Denna vecka

Vecka 38: Ett levande liv syns inte nödvändigtvis i beräkningarna

I veckan kom ny information om regeringens nedskärningar i sociala tryggheten, och många hushåll kommer att drabbas hårt. Barnfamiljer med låga inkomster, som kompletteras med olika förmåner för att möjliggöra ett anständigt liv, drabbas särskilt hårt. För många av dessa familjer kan det vara mycket svårt att öka arbetstimmarna, i vilket fall det till och med kan resultera i motsatsen till vad man tror och incitamentet leder till arbetslöshet.

Vecka 37: Den nya regeringens lagberedning oroar

Inom ett par veckor har SOSTE fått mer än ett dussin utlåtandebegäran, varav många bara har ett par veckors utlåtandetid. Det är förståeligt att den nya regeringen snabbt vill föra sitt program framåt, men det är mycket tvivelaktigt om i synnerhet förändringar med betydande kombinerade effekter kommer att genomföras utan hänsyn till statsrådets egna riktlinjer för god lagberedning och utan en övergripande konsekvensbedömning. Bedömningen överlåts till personen som ger utlåtande. Förhoppningsvis kommer både lagenlighetsövervakarna och rådet för bedömning av lagstiftningen att uppmärksamma detta.

Vecka 36: Riksdagen tar fart

Riksdagen inleder sin höstsession denna vecka. Det är viktigt att man har nått samförstånd om att inga trångsynta handlingar eller ord mot minoriteter tolereras i samhället. Ansvaret för detta ökar ju högre upp på samhällets stege man klättrar. Förhoppningsvis kommer detta också att återspeglas i lagstiftningspolitiken. Det är lätt att instämma i arkiaterns och Läkarförbundets färska uttalande om allas rätt till hälsotjänster.

Vecka 35: En förutsägbar budget

Finansministeriets färska budgetförslag verkställer troget Petteri Orpos regeringsprogram. Före valet ifrågasatte till och med vissa regeringspartier finansieringen av skattesänkningar genom ytterligare skuldsättning, men nu görs detta ändå. Samtidigt drivs nedskärningarna av socialskyddsförmånerna framåt i snabb takt. Positivt är att det har kommit budskap från regeringen om att den fortfarande utvärderar helheten och är redo att ta hänsyn till hur man undviker överdrifter. Konsekvensbedömningar bör inte göras ett förslag i taget, utan man bör se till helheten.

Vecka 34: Reformen av understödsförordningen en besvikelse för organisationerna

När systemet med Veikkaus vinstmedel upphör ska också förordningarna om understöd till social- och hälsovårdsorganisationerna reformeras. Organisationerna satte stort hopp till reformen, eftersom den politiska och gemensamma parlamentariska viljan var organisationspositiv. Därför är utkastet till förordning en besvikelse för organisationerna, och inga särskilda steg mot det bättre tas, även om det skulle styras av det nya regeringsprogrammet. I stället finns det formuleringar som skulle leda i en mycket dålig riktning för organisationerna. Förra veckan godkände SOSTEs styrelse vårt utlåtande i frågan. Förhoppningsvis kommer det att vara till nytta för våra medlemmar och förhoppningsvis tar social- och hälsovårdsministeriet det på allvar.

Vecka 33: En ny politisk kultur

Redan i början av sin mandatperiod har landets nya regering tagit avstånd från två beslut som partierna enhälligt stödde och godkände före valet. Båda är betydelsefulla och centrala för människors välfärd. Organisationernas finansiering efter systemet med Veikkaus vinstmedel överenskoms parlamentariskt, men den nya regeringen respekterar inte avtalet. I början av året godkände riksdagen enhälligt den nya funktionshinderservicelagen, men nu vill Petteri Orpos regering öppna den. Vad man än anser om beslutens innehåll har det varit brukligt att respektera det som överenskommits tillsammans.

Vecka 32: Lyft fram konsekvenserna av regeringsprogrammet

Social- och hälsovårdsorganisationerna har en tuff höst framför sig. Diskussionen om Finlands nya regering har kretsat kring granskning av gamla skriverier. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt regeringsprogrammet, som slår hårt mot många av de personer som våra medlemsorganisationer representerar. Att lyfta fram dessa konsekvenser är nu kärnan i social- och hälsovårdsorganisationernas påverkansarbete. Även om behovet av att balansera statsfinanserna naturligtvis är uppenbar måste vi erbjuda ett eget, mer humant alternativ, och aktivt delta i diskussionen. 

Vecka 25: Orpos regering erbjuder organisationerna samarbete

Petteri Orpos regeringsprogram som publicerades förra veckan innehåller många positiva saker. Till exempel är utsikterna till samarbete med medborgarorganisationer starkare än i föregångarnas program, och förhoppningarna om att hjälpa de svårsysselsatta att komma i arbete är stora. Organisationerna tar gärna emot erbjudandet om samarbete.
     Samtidigt är vi inom social- och hälsoorganisationerna i många avseenden emot den brutala nedskärningspolitik som uttrycks i regeringsprogrammets bilagor. Vi anser att detta inte är nyckeln till bättre sysselsättning, eftersom de största hindren för sysselsättning är kompetensbrist och dålig hälsa. Dessutom skär Orpos regering ned var fjärde euro från social- och hälsoorganisationerna från och med 2027. Det är ett hårt slag mot det stöd som de mindre lyckligt lottade får.

Vecka 24: Organisationsdeltagandet förändras

Jag hade under veckoslutet äran att närvara vid Matti Siltanens 90-årsfirande. Mattis karriär som frivillig inom nykterhets- och livsstilsrörelsen har varat i över 80 år. För många frivilliga varar arbetet inom social- och hälsoorganisationer nästan hela livet – de är ryggraden i vår verksamhet. Formerna för deltagande förändras dock, och inte ens deltagande i verksamhet och medlemskap i en organisation är nödvändigtvis ett och samma. Samtidigt måste vi organisationer också förändras, och även finansieringen och de byråkratiska plikterna måste beakta världens förändring.

Vecka 23: Världen drunknar i plast

Förra veckan fördes förhandlingar i Paris om ett internationellt avtal för att förhindra plastföroreningar. Olika länder hade olika syn på i vilken utsträckning åtgärderna borde omfatta plastens hela livscykel. Plast, större och malt till mikrostorlek, finns nu överallt, från människans blodomlopp till havets djup. Marina djur dör i massor av blockeringar i matsmältningen, orsakade av plast. De exakta hälsoeffekterna av plast på människor är ännu inte kända, men det torde vara klart att de är entydigt negativa. Problemet måste angripas genom hårda, internationella bestämmelser.

Vecka 22: SOSTE, organisationerna och välfärdsområdena

Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet utan alltför stora svårigheter. Underskotten är ett bekymmer, gränssnittet för samarbetet med kommunerna söker sin plats, samarbetet med organisationerna ses som viktigt, organisationsbidragen är en anledning till oro. Så skulle jag sammanfatta saldot av vår välfärdsområdesturné under våren, då SOSTE tillsammans med regionala aktörer träffade ledningen för välfärdsområdena. Som en del av SOSTEs strategiarbete görs linjedragningar kring SOSTEs relation till regional verksamhet och samverkan. Feedback gällande detta är värdefull, och vi tar gärna emot den.

Vecka 21: Klientavgifterna utarmar i Finland

De avgifter som tas ut av klienterna är välfärdsområdenas enda självständiga inkomstkälla. I beredningen av social- och hälsovårdsreformen varnade SOSTE för att den valda finansieringsmodellen skulle leda till högre klientavgifter, och så blev fallet. Redan före i år betalade finländarna själva mer för sjukdomskostnaderna jämfört med andra nordiska länder och många andra europeiska länder, och det blir värre. Att sänka klientavgifterna skulle vara ett effektivt sätt att minska fattigdomen, till exempel bland pensionärer. Förhoppningsvis kommer man i Ständerhuset att ha detta i åtanke.

Vecka 20: Håll fast vid överenskommelserna

I finländsk politik används sällan parlamentariska arbetsgrupper och kommittéer. De behövs i ärenden som bygger broar över valperioderna eller drar linjer i stora nationella frågor, såsom försvaret och socialskyddsreformen. Också avskaffandet av systemet med Veikkaus vinstmedel, som beslutades i fjol, baserades på parlamentariskt arbete där alla riksdagspartier även kom överens om nivån på organisationernas finansiering fram till slutet av nästa valperiod. 
     Det kommer nu från flera håll rapporter om att inte alla partier som bygger den framtida regeringen har förbundit sig till finansieringsnivån. Detta är oroande, inte bara med tanke på de grupper av människor som är i behov av stöd och hjälp, vilka vi organisationer tjänar genom vårt arbete, utan också med tanke på det parlamentariska systemets spelregler och förtroende. Nu är det dags att påverka partierna att hålla sitt ord.

Vecka 19: Mer nordiskt samarbete behövs

Det nordiska samarbetet har på senare tid överskuggats av olika globala och europeiska processer. Länderna bildar dock en nära vävnad. De olika hindren för rörlighet, arbete och andra interaktioner är få, och de grundläggande lösningarna för den offentliga politiken är i stort sett desamma. Det ligger i organisationsfältets intresse att intensifiera sitt eget samarbete i regionen, utbyta information, planera aktiviteter och påverka tillsammans på olika arenor. I bästa fall ökar detta allas inflytande i den stora världen.

Vecka 18: Första storevenemanget efter corona

En av SOSTEs grunduppgifter är att skapa möjligheter till möten mellan våra medlemmar samt mellan medlemmarna och övriga samhället. En nyckelroll i detta har alltid spelats av storevenemang, som vi traditionellt har organiserat årligen. Corona förhindrade sammankomster, så förra veckans SOSTETalk! i Jyväskylä var den första stora sammankomsten på fyra år. Atmosfären på evenemanget och den snabba feedbacken är en tydlig indikation på att virtuella evenemang inte är i närheten av att ersätta möten ansikte mot ansikte. Nästa gång träffas vi som en stor grupp om ett par år i Helsingfors.

Vecka 16: Regeringssonderarens frågor besvarades också av SOSTE

En ny regering bildas i landet under ledning av Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo. En omfattande uppsättning frågor har skickats till partierna för att bedöma deras regeringsduglighet. SOSTE har å sin sida svarat på frågor som är relevanta utgående från vår strategi och gjort dem tillgängliga för partierna. De mest centrala målen för den kommande perioden bör vara att minska ojämlikheten i välfärd och hälsa. Det förutsätter en målmedveten utveckling av socialskyddet, social- och hälsovårdstjänsterna och klimatförändringsarbetet enligt välfärdsekonomiskt tänkande.

Vecka 15: Social påverkan först

Inför valet drev näringslivsorganisationerna en stark kampanj för förändringar i alkoholförsäljningen och apotekssystemet i syfte att öka den egna försäljningen och vinsten. Samtidigt genomförs en utredning om övergången till ett licenssystem för penningspel. Det finns säkert utrymme för utveckling i alla dessa system, men som vi såg från taxireformen så fungerar enkla lösningar inte alltid som önskat i en komplex värld. I förhandlingarna om regeringsprogrammet kommer man förhoppningsvis på sin höjd överens om huruvida utredningarna ska genomföras, tiden för att dra slutsatser är efter dem. I allmänhet är processen inte framgångsrik om det slutliga resultatet bestäms först och att man först sedan tänker på följderna.

Vecka 14: Jämnt val

I Finland har nya högsta makthavare för de kommande fyra åren blivit valda. Resultatet var väntat att bli och blev mycket jämnt. Regeringsbildningen väntas bli svår och genom att skynda långsamt lär man få en stabilare grund. SOSTE:s regeringsprogramsmål mottogs till största delen väl av partierna, förhoppningsvis går vi nu från ord till handling för att bygga ett mer jämlikt samhälle. SOSTE:s sakkunniga står till förhandlarnas förfogande.

Vecka 13: Social- och hälsovårdens teman i centrum för valet

Centralt i valkampanjen, som kulminerar denna vecka, har varit diskussioner om social- och hälsovårdstjänsterna och sociala tryggheten. När det gäller nivån på de sociala förmånerna har Finland fått kommentarer från Europarådet om att de är otillräckliga för ett anständigt liv. De får inte försvagas som ett förmodat hinder för sysselsättning.  Sysselsättning handlar mer om att de arbetslösa bor någon annanstans än där jobben finns och att kompetensen därmed inte möter behovet – inget av detta kan lösas genom att göra livet eländigt. När det gäller social- och hälsovårdstjänsterna kan kostnadsökningen minskas avsevärt genom att agera rätt. Detta kräver beslutsamt ledarskap, användning av de bästa exemplen och till en början också satsningar. 

Vecka 12: Stora skillnader i röstningsaktiviteten

Riksdagsvalets förhandsröstning inleds i dag. I valet avgörs Finlands riktning för de kommande åren. Riksdagen utövar makt å folkets vägnar, men dess sammansättning är mycket rikare och mer utbildad än befolkningen i genomsnitt. Detta förklaras delvis av att tysta, fattiga, sjuka, arbetslösa och marginaliserade i landet röstar betydligt mer sällan än de välbeställda. Detta måste förändras. Det är lätt för politiker att fatta så kallade svåra beslut om de inte möter dem som lider i sin egen sfär av livet.

Vecka 11: Tillförlitlighet är forskningsinstitutens nyckelkapital

Förra veckan publicerades nyheten att Institutet för hälsa och välfärd (THL) hade meddelat Veikkaus andel av penningspelandet kraftigt i överkant. THL har länge tonat ner betydelsen av utländska onlinespel och har bland annat i stort sett ignorerat de siffror som Veikkaus fört fram om dessa. Som en logisk följd har man inte har gjort stora ansträngningar för att begränsa penningspelandet som riktar sig utomlands. Detta har säkerligen påverkat det politiska beslutsfattandet. Nu är vi i ett läge där vi funderar på hur utländska spelbolag ska släppas in på den finska marknaden. Det är inte längre någon fråga om de alls ska tillåtas. Det här är ett stort misslyckande från THL:s sida.

Vecka 10: I slutskedet fattade riksdagen viktiga beslut enhälligt

Riksdagen gick på valuppehåll förra veckan och nya riksdagsledamöter väljs i början av april. I slutskedet fattades betydande och mycket enhälliga beslut, varav det mest synliga var att gå med i Nato. Det rådde också stor enighet om funktionshinderservicelagen, som delade organisationsfältets åsikter, och skatten på läskedrycker, i samband med vilken det krävdes tydlig fortsatt beredning för att införa en bredare hälsobaserad skatt. Förhoppningsvis kommer riksdagen att kunna samarbeta brett över gränserna i viktiga frågor även efter valet.

Vecka 9: SOSTEs storevenemang förnyas

Som ett led i strategiprocessen har SOSTE s styrelse beslutat att förnya vårt evenemangkoncept. Under 10 år har vi turvis ordnat M/S SOSTE -kryssningen och SOSTEtalk, som har turnerat runt om i landet. Rederiets opålitlighet som partner har gjort anordnandet av kryssningar för riskabelt, och konceptet SOSTEtalk måste också förnyas. 
I år ordnas SOSTEs evenemang SOSTEtalk! den 26–27 april i Jyväskylä. Efter Jyväskylä samlas vi följande gång våren 2025. Det som händer då skapas tillsammans med våra medlemmar.

Vecka 8: Varför slutar SHM med den gemensamma beredningen?

Riksdagen har nu godkänt ändringen i lotterilagen som innebär att understödsmodellen för organisationerna, som baserar sig på Veikkaus vinstintäkter, upphör vid årsskiftet. I framtiden finansieras organisationerna genom statsbudgeten. En parlamentarisk delegation har inrättats för att övervaka den nya situationen. Förhoppningsvis kommer den att se till att partiernas löften infrias. Lagen om understöd till social- och hälsovårdsorganisationerna har också godkänts, men praxis överlåts till förordningar och andra regleringar. Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har beslutat att beredningen av dem ska ske som ett tjänstemannaarbete, medan beredningen hittills har varit gemensam med organisationerna. Det här är en dålig start för vad som komma skall.

Välfärdsområdena håller som bäst på att utarbeta sina tjänstestrategier. Kundorienterade tjänster förutsätter att organisationernas mångsidiga kunnande och gräsrotskompetens utnyttjas i områdets tjänster. Organisationernas rådgivning, handledning och kamratstöd kan vara en del av service- och vårdkedjan till exempel i tjänster för barnfamiljer och åldringar samt inom mentalvårds- och missbrukartjänster. I organisationernas tjänsteproduktion betonas ofta krävande omsorg eller tjänster som förutsätter specialkompetens. Små och medelstora producenter måste också beaktas vid upphandlingar. 

Vecka 7: Förnuftet vann i riksdagen 

I torsdags fattade arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ett viktigt beslut för organisationerna och framför allt för svårsysselsatta människor. Den av arbets- och näringsministeriet (ANM) starkt förordade lönesubventionsreformen föll. Den bild som målas upp av ANM kring snedvridningar av konkurrens och gränsöverskridande handel konstaterades enhälligt vara orealistisk. Samma förnuftiga tänkande behövs nu också i andra regleringar om understöd.

Vecka 6: Finland behöver ett nationellt hälsomuseum

I slutet av förra året beslutade SOSTE: s styrelse att starta ett projekt som syftar till att inrätta ett nationellt hälsomuseum. Grundarbetet för idén hade gjorts av bland andra HUS, det vill säga Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, och idén har fått god respons hos många offentliga aktörer. Organisationer har också spelat och fortsätter att spela en viktig roll i utvecklingen av hälsovården. Att få in det i museet är av största vikt. Förhoppningsvis kommer även våra medlemmar att ansluta sig till projektet.

Vecka 5: Grattis FPA till utvecklingen av verksamheten

Nästan alla finländare är varje år kund hos Folkpensionsanstalten FPA. FPA firade 85-årsjubileum i fjol. FPAs ställning som riksdagens aktör och som skyddas av grundlagen är unik. Självständig ställning leder lätt till självbelåtenhet och allvetande, men FPA har under de senaste åren målmedvetet öppnat upp för samarbete med civilsamhället – fördelarna med samutveckling är stora. Detta är speciellt en fördel för den lilla grupp som ofta uträttar ärenden hos FPA och behöver mycket stöd. Den administrativt underordnade har blivit en kund. Det är bra att fortsätta i den riktningen.

Vecka 4: Förlust av biologisk mångfald hotar hälsan

Denna vecka gav SOSTE ett uttalande om den nationella strategin för biologisk mångfald till miljöministeriet. Det finns växande bevis för att ett välfungerande förhållande till naturen är en viktig del av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, samt stärker kroppens immunförsvar, d.v.s. stärker motståndskraften. Överdriven sterilitet är en fara, det är bra att få smuts under naglarna. Finland måste föra en målmedveten politik för att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Politiken måste vara socialt hållbar och förvaltningsövergripande, och vi social- och hälsoorganisationer måste vara starkt engagerade i den.

Vecka 3: Mot spellicenser?

Under trettondagsveckan kom nyheten om ett utredningsprojekt som inrikesministeriet tillsatt, för att ta reda på vad det skulle innebära att gå från det nuvarande monopolsystemet till ett licensbaserat system för digitalt spelande. Utredningen är viktig. I praktiken har monopolet redan brutits, eftersom Veikkaus marknadsandel inom onlinespel bara är hälften. En stor del av spelskadeverkningarna ackumuleras nu från spel som inte står under Polisstyrelsens, eller någon annan myndighets, ganska ovilliga och svaga granskning av fenomenet. Eventuella förändringar måste beredas noggrant och utredningen göras med ett öppet sinne, och inte så att slutresultatet redan är klart innan arbetet börjar.

Vecka 2: Alla har rätt till ett bra liv

De senaste åren har lärt oss hur svårt det är att se in i framtiden. I början av 2020 kunde vi inte förutspå pandemin. För ett år sedan trodde inte många att ett krig skulle börja i Europa. Även om det är svårt att se långt in i framtiden är det alltid möjligt att agera nära, här och nu. Under valåret 2023 är en viktig utmaning för SOSTE att försvara utsatta gruppers rättigheter och att agera för att förebygga och minska fattigdom och marginalisering. Med tanke på organisationernas verksamhetsförutsättningar är det viktigt att lagförslaget om finansiering av social- och hälsovårdsorganisationer, som behandlas i riksdagen, går vidare. I valet och förhandlingarna om regeringsprogrammet är vårt mål att organisationernas stöd och hjälp ska kunna fortsätta. Organisationsarbetet på SOSTE och i dess medlemsorganisationer handlar om att främja människors sociala rättigheter, jämlikhet och delaktighet. Organisationsarbetet i sig är framför allt möten och att genom dem finna framtidstro och mod att agera. Detta gäller alla aktörer: förtroendemän, medlemmar och anställda. Det är ett nöje att arbeta tillsammans med er! Trevlig start på år 2023! Läs mer i Eija Koivurantas finskspråkiga blogg.

Eija Koivuranta, SOSTE: s styrelseordförande

Vecka 50: Jag tänker på Lukas och den låga blicken

En jul som denna, då världens sorger är tunga, tänker jag på Lukas och hur han ser på och berättar

Lukas var från social- och hälsovårdssidan han också, såvitt vi vet en läkare. Han är den som berättar mest om de sjuka, de trasiga, de misslyckade, de maktlösa och de åsidosatta.

Lukas har en låg blick.

Lukas berättar få detaljer om julen, bara om det unga paret på väg under bar himmel, födelsen, herdarnas rädsla och synen i natten. Och ett barn, ett barn förstås. Inte mycket annat.

Lite, knappt nämnvärt.

Lukas tycker inte synd om, kritiserar inte, ser inte ner på eller berömmer, han bara berättar. Det är så här livet går till här. Här är det heliga.

Lukas blick är också stark och mild. Det är mer än en blick av makt och rikedom.

Jag läser Lukas och tänker på er som jobbar och litar på en låg blick. Och er vars krafter börjar ta slut. Att ni ska orka.

Kari Mäkinen, SOSTE: s fullmäktigeordförande, ärkebiskop emeritus

Vecka 49: Är politiker intresserade av hälsoskillnader? 

Flera internationella studier har visat att Finland, med västerländska mått mätt, har stora hälsoskillnader mellan befolkningsgrupper. Män lever ett nästan sex år kortare liv än kvinnor. Ju lägre inkomst, desto sjukare befolkning och i östra och norra Finland är medborgarnas hälsa sämre än i västra och södra Finland. Även om regering efter regering har strävat efter att minska hälsoskillnaderna så har knappt något förverkligats. Inrättandet av en parlamentarisk kommitté för att minska hälsoskillnaderna, som har förberetts sedan våren, föll nyligen på oppositionens vägran att utse sina representanter. Förhoppningsvis säger det här mer om det politiska spelet än att själva ärendet inte intresserar.

Vecka 48: Effektiv användning av social- och hälsovårdens resurser ligger i allas intresse

I takt med att valet närmar sig växer den medieinspirerade nedskärningsretoriken igen – många vänder blickarna mot socialskyddet och tjänsterna. Organisationerna har länge pratat om att stora besparingar kunde göras genom vård i rätt tid, förebyggande åtgärder och annan resursfördelning vid rätt tidpunkt och plats. Organisationerna har också gjort forskning och konkreta förslag på detta. Informationen om förslagen är dock illa spridd. SOSTE börjar samla in informationen från våra medlemsorganisationer under slutet av året. I december skickar vi en Webropol-enkät, så att informationen kan sammanställas på SOSTEs webbplats till allas användning.

Vecka 47: Riksdagsvalet närmar sig, nu är det dags att påverka

Social- och hälsoorganisationerna har stöttat människor under och genom kriser. Organisationerna har spelat en viktig roll när det gäller att tillhandahålla tjänster, gemenskap och olika typer av stöd. Detta måste man hålla fast vid i framtiden. Det handlar bland annat om att trygga organisationernas verksamhetsförutsättningar. Det bästa sättet att öka beslutsfattarnas kunskap och förståelse för organisationernas betydelse är att berätta för dem i ord och siffror: vad vi gör, vem vi hjälper, vilka vi möter och framför allt vilken inverkan vår verksamhet har. Social- och hälsoorganisationerna är, med tanke på omfattningen av verksamheten, alltför dåligt kända för de som inte är verksamma i dem. Detta måste förändras.

Vecka 46: Mot slutet av systemet med Veikkaus vinstmedel

Förra veckan föreslog landets regering en ändring i lotterilagen, som i slutet av nästa år skulle avsluta praxisen som pågått sedan 1930-talet, att understöda allmännyttig verksamhet med penningspelsintäkter. Å sin sida tryggar detta den nuvarande nivån på organisationernas verksamhet, eftersom Veikkaus intäkter inte längre närapå motsvarar behovet av finansiering, men avlägsnar också det politiska vindskyddet. Det behöver stärkas. Samtidigt lade den parlamentariska arbetsgruppen som beredde ärendet fram ett antal förslag för att förbättra organisationernas ställning, men dessa har fastnat, vilket är uselt.

Vecka 45: Demokratin måste värnas om varje dag

Förra veckan inleddes med dagen då det gått exakt 100 år sedan Europas första fascistiska regim kom till makten i Italien. Idén spred sig och orsakade förödelse över kontinenten och världen. Totalitära regimer etablerar sig alltid genom att omedelbart tysta kritiska röster, ett fritt civilsamhälle. Dagens Finland är långt ifrån detta, men trots detta måste demokrati och skydd av medborgerliga friheter alltid stå i centrum för samhällspolitiken. Det är viktigt att staten tydliggör sin egen civilsamhällespolitik.

Vecka 44: Varför blir inte positivt organisationstal till handlingar?

Förra veckan behandlades två förslag i riksdagen vilka försvagar organisationernas ställning. Praktikersättningarna för yrkeshögskolestuderande som studerar inom social- och hälsovårdssektorn förnyas genom att organisationernas allmännyttiga verksamhet undantas från ersättningarna, till skillnad från alla andra aktörer. Samtidigt behandlar grannutskottet, utifrån en verklighetsfrånvänd bild som målats upp av arbets- och näringsministeriets tjänstemän, ett förslag om att reformera lönesubventionen, vilket avsevärt försvagar organisationernas möjligheter att skapa sysselsättning. Marins regering har pratat mycket om organisationernas betydelse, vackert tal sträcker sig till praktisk verklighet bara då och då.

Vecka 43: Helhetsbild över kundens situation 

Personlig social- och hälsoinformation är kärnan i integriteten och måste skyddas på alla sätt. Samtidigt bör man hitta sätt att bättre utnyttja den ackumulerade kunskapen till förmån för personen själv. Var för sig orsakar information inte nödvändigtvis någon oro, men den övergripande bilden av en kund som behöver många tjänster kan vara dystrare. Problemet är ofta att ingen kan se den stora bilden av kundens situation, och därför kan problem hopa sig. Information flödar inte mellan olika parter och informationssystem är inte kompatibla. Detta förutsätter ett bättre samarbete än nuvarande mellan välfärdsområdena, FPA och kommunerna. Detta är sannolikt inte möjligt utan lagändringar.

Vecka 42: Unik informationsreserv för forskningsanvändning

Finland har enorma reserver av information om människors hälsa, vilket är unikt i hela världen. När de kombineras till en anonymiserad massa bildar de en reserv, som kan analyseras och brytas för att kunna få fram mycket ny information, och i bästa fall kan innovationer som nya personliga medicinska behandlingar skapas på basis av dem. Användningen av olika register för forskning bör möjliggöras genom mycket bättre och enklare tillståndsförfaranden än i nuläget.

Vecka 41: Information ska röra sig mellan myndigheter

När man uträttar ärenden kräver många myndigheter att människor tillhandahåller stora mängder information om sin egen livssituation, hälsotillstånd eller inkomst. Mycket av den information som krävs är redan känd av någon avdelning eller av en angränsande myndighet. Under den kommande valperioden bör därför beslutsamma ansträngningar göras för att främja datadelning, så att myndigheterna inte belastar sina kunder – oavsett om de är privatpersoner, organisationer eller företag – med sådant som den offentliga makten redan vet.

Vecka 40: Reformen av föreningslagen är fortfarande oavslutad

Under de senaste åren har ett långsiktigt arbete gjorts för att reformera föreningslagen, och riksdagen är på väg att få ett ganska bra paket för behandling. Många centrala förändringar, som i stor utsträckning stöds av organisationer, genomförs dock inte. Till exempel paragrafer som skulle underlätta sammanslagning av organisationer, samt verksamhetsgrupper som skulle minska på byråkratin. Det senare skulle sänka trösklarna för att starta och delta i medborgarverksamhet, eftersom verksamhetsgrupperna till exempel inte skulle vara tvungna att välja en styrelse eller hålla årsmöten. Förhoppningsvis kommer riksdagen att uppmana regeringen att gå vidare även på dessa områden.

Vecka 39: Mot sotepol-dagarna

Det händer mycket inom social- och hälsovårdspolitiken. En stor renovering av socialskyddet planeras och en historisk reform av servicesystemet håller precis på att genomföras. Dessutom reformeras för närvarande ett stort antal andra lagar som är centrala för människors välfärd. Organisationerna har haft och kommer i fortsättningen att ha en viktig påverkansuppgift som människors röst. Detta utförs bäst genom att planera och förverkliga tillsammans.

Vecka 38: Organisationernas digitala stöd omfattande

I årets Organisationsbarometer kartlades organisationernas digitala stöd till sina medlemmar. Det visade sig vara mycket märkbart och mycket större än väntat. Över hela organisationsfältet stöder förbunden sina föreningar och hela organisationshelheten stöder sina enskilda personmedlemmar mycket omfattande. Tjänster som blivit mycket mer digitaliserade på grund av coronan, både offentliga, privata och föreningars egna verksamheter, är inte tillgängliga för alla som sådana. Den offentliga makten ger svagt stöd och erkänner dåligt det stöd som ges av föreningar, här är plats för förbättring.

Vecka 37: Omfattande stödpaket från budgetförhandlingarna

Stigande inflation och framför allt högre bränsle- och elpriser prövar hushållen. Från förra veckans budgetförhandlingar kom ett omfattande stödpaket, med vilket landets regering försöker bemöta situationen. Många av de riktade åtgärder som SOSTE föreslog, såsom frysning av läkemedlens pristak och riktade höjningar av olika förmåner, framskred. Det är bra och hjälper underprivilegierade över hela landet, särskilt barnfamiljer. Den socialpolitiska fokusen kunde dock ha varit starkare. För nu går det mest pengar till åtgärder som riktar sig till hela befolkningen, både till de behövande och till de som inte har ett stort behov.