Felaktiga och kortsiktiga besparingar kan leda till högre kostnader i framtiden, om blicken inte sträcker sig längre än ett ögonblick och ett år. Understöden till organisationerna bör inte skäras ned nu och inte heller senare.

Vecka 14: En ny riktning för Europeiska unionen?

EU-valets kandidatuppställning avslutas i slutet av månaden. Det är tydligt att Europeiska unionen söker en ny riktning, eftersom många förslag som har förhandlats fram och överenskommits i åratal har fallit i sista minuten när medlemsstaterna har ändrat sina ståndpunkter till följd av bland annat regeringsskiften. Om maktbalansen i Europaparlamentet också svänger i en riktning som skyr utvecklingen av ett socialt Europa ser framtiden inte ljus ut. I värsta fall befinner vi oss i en situation där det råder ständig oenighet mellan parlamentet och rådet och EU:s beslutsfattande kör fast.

Vecka 13: Mot ramförhandlingarna

Landets regering förbereder sig på att fatta nya beslut för att balansera den offentliga ekonomin. Det är bra, man kan inte fortsätta med nuvarande underskottsnivåer länge. Känslan av att alla deltar i talkot och helst i proportion till sin betalningsförmåga är mycket viktig med tanke på den samhälleliga integriteten. Man har redan tagit från de svagaste i samhället, den vägen har uttömts och till och med överskridits. Förra veckan publicerade SOSTE ett skattepaket, med vilket man kan sakta i sänkningen av skattegraden samt främja hälsa och jämlikhet.

Vecka 12: Vad skapar trygghet?

Jag har arbetat i över 40 år i olika medborgarorganisationer och särskilt i fredsorganisationer. Orsakerna till krig och våldsamheter har blivit tydliga: ojämlikhet, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och negativa attityder till olikheter.
Det bästa sättet att undvika kriser är att minska ojämlikheten och betona samarbete i stället för konfrontation. Social- och hälsovårdsorganisationerna har en mycket viktig roll i detta. Om skillnaderna mellan befolkningsgrupperna ökar, ökar otryggheten.
Att beröva organisationerna möjligheten att göra svagare befolkningsgruppers röst hörd samt att utveckla stöd och tjänster för dessa är en farlig väg. Vi måste trygga social- och hälsovårdsorganisationernas resurser under de kommande åren för att garantera en trygg utveckling i vårt land. Som ny fullmäktigeordförande hoppas jag att jag kan stöda organisationernas värdefulla arbete. Läs mer på Välimäkis blogg.

Vecka 11: Åren på SOSTE har varit en utsiktspunkt

Jag tänker på de långa månaderna av osäkerhet under pandemin, omvälvningarna inom den offentliga social- och hälsovården samt trycket och förändringarna i finansieringen av medborgarorganisationer.
    Under dessa år har osäkerheten i världen ökat och atmosfären i landet har hårdnat. Allt vanligare är röster där fattigdom ses som ett individuellt misslyckande, att klara sig på egen hand ses som ett mått på en god medborgare och behovet av hjälp tolkas som svaghet. Man finner sig i att det kommer att finnas ett växande antal överskottsmänniskor i utkanten av välfärdsstaten, som Lasarus i evangelieberättelsen, på vilka smulor kommer att falla från den rike mannens bord, om de faller.
    Förändringen har varit häpnadsväckande. Just nu tar sig detta uttryck i en uppenbar likgiltighet för de mänskliga och sociala konsekvenserna av politiska beslut.
    Mitt i allt detta har det varit uppmuntrande att SOSTEs röst inte har tystnat.
    Människors oro är organisationernas bekymmer och berör samtidigt organisationerna själva. På SOSTE har oron känts särskilt tung under de senaste månaderna.
    Under de här åren på SOSTE har jag sett mycket modigt och obevekligt försvar av människor. Att det skulle vara lite lättare att leva och att alla skulle ha någon. Jag är tacksam och lite stolt över att ha fått vara med och bidra till detta.
    Jag hoppas att ni kommer att klara av det, var och en efter sin förmåga. Att ni inte ska bli modfällda, att ni inte ska vara tysta.

Vecka 10: Meningsfullt arbete

Många människor undrar idag om deras eget arbete har någon mening. Organisationerna utför ett meningsfullt arbete på många nivåer. I organisationerna är det möjligt att hjälpa, främja välfärden och hälsan, stärka säkerheten och demokratin samt påverka beslutsfattandet. Framför allt erbjuder organisationerna en möjlighet att se utanför sig själv. Där hittar du ett syfte som bär. Jag är tacksam för att jag har fått arbeta inom organisationsfältet i nästan 30 år, varav största delen i SOSTE och i en av dess grundande organisationer, Social- och hälsovårdsorganisationernas samarbetsförening YTY. Jag har just flyttat från SOSTE över till nya uppgifter inom gerontologiskt socialt arbete vid Helsingfors stad. Jag tror att i arbete inom äldreomsorgen, vid livets begränsningar, är arbetets mening ännu tydligare.

Riitta Kiittilä, socialarbetare, Helsingfors stad

Vecka 9: Efter understödsbeslutet går vi nu vidare

Väntetiden för det slutliga bidragsbeslutet var plågsamt lång för många organisationer, eftersom det inte fanns någon buffert i kassan och löner och utbetalningar hotade att inte betalas ut och till och med permitteringar måste tillgripas. Det finansiella systemet måste utvecklas i detta avseende.
     I det slutliga understödsbeslutet höjde SHM SOSTEs understöd betydligt jämfört med STEA:s uppseendeväckande förslag. SOSTEs situation förmildrades. Verksamheten måste dock reduceras betydligt, det vill säga med 500 000 euro, men kärnuppgifterna tryggas. Verksamhetssätten förnyas eftersom strukturen med ett understödsbidrag nu tillåter det bättre än tidigare. Det är viktigt att utveckla arbetsfördelningen och samarbetet med medlemsorganisationerna på ett långsiktigt och framåtblickande sätt. I dialogen med STEA är det dags för SOSTE att öppna en ny sida och sträva efter ett gott samarbete. Läs mer på Koivurantas finskspråkiga blogg.

Vecka 8: Stafettpinnen för förvaltningschefen växlades

Förra veckan övergick mitt arbete med föreningarnas verksamhetsförutsättningar på SOSTE till förvaltningschefens uppgifter. Jag började på SOSTE i februari 2020. Innan dess hade jag arbetat i social- och hälsovårdsorganisationer i över 20 år: i Sininauhaliitto, NMKY i Helsingfors och YMCA:s förbund i Finland, främst som ledare för utvecklingsverksamhet och som stöd för medlemssamfund. Dessutom har jag skaffat mig erfarenhet som bland annat ungdomsarbetare, företagare och materialansvarig inom partihandel för presentationsteknik.    Social- och hälsovårdsorganisationerna har en central roll när det gäller att erbjuda kamratstöd, frivilligarbete och professionell hjälp när människor har det svårt. För att lyckas med detta krävs tillräckliga resurser och samarbete. SOSTE stöder samarbetet genom att främja synliggörandet av organisationernas verksamhet och förbättra deras verksamhetsförutsättningar. Att lyckas med detta underlättas av välfungerande processer, ansvarsfull ekonomiförvaltning, framförhållning och växelverkan med vår personal och våra intressentgrupper. Jag anser att förvaltningschefens viktigaste uppgift är att vi tillsammans med mitt eget team och andra anställa i SOSTE stöder uppnåendet av de mål som SOSTEs förtroendevalda har satt upp.

Vecka 7: En ny vän av organisationsarbete på politikens fält

”Ystävän laulu” frågar hur du känner en vän. Enligt texten visar de dystraste tiderna vem som blir vid din sida. Många social- och hälsovårdsorganisationer har det dystert på denna vändag. Då det inte finns något understödsbeslut, börjar det vara lite pengar kvar på kontot och löner borde betalas ut. Lyckligtvis är förseningen av understödsbeslutet bara ett tillfälligt problem. Mörka moln tornar dock upp sig vid horisonten för organisationernas finansiering om regeringen håller fast vid sina planerade nedskärningar. Dystra tider kommer därför att fortsätta i framtiden också och det finns ett behov av vänner av organisationsarbete.
     Min femåriga karriär vid SOSTE tog slut förra veckan och i början av denna vecka började jag på ett nytt jobb som förvaltningschef för SDP. Mina år inom social- och hälsovårdsorganisationsfältet har gett och lärt mig mycket. Även om arbetsuppgifterna förändras finns passionen för organisationsarbete kvar. Det finns ytterligare en vän av organisationsarbete inom politiken.

Miikka Lönnqvist, förvaltningschef SDP

Vecka 6: Mot förbundsmötet

SOSTEs förbundsmötesperiod går mot sitt slut. En av förbundsmötets viktigaste uppgifter är att välja nya representanter som ska utöva SOSTEs medlemmars makt mellan mötena. Fullmäktiges höstmöte utsåg ett valutskott till att diskutera sammansättningen av den kommande förtroendeledningen och lägga fram förslag i frågan. Utskottet fick in cirka 80 förslag och har utifrån dem lagt fram ett enhälligt förslag till sammansättning av nytt fullmäktige och ny styrelse, som ska utvärderas av medlemmarna.

Vecka 5: Nytt grepp kring EU-frågor

Petteri Orpos regering gjorde förra veckan en viktig EU-linjedragning när man konkretiserade regeringsprogrammets mål att flytta tyngdpunkten i EU-påverkansarbetet till att påverka på förhand. I ju tidigare skede man sätter i gång, desto större är möjligheterna att påverka. Nu är det viktigt att ministerierna tar ansvar för det nya principbeslutet och å andra sidan att man diskuterar med intressentgrupperna i EU-sektionerna. Detta ökar Finlands möjligheter att påverka inom EU ytterligare.

Vecka 4: Slutspurten av presidentvalet

SOSTE inledde sin verksamhet i början av 2012, ungefär samtidigt som republikens president Sauli Niinistö, som nu avgår, tillträdde. Under sin tid som president har Niinistö blivit en internationellt ansedd ledare, vars ord väger tyngre än vad vårt lands storlek skulle kräva. I hemlandet har han i sina tal och sin verksamhet lyft fram många teman som också är viktiga för social- och hälsovårdsorganisationerna.
Förhandsröstningen, som började livligt, avslutades igår. Förhoppningsvis kommer vi att få se långa köer vid vallokalerna även på söndag.

Vecka 3: Reformen av den sociala tryggheten behöver spelmarker

Arbetet i kommittén för social trygghet fortsätter igen. Grunden lades under den förra valperioden med stor enhällighet. Kommitténs värde har legat i det gemensamma arbetet mellan parlamentarikerna och ett brett spektrum av sakkunniga – nu hålls de flesta möten endast i parlamentarisk sammansättning. Det skulle vara viktigt att i en så här stor fråga söka en verkligt bred gemensam grund, som sträcker sig över valperioderna. Konkreta reformer kan egentligen inte heller åstadkommas utan att kommittén får en budgetram från regeringen om hur mycket pengar som finns tillgängliga för reformerna.

Vecka 2: Mod, uthållighet och samarbetsglädje under 2024

Den finländska välfärdspolitiken och social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhetsförutsättningar håller på att förändras.

I regeringsprogrammet har man planerat nedskärningar i organisationsfinansieringen till år 2027, vilket skulle innebära nedskärningar på var fjärde euro i det framtida organisationsarbetet.

Som takorganisation för social- och hälsovårdsorganisationerna är en av SOSTE: s viktigaste uppgifter i framtiden att försvara organisationernas verksamhetsförutsättningar. De ser till att medlemsorganisationerna självständigt kan utföra sitt hjälparbete utgående från människors vardagliga utgångspunkter och behov, samt att arbetet utförs på ett långsiktigt och effektivt sätt genom att kombinera frivilligarbete, kamratstöd och yrkeskompetens. För SOSTE innebär detta åtminstone tre saker: SOSTE måste vara en stark försvarare av organisationsfinansiering och påverka för att förhindra nedskärningar. SOSTE måste arbeta för att stärka organisationernas autonoma, fria och kreativa utrymme och arbeta mot begränsningar av det. SOSTE måste kunna producera verktyg och forum för att stöda organisationernas förnyelse. Läs hela skrivelsen.

Vecka 51: En bugning på välfärdens bakgård

Tystnaden har ökat under hösten. Snöns tystnad. Matköernas tunga tystnad. Skeptisk tystnad inför beslut som prövar rättvisa och måttlighet.
     Jag tänker tillbaka på de vise männens resa. Om de vise männen skulle resa nu och var som helst, skulle de se ekonomer och soldater som tolkar världshändelserna. De skulle möta makthavare för vilka mänskligt värde bygger på nytta, nationalitet eller religion. Stjärnan skulle skymmas i dimman av det nät, där kunskap och lögn blandas.
     Stjärnan ledde de vise männen till Betlehem, ett avlägset hörn, till marginalen.
     Där försökte landets tysta överleva, bar på värdelöshetens tyngd, sökte tak över huvudet där de kunde finna. Fattigdom, vardag, enkla glädjeämnen, inte framgångssagor. Där bugade sig de vise männen. Framför barnet.
     Jag tänker på de vise männens vishet. De bugade sig som man bugar sig inför helighet. Inför makten böjde de sig inte.
     Jag tänker på er som arbetar i denna stunds olika Betlehem, på välfärdens bakgårdar, så att de värdelösa skulle ha ett värde och de tysta ha en röst. Jag tänker att ni behöver mycket av de vise männens visdom så att glädjen och modet inte försvinner från er. 
     Till er ber jag om julens fridfulla tystnad, som inte är tung utan stark.

Vecka 50: De vackraste julsångerna ger hopp

”Härlig är jorden…” Varje år deltar en miljon finländare i evenemangen ”De vackraste julsångerna” och Kottby kyrka var också fullsatt på söndagen. För många av oss lindrar musik ångest och sorg, och å andra sidan ger den glädje och skapar en känsla av gemenskap. Att sjunga har en stark kraft, att sjunga tillsammans är ännu starkare.
Julen för SOSTEs anställda överskuggas av stor oro och vi arbetar nu hårt för att skingra den. Förhoppningsvis kommer var och en av oss att kunna ladda batterierna och vila under julen.

Vecka 49: SOSTEs verksamhet är i fara

STEAs understödsförslag, som publicerade förra fredagen, kom som en stor överraskning och chock för SOSTE. SOSTE hade som mål att fortsätta sin verksamhet i nuvarande omfattning, men förslaget är cirka två miljoner euro lägre än innevarande års nivå. I praktiken innebär det att verksamheten till stor del läggs ner under nästa år och därefter fortsätter med ungefär en tredjedels omfattning. Samhället har inte råd med detta. Jag uppmanar alla att arbeta för att social- och hälsovårdsministeriet tryggar SOSTEs verksamhet och beviljar understöd enligt ansökan.

Vecka 48: Oro över bristen på helhetsbedömning

Förra veckan var det mycket diskussion kring varför riksdagen inte har utvärderat regeringens propositioner om sociala tryggheten som en helhet. När SOSTE gav sitt första utlåtande om de olika propositionerna i augusti var en utvärdering av helheten ett av våra viktigaste krav. Den finländska förvaltningen har länge kritiserats för att ha silo-tänk  – olika ministerier producerar sina propositioner och beslut utgående från sitt eget rör utan att deras effekter har utvärderats tillräckligt omfattande, vilket i värsta fall leder till oavsiktliga negativa konsekvenser. Det är märkligt att man trots kritiken inte har vänt riktningen från silos till ett bredare perspektiv.

Vecka 47: Växthuseffekten blir värre

Begreppet ”växthuseffekt” har nästan försvunnit ur den offentliga debatten. Många har själva upplevt hur obehagligt det är i växthus eller kan föreställa sig det – det är just därför industrin aktivt och framgångsrikt försökt ersätta begreppet med det mer neutrala ”klimatförändringar”. Det är så vi går framåt nu, men behovet av en beslutsam klimat- och miljöpolitik har inte försvunnit. Detta märker man till exempel genom att titta ut genom fönstret: i början av november syntes fortfarande gröna löv på träden på sina ställen. EU-kommissionen har förbundit sig till en socialt rättvis grön omställning och föreslår att investeringar i den inte ska värderas enligt samma kriterier som andra offentliga utgifter och skulder. Förhoppningsvis godkänner också Finlands regering detta.

Vecka 46: Könens jämställdhet har många dimensioner

Förra veckan firades farsdag. Nuförtiden är faderskapet också starkt kopplat till välfärd: en stor del av de fattiga och outbildade männen förblir barnlösa. Den förväntade livslängden för fattiga och outbildade män är också mycket kortare än genomsnittet för befolkningen, för att inte tala om de välbärgade. En av största förklaringarna till detta är rusmedel, framför allt tobak och alkohol, och de hälso- och sociala skador som de orsakar. För att minska hälsoskillnaderna krävs en beslutsam samhällspolitik.

Vecka 45: Mot förbundsmöte

SOSTEs nuvarande förbundsmötesperiod går mot sitt slut, och med det följer också en förändring i SOSTEs förtroendeledning. Vid sitt möte förra veckan tillsatte fullmäktige ett valutskott för att bereda nästa års fullmäktige- och styrelseval och godkände samtidigt de kriterier som ska ligga till grund för beredningen. Utskottet baserar sitt arbete i första hand på medlemmarnas förslag, vilka kan lämnas in fram till 5.12. Det är viktigt att mångfalden i SOSTEs medlemskår syns i den framtida förtroendeförvaltningen på samma sätt som hittills.

Vecka 44: Mot EU-valet

EU-val kommer att hållas igen i början av sommaren. Valresultatet har i nuläget en stark inverkan på EU-kommissionens politik och därmed också på den praktiska riktning som unionen är på väg mot. Under den gångna kommissionsperioden har saker och ting i många avseenden gått i rätt riktning, till exempel hälsounionen har utvecklats och man har i den ekonomiska styrningen kanske en bredare förståelse än tidigare för att vissa utgifter kan ses som investeringar. Förhoppningsvis håller den goda trenden i sig. I går godkände SOSTEs styrelse våra mål för EU-valet. Fokus ligger på att bygga ett mer socialt Europa med ett starkt livsutrymme för medborgarsamhället.

Vecka 43: FN:s roll måste stärkas

Igår firades FN-dagen. Organisationens förtjänster när det gäller att främja fred och utveckling i världen är stora, även om den på senare tid har fått publicitet främst för sina misslyckanden och sin oförmåga att fatta beslut. Så sent som i förra veckan lade USA in sitt veto mot ännu en resolution om Israel, och lite har gjorts åt kriget i Ukraina.
Även om behovet av att förnya FN på högsta nivån är uppenbart, är det bra att komma ihåg det viktiga och omfattande arbete som utförs av FN: s underorgan runt om i världen. Utan deras verksamhet skulle situationen för mänskligheten och naturen vara mycket värre. Läs mera: Förenta Nationerna | Wikipedia

Vecka 42: Den store fredsförhandlaren är borta

Denna vecka inleddes med den sorgliga nyheten om president Martti Ahtisaaris bortgång. Ahtisaari hörde till en liten grupp diplomater som har gjort en exceptionell internationell karriär, och var den enda av dessa som har fått motta Nobels fredspris. Han tillbringade större delen av sin yrkeskarriär med att arbeta för statliga och internationella organisationer. Kärnan i många av de processer som leddes av Ahtisaari var dock den anmärkningsvärda iakttagelsen att framgång endast är möjlig när breda kretsar av medborgare, inte bara eliten, är engagerade i processen, och medborgarorganisationer fungerar som en viktig kanal i detta.

Vecka 41: Social- och hälsovårdsledningens åsikter mer delade än tidigare

SOSTEs färska Socialbarometer 2023 visar att välfärdsområdenas ledning är mer splittrade än tidigare i synen på hur målen för social- och hälsovårdsreformen ska kunna uppnås. Antalet både positiva och negativa svar har ökat inom många teman. Alla förenas av oro över personalens tillräcklighet och en stor del också över finansieringen. Det är klart att det behövs lagändringar, men mycket kan också göras i välfärdsområdena.

Vecka 40: Det ligger i Finlands intresse att fördjupa hälsosamarbetet i EU

Som en del av Spaniens EU-ordförandeskap ordnas nästa vecka en konferens om sällsynta sjukdomar och europeiska referensnätverk. Frågan är särskilt viktig för Finland, eftersom vår befolkning är liten och har levt isolerad länge, så finns det många sällsynta diagnoser – minst 300 000 finländare har en sällsynt sjukdom. När det gäller många sjukdomar har organisationerna haft en central roll när det gäller att föra information från utlandet till Finland. EU har också mycket att bidra med. Det skulle vara klokt för Finland att se över sin kritiska inställning till ett fördjupat hälsosamarbete.

Läs mera:Conference on Rare diseases and the European Reference Networks

Vecka 39: Vill man ha alla med?

Regeringens budgetmangling förra veckan var föga förvånande och som sådan en besvikelse. Budgetunderskottet växer, och en av orsakerna till detta är skattesänkningar; inkomstskatter, försäkringspremier och punktskatter sänks. Ökningen av underskottet motiverar behovet av ännu större nedskärningar i utgifterna i framtiden. Om regeringen ville att alla skulle vara delaktiga i talkot skulle balansen också sökas genom inkomsterna. Till exempel genom att frysa indexrevisionerna av förvärvsinkomstbeskattningen, utöver indexen för sociala tryggheten, skulle en stor inkomstström samlas in från små bäckar, men från alla enligt deras betalningsförmåga.

Vecka 38: Ett levande liv syns inte nödvändigtvis i beräkningarna

I veckan kom ny information om regeringens nedskärningar i sociala tryggheten, och många hushåll kommer att drabbas hårt. Barnfamiljer med låga inkomster, som kompletteras med olika förmåner för att möjliggöra ett anständigt liv, drabbas särskilt hårt. För många av dessa familjer kan det vara mycket svårt att öka arbetstimmarna, i vilket fall det till och med kan resultera i motsatsen till vad man tror och incitamentet leder till arbetslöshet.

Vecka 37: Den nya regeringens lagberedning oroar

Inom ett par veckor har SOSTE fått mer än ett dussin utlåtandebegäran, varav många bara har ett par veckors utlåtandetid. Det är förståeligt att den nya regeringen snabbt vill föra sitt program framåt, men det är mycket tvivelaktigt om i synnerhet förändringar med betydande kombinerade effekter kommer att genomföras utan hänsyn till statsrådets egna riktlinjer för god lagberedning och utan en övergripande konsekvensbedömning. Bedömningen överlåts till personen som ger utlåtande. Förhoppningsvis kommer både lagenlighetsövervakarna och rådet för bedömning av lagstiftningen att uppmärksamma detta.

Vecka 36: Riksdagen tar fart

Riksdagen inleder sin höstsession denna vecka. Det är viktigt att man har nått samförstånd om att inga trångsynta handlingar eller ord mot minoriteter tolereras i samhället. Ansvaret för detta ökar ju högre upp på samhällets stege man klättrar. Förhoppningsvis kommer detta också att återspeglas i lagstiftningspolitiken. Det är lätt att instämma i arkiaterns och Läkarförbundets färska uttalande om allas rätt till hälsotjänster.

Vecka 35: En förutsägbar budget

Finansministeriets färska budgetförslag verkställer troget Petteri Orpos regeringsprogram. Före valet ifrågasatte till och med vissa regeringspartier finansieringen av skattesänkningar genom ytterligare skuldsättning, men nu görs detta ändå. Samtidigt drivs nedskärningarna av socialskyddsförmånerna framåt i snabb takt. Positivt är att det har kommit budskap från regeringen om att den fortfarande utvärderar helheten och är redo att ta hänsyn till hur man undviker överdrifter. Konsekvensbedömningar bör inte göras ett förslag i taget, utan man bör se till helheten.

Vecka 34: Reformen av understödsförordningen en besvikelse för organisationerna

När systemet med Veikkaus vinstmedel upphör ska också förordningarna om understöd till social- och hälsovårdsorganisationerna reformeras. Organisationerna satte stort hopp till reformen, eftersom den politiska och gemensamma parlamentariska viljan var organisationspositiv. Därför är utkastet till förordning en besvikelse för organisationerna, och inga särskilda steg mot det bättre tas, även om det skulle styras av det nya regeringsprogrammet. I stället finns det formuleringar som skulle leda i en mycket dålig riktning för organisationerna. Förra veckan godkände SOSTEs styrelse vårt utlåtande i frågan. Förhoppningsvis kommer det att vara till nytta för våra medlemmar och förhoppningsvis tar social- och hälsovårdsministeriet det på allvar.

Vecka 33: En ny politisk kultur

Redan i början av sin mandatperiod har landets nya regering tagit avstånd från två beslut som partierna enhälligt stödde och godkände före valet. Båda är betydelsefulla och centrala för människors välfärd. Organisationernas finansiering efter systemet med Veikkaus vinstmedel överenskoms parlamentariskt, men den nya regeringen respekterar inte avtalet. I början av året godkände riksdagen enhälligt den nya funktionshinderservicelagen, men nu vill Petteri Orpos regering öppna den. Vad man än anser om beslutens innehåll har det varit brukligt att respektera det som överenskommits tillsammans.

Vecka 32: Lyft fram konsekvenserna av regeringsprogrammet

Social- och hälsovårdsorganisationerna har en tuff höst framför sig. Diskussionen om Finlands nya regering har kretsat kring granskning av gamla skriverier. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt regeringsprogrammet, som slår hårt mot många av de personer som våra medlemsorganisationer representerar. Att lyfta fram dessa konsekvenser är nu kärnan i social- och hälsovårdsorganisationernas påverkansarbete. Även om behovet av att balansera statsfinanserna naturligtvis är uppenbar måste vi erbjuda ett eget, mer humant alternativ, och aktivt delta i diskussionen. 

Vecka 25: Orpos regering erbjuder organisationerna samarbete

Petteri Orpos regeringsprogram som publicerades förra veckan innehåller många positiva saker. Till exempel är utsikterna till samarbete med medborgarorganisationer starkare än i föregångarnas program, och förhoppningarna om att hjälpa de svårsysselsatta att komma i arbete är stora. Organisationerna tar gärna emot erbjudandet om samarbete.
     Samtidigt är vi inom social- och hälsoorganisationerna i många avseenden emot den brutala nedskärningspolitik som uttrycks i regeringsprogrammets bilagor. Vi anser att detta inte är nyckeln till bättre sysselsättning, eftersom de största hindren för sysselsättning är kompetensbrist och dålig hälsa. Dessutom skär Orpos regering ned var fjärde euro från social- och hälsoorganisationerna från och med 2027. Det är ett hårt slag mot det stöd som de mindre lyckligt lottade får.

Vecka 24: Organisationsdeltagandet förändras

Jag hade under veckoslutet äran att närvara vid Matti Siltanens 90-årsfirande. Mattis karriär som frivillig inom nykterhets- och livsstilsrörelsen har varat i över 80 år. För många frivilliga varar arbetet inom social- och hälsoorganisationer nästan hela livet – de är ryggraden i vår verksamhet. Formerna för deltagande förändras dock, och inte ens deltagande i verksamhet och medlemskap i en organisation är nödvändigtvis ett och samma. Samtidigt måste vi organisationer också förändras, och även finansieringen och de byråkratiska plikterna måste beakta världens förändring.

Vecka 23: Världen drunknar i plast

Förra veckan fördes förhandlingar i Paris om ett internationellt avtal för att förhindra plastföroreningar. Olika länder hade olika syn på i vilken utsträckning åtgärderna borde omfatta plastens hela livscykel. Plast, större och malt till mikrostorlek, finns nu överallt, från människans blodomlopp till havets djup. Marina djur dör i massor av blockeringar i matsmältningen, orsakade av plast. De exakta hälsoeffekterna av plast på människor är ännu inte kända, men det torde vara klart att de är entydigt negativa. Problemet måste angripas genom hårda, internationella bestämmelser.

Vecka 22: SOSTE, organisationerna och välfärdsområdena

Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet utan alltför stora svårigheter. Underskotten är ett bekymmer, gränssnittet för samarbetet med kommunerna söker sin plats, samarbetet med organisationerna ses som viktigt, organisationsbidragen är en anledning till oro. Så skulle jag sammanfatta saldot av vår välfärdsområdesturné under våren, då SOSTE tillsammans med regionala aktörer träffade ledningen för välfärdsområdena. Som en del av SOSTEs strategiarbete görs linjedragningar kring SOSTEs relation till regional verksamhet och samverkan. Feedback gällande detta är värdefull, och vi tar gärna emot den.

Vecka 21: Klientavgifterna utarmar i Finland

De avgifter som tas ut av klienterna är välfärdsområdenas enda självständiga inkomstkälla. I beredningen av social- och hälsovårdsreformen varnade SOSTE för att den valda finansieringsmodellen skulle leda till högre klientavgifter, och så blev fallet. Redan före i år betalade finländarna själva mer för sjukdomskostnaderna jämfört med andra nordiska länder och många andra europeiska länder, och det blir värre. Att sänka klientavgifterna skulle vara ett effektivt sätt att minska fattigdomen, till exempel bland pensionärer. Förhoppningsvis kommer man i Ständerhuset att ha detta i åtanke.

Vecka 20: Håll fast vid överenskommelserna

I finländsk politik används sällan parlamentariska arbetsgrupper och kommittéer. De behövs i ärenden som bygger broar över valperioderna eller drar linjer i stora nationella frågor, såsom försvaret och socialskyddsreformen. Också avskaffandet av systemet med Veikkaus vinstmedel, som beslutades i fjol, baserades på parlamentariskt arbete där alla riksdagspartier även kom överens om nivån på organisationernas finansiering fram till slutet av nästa valperiod. 
     Det kommer nu från flera håll rapporter om att inte alla partier som bygger den framtida regeringen har förbundit sig till finansieringsnivån. Detta är oroande, inte bara med tanke på de grupper av människor som är i behov av stöd och hjälp, vilka vi organisationer tjänar genom vårt arbete, utan också med tanke på det parlamentariska systemets spelregler och förtroende. Nu är det dags att påverka partierna att hålla sitt ord.

Vecka 19: Mer nordiskt samarbete behövs

Det nordiska samarbetet har på senare tid överskuggats av olika globala och europeiska processer. Länderna bildar dock en nära vävnad. De olika hindren för rörlighet, arbete och andra interaktioner är få, och de grundläggande lösningarna för den offentliga politiken är i stort sett desamma. Det ligger i organisationsfältets intresse att intensifiera sitt eget samarbete i regionen, utbyta information, planera aktiviteter och påverka tillsammans på olika arenor. I bästa fall ökar detta allas inflytande i den stora världen.

Vecka 18: Första storevenemanget efter corona

En av SOSTEs grunduppgifter är att skapa möjligheter till möten mellan våra medlemmar samt mellan medlemmarna och övriga samhället. En nyckelroll i detta har alltid spelats av storevenemang, som vi traditionellt har organiserat årligen. Corona förhindrade sammankomster, så förra veckans SOSTETalk! i Jyväskylä var den första stora sammankomsten på fyra år. Atmosfären på evenemanget och den snabba feedbacken är en tydlig indikation på att virtuella evenemang inte är i närheten av att ersätta möten ansikte mot ansikte. Nästa gång träffas vi som en stor grupp om ett par år i Helsingfors.

Vecka 16: Regeringssonderarens frågor besvarades också av SOSTE

En ny regering bildas i landet under ledning av Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo. En omfattande uppsättning frågor har skickats till partierna för att bedöma deras regeringsduglighet. SOSTE har å sin sida svarat på frågor som är relevanta utgående från vår strategi och gjort dem tillgängliga för partierna. De mest centrala målen för den kommande perioden bör vara att minska ojämlikheten i välfärd och hälsa. Det förutsätter en målmedveten utveckling av socialskyddet, social- och hälsovårdstjänsterna och klimatförändringsarbetet enligt välfärdsekonomiskt tänkande.

Vecka 15: Social påverkan först

Inför valet drev näringslivsorganisationerna en stark kampanj för förändringar i alkoholförsäljningen och apotekssystemet i syfte att öka den egna försäljningen och vinsten. Samtidigt genomförs en utredning om övergången till ett licenssystem för penningspel. Det finns säkert utrymme för utveckling i alla dessa system, men som vi såg från taxireformen så fungerar enkla lösningar inte alltid som önskat i en komplex värld. I förhandlingarna om regeringsprogrammet kommer man förhoppningsvis på sin höjd överens om huruvida utredningarna ska genomföras, tiden för att dra slutsatser är efter dem. I allmänhet är processen inte framgångsrik om det slutliga resultatet bestäms först och att man först sedan tänker på följderna.

Vecka 14: Jämnt val

I Finland har nya högsta makthavare för de kommande fyra åren blivit valda. Resultatet var väntat att bli och blev mycket jämnt. Regeringsbildningen väntas bli svår och genom att skynda långsamt lär man få en stabilare grund. SOSTE:s regeringsprogramsmål mottogs till största delen väl av partierna, förhoppningsvis går vi nu från ord till handling för att bygga ett mer jämlikt samhälle. SOSTE:s sakkunniga står till förhandlarnas förfogande.

Vecka 13: Social- och hälsovårdens teman i centrum för valet

Centralt i valkampanjen, som kulminerar denna vecka, har varit diskussioner om social- och hälsovårdstjänsterna och sociala tryggheten. När det gäller nivån på de sociala förmånerna har Finland fått kommentarer från Europarådet om att de är otillräckliga för ett anständigt liv. De får inte försvagas som ett förmodat hinder för sysselsättning.  Sysselsättning handlar mer om att de arbetslösa bor någon annanstans än där jobben finns och att kompetensen därmed inte möter behovet – inget av detta kan lösas genom att göra livet eländigt. När det gäller social- och hälsovårdstjänsterna kan kostnadsökningen minskas avsevärt genom att agera rätt. Detta kräver beslutsamt ledarskap, användning av de bästa exemplen och till en början också satsningar. 

Vecka 12: Stora skillnader i röstningsaktiviteten

Riksdagsvalets förhandsröstning inleds i dag. I valet avgörs Finlands riktning för de kommande åren. Riksdagen utövar makt å folkets vägnar, men dess sammansättning är mycket rikare och mer utbildad än befolkningen i genomsnitt. Detta förklaras delvis av att tysta, fattiga, sjuka, arbetslösa och marginaliserade i landet röstar betydligt mer sällan än de välbeställda. Detta måste förändras. Det är lätt för politiker att fatta så kallade svåra beslut om de inte möter dem som lider i sin egen sfär av livet.

Vecka 11: Tillförlitlighet är forskningsinstitutens nyckelkapital

Förra veckan publicerades nyheten att Institutet för hälsa och välfärd (THL) hade meddelat Veikkaus andel av penningspelandet kraftigt i överkant. THL har länge tonat ner betydelsen av utländska onlinespel och har bland annat i stort sett ignorerat de siffror som Veikkaus fört fram om dessa. Som en logisk följd har man inte har gjort stora ansträngningar för att begränsa penningspelandet som riktar sig utomlands. Detta har säkerligen påverkat det politiska beslutsfattandet. Nu är vi i ett läge där vi funderar på hur utländska spelbolag ska släppas in på den finska marknaden. Det är inte längre någon fråga om de alls ska tillåtas. Det här är ett stort misslyckande från THL:s sida.

Vecka 10: I slutskedet fattade riksdagen viktiga beslut enhälligt

Riksdagen gick på valuppehåll förra veckan och nya riksdagsledamöter väljs i början av april. I slutskedet fattades betydande och mycket enhälliga beslut, varav det mest synliga var att gå med i Nato. Det rådde också stor enighet om funktionshinderservicelagen, som delade organisationsfältets åsikter, och skatten på läskedrycker, i samband med vilken det krävdes tydlig fortsatt beredning för att införa en bredare hälsobaserad skatt. Förhoppningsvis kommer riksdagen att kunna samarbeta brett över gränserna i viktiga frågor även efter valet.

Vecka 9: SOSTEs storevenemang förnyas

Som ett led i strategiprocessen har SOSTE s styrelse beslutat att förnya vårt evenemangkoncept. Under 10 år har vi turvis ordnat M/S SOSTE -kryssningen och SOSTEtalk, som har turnerat runt om i landet. Rederiets opålitlighet som partner har gjort anordnandet av kryssningar för riskabelt, och konceptet SOSTEtalk måste också förnyas. 
I år ordnas SOSTEs evenemang SOSTEtalk! den 26–27 april i Jyväskylä. Efter Jyväskylä samlas vi följande gång våren 2025. Det som händer då skapas tillsammans med våra medlemmar.

Vecka 8: Varför slutar SHM med den gemensamma beredningen?

Riksdagen har nu godkänt ändringen i lotterilagen som innebär att understödsmodellen för organisationerna, som baserar sig på Veikkaus vinstintäkter, upphör vid årsskiftet. I framtiden finansieras organisationerna genom statsbudgeten. En parlamentarisk delegation har inrättats för att övervaka den nya situationen. Förhoppningsvis kommer den att se till att partiernas löften infrias. Lagen om understöd till social- och hälsovårdsorganisationerna har också godkänts, men praxis överlåts till förordningar och andra regleringar. Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har beslutat att beredningen av dem ska ske som ett tjänstemannaarbete, medan beredningen hittills har varit gemensam med organisationerna. Det här är en dålig start för vad som komma skall.

Välfärdsområdena håller som bäst på att utarbeta sina tjänstestrategier. Kundorienterade tjänster förutsätter att organisationernas mångsidiga kunnande och gräsrotskompetens utnyttjas i områdets tjänster. Organisationernas rådgivning, handledning och kamratstöd kan vara en del av service- och vårdkedjan till exempel i tjänster för barnfamiljer och åldringar samt inom mentalvårds- och missbrukartjänster. I organisationernas tjänsteproduktion betonas ofta krävande omsorg eller tjänster som förutsätter specialkompetens. Små och medelstora producenter måste också beaktas vid upphandlingar. 

Vecka 7: Förnuftet vann i riksdagen 

I torsdags fattade arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ett viktigt beslut för organisationerna och framför allt för svårsysselsatta människor. Den av arbets- och näringsministeriet (ANM) starkt förordade lönesubventionsreformen föll. Den bild som målas upp av ANM kring snedvridningar av konkurrens och gränsöverskridande handel konstaterades enhälligt vara orealistisk. Samma förnuftiga tänkande behövs nu också i andra regleringar om understöd.

Vecka 6: Finland behöver ett nationellt hälsomuseum

I slutet av förra året beslutade SOSTE: s styrelse att starta ett projekt som syftar till att inrätta ett nationellt hälsomuseum. Grundarbetet för idén hade gjorts av bland andra HUS, det vill säga Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, och idén har fått god respons hos många offentliga aktörer. Organisationer har också spelat och fortsätter att spela en viktig roll i utvecklingen av hälsovården. Att få in det i museet är av största vikt. Förhoppningsvis kommer även våra medlemmar att ansluta sig till projektet.

Vecka 5: Grattis FPA till utvecklingen av verksamheten

Nästan alla finländare är varje år kund hos Folkpensionsanstalten FPA. FPA firade 85-årsjubileum i fjol. FPAs ställning som riksdagens aktör och som skyddas av grundlagen är unik. Självständig ställning leder lätt till självbelåtenhet och allvetande, men FPA har under de senaste åren målmedvetet öppnat upp för samarbete med civilsamhället – fördelarna med samutveckling är stora. Detta är speciellt en fördel för den lilla grupp som ofta uträttar ärenden hos FPA och behöver mycket stöd. Den administrativt underordnade har blivit en kund. Det är bra att fortsätta i den riktningen.

Vecka 4: Förlust av biologisk mångfald hotar hälsan

Denna vecka gav SOSTE ett uttalande om den nationella strategin för biologisk mångfald till miljöministeriet. Det finns växande bevis för att ett välfungerande förhållande till naturen är en viktig del av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, samt stärker kroppens immunförsvar, d.v.s. stärker motståndskraften. Överdriven sterilitet är en fara, det är bra att få smuts under naglarna. Finland måste föra en målmedveten politik för att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Politiken måste vara socialt hållbar och förvaltningsövergripande, och vi social- och hälsoorganisationer måste vara starkt engagerade i den.

Vecka 3: Mot spellicenser?

Under trettondagsveckan kom nyheten om ett utredningsprojekt som inrikesministeriet tillsatt, för att ta reda på vad det skulle innebära att gå från det nuvarande monopolsystemet till ett licensbaserat system för digitalt spelande. Utredningen är viktig. I praktiken har monopolet redan brutits, eftersom Veikkaus marknadsandel inom onlinespel bara är hälften. En stor del av spelskadeverkningarna ackumuleras nu från spel som inte står under Polisstyrelsens, eller någon annan myndighets, ganska ovilliga och svaga granskning av fenomenet. Eventuella förändringar måste beredas noggrant och utredningen göras med ett öppet sinne, och inte så att slutresultatet redan är klart innan arbetet börjar.

Vecka 2: Alla har rätt till ett bra liv

De senaste åren har lärt oss hur svårt det är att se in i framtiden. I början av 2020 kunde vi inte förutspå pandemin. För ett år sedan trodde inte många att ett krig skulle börja i Europa. Även om det är svårt att se långt in i framtiden är det alltid möjligt att agera nära, här och nu. Under valåret 2023 är en viktig utmaning för SOSTE att försvara utsatta gruppers rättigheter och att agera för att förebygga och minska fattigdom och marginalisering. Med tanke på organisationernas verksamhetsförutsättningar är det viktigt att lagförslaget om finansiering av social- och hälsovårdsorganisationer, som behandlas i riksdagen, går vidare. I valet och förhandlingarna om regeringsprogrammet är vårt mål att organisationernas stöd och hjälp ska kunna fortsätta. Organisationsarbetet på SOSTE och i dess medlemsorganisationer handlar om att främja människors sociala rättigheter, jämlikhet och delaktighet. Organisationsarbetet i sig är framför allt möten och att genom dem finna framtidstro och mod att agera. Detta gäller alla aktörer: förtroendemän, medlemmar och anställda. Det är ett nöje att arbeta tillsammans med er! Trevlig start på år 2023! Läs mer i Eija Koivurantas finskspråkiga blogg.

Eija Koivuranta, SOSTE: s styrelseordförande

Vecka 50: Jag tänker på Lukas och den låga blicken

En jul som denna, då världens sorger är tunga, tänker jag på Lukas och hur han ser på och berättar

Lukas var från social- och hälsovårdssidan han också, såvitt vi vet en läkare. Han är den som berättar mest om de sjuka, de trasiga, de misslyckade, de maktlösa och de åsidosatta.

Lukas har en låg blick.

Lukas berättar få detaljer om julen, bara om det unga paret på väg under bar himmel, födelsen, herdarnas rädsla och synen i natten. Och ett barn, ett barn förstås. Inte mycket annat.

Lite, knappt nämnvärt.

Lukas tycker inte synd om, kritiserar inte, ser inte ner på eller berömmer, han bara berättar. Det är så här livet går till här. Här är det heliga.

Lukas blick är också stark och mild. Det är mer än en blick av makt och rikedom.

Jag läser Lukas och tänker på er som jobbar och litar på en låg blick. Och er vars krafter börjar ta slut. Att ni ska orka.

Kari Mäkinen, SOSTE: s fullmäktigeordförande, ärkebiskop emeritus

Vecka 49: Är politiker intresserade av hälsoskillnader? 

Flera internationella studier har visat att Finland, med västerländska mått mätt, har stora hälsoskillnader mellan befolkningsgrupper. Män lever ett nästan sex år kortare liv än kvinnor. Ju lägre inkomst, desto sjukare befolkning och i östra och norra Finland är medborgarnas hälsa sämre än i västra och södra Finland. Även om regering efter regering har strävat efter att minska hälsoskillnaderna så har knappt något förverkligats. Inrättandet av en parlamentarisk kommitté för att minska hälsoskillnaderna, som har förberetts sedan våren, föll nyligen på oppositionens vägran att utse sina representanter. Förhoppningsvis säger det här mer om det politiska spelet än att själva ärendet inte intresserar.

Vecka 48: Effektiv användning av social- och hälsovårdens resurser ligger i allas intresse

I takt med att valet närmar sig växer den medieinspirerade nedskärningsretoriken igen – många vänder blickarna mot socialskyddet och tjänsterna. Organisationerna har länge pratat om att stora besparingar kunde göras genom vård i rätt tid, förebyggande åtgärder och annan resursfördelning vid rätt tidpunkt och plats. Organisationerna har också gjort forskning och konkreta förslag på detta. Informationen om förslagen är dock illa spridd. SOSTE börjar samla in informationen från våra medlemsorganisationer under slutet av året. I december skickar vi en Webropol-enkät, så att informationen kan sammanställas på SOSTEs webbplats till allas användning.

Vecka 47: Riksdagsvalet närmar sig, nu är det dags att påverka

Social- och hälsoorganisationerna har stöttat människor under och genom kriser. Organisationerna har spelat en viktig roll när det gäller att tillhandahålla tjänster, gemenskap och olika typer av stöd. Detta måste man hålla fast vid i framtiden. Det handlar bland annat om att trygga organisationernas verksamhetsförutsättningar. Det bästa sättet att öka beslutsfattarnas kunskap och förståelse för organisationernas betydelse är att berätta för dem i ord och siffror: vad vi gör, vem vi hjälper, vilka vi möter och framför allt vilken inverkan vår verksamhet har. Social- och hälsoorganisationerna är, med tanke på omfattningen av verksamheten, alltför dåligt kända för de som inte är verksamma i dem. Detta måste förändras.

Vecka 46: Mot slutet av systemet med Veikkaus vinstmedel

Förra veckan föreslog landets regering en ändring i lotterilagen, som i slutet av nästa år skulle avsluta praxisen som pågått sedan 1930-talet, att understöda allmännyttig verksamhet med penningspelsintäkter. Å sin sida tryggar detta den nuvarande nivån på organisationernas verksamhet, eftersom Veikkaus intäkter inte längre närapå motsvarar behovet av finansiering, men avlägsnar också det politiska vindskyddet. Det behöver stärkas. Samtidigt lade den parlamentariska arbetsgruppen som beredde ärendet fram ett antal förslag för att förbättra organisationernas ställning, men dessa har fastnat, vilket är uselt.

Vecka 45: Demokratin måste värnas om varje dag

Förra veckan inleddes med dagen då det gått exakt 100 år sedan Europas första fascistiska regim kom till makten i Italien. Idén spred sig och orsakade förödelse över kontinenten och världen. Totalitära regimer etablerar sig alltid genom att omedelbart tysta kritiska röster, ett fritt civilsamhälle. Dagens Finland är långt ifrån detta, men trots detta måste demokrati och skydd av medborgerliga friheter alltid stå i centrum för samhällspolitiken. Det är viktigt att staten tydliggör sin egen civilsamhällespolitik.

Vecka 44: Varför blir inte positivt organisationstal till handlingar?

Förra veckan behandlades två förslag i riksdagen vilka försvagar organisationernas ställning. Praktikersättningarna för yrkeshögskolestuderande som studerar inom social- och hälsovårdssektorn förnyas genom att organisationernas allmännyttiga verksamhet undantas från ersättningarna, till skillnad från alla andra aktörer. Samtidigt behandlar grannutskottet, utifrån en verklighetsfrånvänd bild som målats upp av arbets- och näringsministeriets tjänstemän, ett förslag om att reformera lönesubventionen, vilket avsevärt försvagar organisationernas möjligheter att skapa sysselsättning. Marins regering har pratat mycket om organisationernas betydelse, vackert tal sträcker sig till praktisk verklighet bara då och då.

Vecka 43: Helhetsbild över kundens situation 

Personlig social- och hälsoinformation är kärnan i integriteten och måste skyddas på alla sätt. Samtidigt bör man hitta sätt att bättre utnyttja den ackumulerade kunskapen till förmån för personen själv. Var för sig orsakar information inte nödvändigtvis någon oro, men den övergripande bilden av en kund som behöver många tjänster kan vara dystrare. Problemet är ofta att ingen kan se den stora bilden av kundens situation, och därför kan problem hopa sig. Information flödar inte mellan olika parter och informationssystem är inte kompatibla. Detta förutsätter ett bättre samarbete än nuvarande mellan välfärdsområdena, FPA och kommunerna. Detta är sannolikt inte möjligt utan lagändringar.

Vecka 42: Unik informationsreserv för forskningsanvändning

Finland har enorma reserver av information om människors hälsa, vilket är unikt i hela världen. När de kombineras till en anonymiserad massa bildar de en reserv, som kan analyseras och brytas för att kunna få fram mycket ny information, och i bästa fall kan innovationer som nya personliga medicinska behandlingar skapas på basis av dem. Användningen av olika register för forskning bör möjliggöras genom mycket bättre och enklare tillståndsförfaranden än i nuläget.

Vecka 41: Information ska röra sig mellan myndigheter

När man uträttar ärenden kräver många myndigheter att människor tillhandahåller stora mängder information om sin egen livssituation, hälsotillstånd eller inkomst. Mycket av den information som krävs är redan känd av någon avdelning eller av en angränsande myndighet. Under den kommande valperioden bör därför beslutsamma ansträngningar göras för att främja datadelning, så att myndigheterna inte belastar sina kunder – oavsett om de är privatpersoner, organisationer eller företag – med sådant som den offentliga makten redan vet.

Vecka 40: Reformen av föreningslagen är fortfarande oavslutad

Under de senaste åren har ett långsiktigt arbete gjorts för att reformera föreningslagen, och riksdagen är på väg att få ett ganska bra paket för behandling. Många centrala förändringar, som i stor utsträckning stöds av organisationer, genomförs dock inte. Till exempel paragrafer som skulle underlätta sammanslagning av organisationer, samt verksamhetsgrupper som skulle minska på byråkratin. Det senare skulle sänka trösklarna för att starta och delta i medborgarverksamhet, eftersom verksamhetsgrupperna till exempel inte skulle vara tvungna att välja en styrelse eller hålla årsmöten. Förhoppningsvis kommer riksdagen att uppmana regeringen att gå vidare även på dessa områden.

Vecka 39: Mot sotepol-dagarna

Det händer mycket inom social- och hälsovårdspolitiken. En stor renovering av socialskyddet planeras och en historisk reform av servicesystemet håller precis på att genomföras. Dessutom reformeras för närvarande ett stort antal andra lagar som är centrala för människors välfärd. Organisationerna har haft och kommer i fortsättningen att ha en viktig påverkansuppgift som människors röst. Detta utförs bäst genom att planera och förverkliga tillsammans.

Vecka 38: Organisationernas digitala stöd omfattande

I årets Organisationsbarometer kartlades organisationernas digitala stöd till sina medlemmar. Det visade sig vara mycket märkbart och mycket större än väntat. Över hela organisationsfältet stöder förbunden sina föreningar och hela organisationshelheten stöder sina enskilda personmedlemmar mycket omfattande. Tjänster som blivit mycket mer digitaliserade på grund av coronan, både offentliga, privata och föreningars egna verksamheter, är inte tillgängliga för alla som sådana. Den offentliga makten ger svagt stöd och erkänner dåligt det stöd som ges av föreningar, här är plats för förbättring.

Vecka 37: Omfattande stödpaket från budgetförhandlingarna

Stigande inflation och framför allt högre bränsle- och elpriser prövar hushållen. Från förra veckans budgetförhandlingar kom ett omfattande stödpaket, med vilket landets regering försöker bemöta situationen. Många av de riktade åtgärder som SOSTE föreslog, såsom frysning av läkemedlens pristak och riktade höjningar av olika förmåner, framskred. Det är bra och hjälper underprivilegierade över hela landet, särskilt barnfamiljer. Den socialpolitiska fokusen kunde dock ha varit starkare. För nu går det mest pengar till åtgärder som riktar sig till hela befolkningen, både till de behövande och till de som inte har ett stort behov.