Vecka 16: Ramförhandlingarna: Betydande nedskärningar i organisationernas finansiering redan från och med nästa år
Viktiga beslut fattades vid regeringens ramförhandlingar som avslutades i går. Den helhet som påverkar organisationernas ekonomi är förvirrande: nedskärningar som redan beslutats tidigareläggs, en del får kompensation genom skatteavdrag, andra inte. Det är bra om minskningen av den administrativa bördan nu verkligen inleds, men det kommer säkert att krävas en knuff i rätt riktning. Än en gång har det inte blivit något av hälsoskatten. Den momsändring som har beslutats kommer att generera intäkter, men den kommer inte att styra någon mot hälsosammare alternativ.
Vecka 15: Organisationsunderstöden bör inte skäras ner
Nyheterna om regeringens kommande ramförhandlingar är chockerande. Avsikten är att de planerade nedskärningarna på 100 miljoner euro i understöden till social- och hälsovårdsorganisationerna för 2027 ska tidigareläggas så att de inleds redan 2025.
Sådana drastiska och snabba nedskärningar av understöden skulle orsaka stor förödelse för det stöd och den hjälp som organisationerna tillhandahåller. Nedskärningar i organisationerna är inte en besparing utan undergräver ett välfungerande system som medför betydande fördelar för social- och hälsovårdssektorn i form av förebyggande, främjande av välfärd och hälsa samt delaktighet. Felaktiga och kortsiktiga besparingar kan leda till högre kostnader i framtiden, om blicken inte sträcker sig längre än ett ögonblick och ett år. Understöden till organisationerna bör inte skäras ned nu och inte heller senare.
Vecka 14: En ny riktning för Europeiska unionen?
EU-valets kandidatuppställning avslutas i slutet av månaden. Det är tydligt att Europeiska unionen söker en ny riktning, eftersom många förslag som har förhandlats fram och överenskommits i åratal har fallit i sista minuten när medlemsstaterna har ändrat sina ståndpunkter till följd av bland annat regeringsskiften. Om maktbalansen i Europaparlamentet också svänger i en riktning som skyr utvecklingen av ett socialt Europa ser framtiden inte ljus ut. I värsta fall befinner vi oss i en situation där det råder ständig oenighet mellan parlamentet och rådet och EU:s beslutsfattande kör fast.
Vecka 13: Mot ramförhandlingarna
Landets regering förbereder sig på att fatta nya beslut för att balansera den offentliga ekonomin. Det är bra, man kan inte fortsätta med nuvarande underskottsnivåer länge. Känslan av att alla deltar i talkot och helst i proportion till sin betalningsförmåga är mycket viktig med tanke på den samhälleliga integriteten. Man har redan tagit från de svagaste i samhället, den vägen har uttömts och till och med överskridits. Förra veckan publicerade SOSTE ett skattepaket, med vilket man kan sakta i sänkningen av skattegraden samt främja hälsa och jämlikhet.
Vecka 12: Vad skapar trygghet?
Jag har arbetat i över 40 år i olika medborgarorganisationer och särskilt i fredsorganisationer. Orsakerna till krig och våldsamheter har blivit tydliga: ojämlikhet, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och negativa attityder till olikheter.
Det bästa sättet att undvika kriser är att minska ojämlikheten och betona samarbete i stället för konfrontation. Social- och hälsovårdsorganisationerna har en mycket viktig roll i detta. Om skillnaderna mellan befolkningsgrupperna ökar, ökar otryggheten.
Att beröva organisationerna möjligheten att göra svagare befolkningsgruppers röst hörd samt att utveckla stöd och tjänster för dessa är en farlig väg. Vi måste trygga social- och hälsovårdsorganisationernas resurser under de kommande åren för att garantera en trygg utveckling i vårt land. Som ny fullmäktigeordförande hoppas jag att jag kan stöda organisationernas värdefulla arbete. Läs mer på Välimäkis blogg.
Vecka 11: Åren på SOSTE har varit en utsiktspunkt
Jag tänker på de långa månaderna av osäkerhet under pandemin, omvälvningarna inom den offentliga social- och hälsovården samt trycket och förändringarna i finansieringen av medborgarorganisationer.
Under dessa år har osäkerheten i världen ökat och atmosfären i landet har hårdnat. Allt vanligare är röster där fattigdom ses som ett individuellt misslyckande, att klara sig på egen hand ses som ett mått på en god medborgare och behovet av hjälp tolkas som svaghet. Man finner sig i att det kommer att finnas ett växande antal överskottsmänniskor i utkanten av välfärdsstaten, som Lasarus i evangelieberättelsen, på vilka smulor kommer att falla från den rike mannens bord, om de faller.
Förändringen har varit häpnadsväckande. Just nu tar sig detta uttryck i en uppenbar likgiltighet för de mänskliga och sociala konsekvenserna av politiska beslut.
Mitt i allt detta har det varit uppmuntrande att SOSTEs röst inte har tystnat.
Människors oro är organisationernas bekymmer och berör samtidigt organisationerna själva. På SOSTE har oron känts särskilt tung under de senaste månaderna.
Under de här åren på SOSTE har jag sett mycket modigt och obevekligt försvar av människor. Att det skulle vara lite lättare att leva och att alla skulle ha någon. Jag är tacksam och lite stolt över att ha fått vara med och bidra till detta.
Jag hoppas att ni kommer att klara av det, var och en efter sin förmåga. Att ni inte ska bli modfällda, att ni inte ska vara tysta.
Vecka 10: Meningsfullt arbete
Många människor undrar idag om deras eget arbete har någon mening. Organisationerna utför ett meningsfullt arbete på många nivåer. I organisationerna är det möjligt att hjälpa, främja välfärden och hälsan, stärka säkerheten och demokratin samt påverka beslutsfattandet. Framför allt erbjuder organisationerna en möjlighet att se utanför sig själv. Där hittar du ett syfte som bär. Jag är tacksam för att jag har fått arbeta inom organisationsfältet i nästan 30 år, varav största delen i SOSTE och i en av dess grundande organisationer, Social- och hälsovårdsorganisationernas samarbetsförening YTY. Jag har just flyttat från SOSTE över till nya uppgifter inom gerontologiskt socialt arbete vid Helsingfors stad. Jag tror att i arbete inom äldreomsorgen, vid livets begränsningar, är arbetets mening ännu tydligare.
Riitta Kiittilä, socialarbetare, Helsingfors stad
Vecka 9: Efter understödsbeslutet går vi nu vidare
Väntetiden för det slutliga bidragsbeslutet var plågsamt lång för många organisationer, eftersom det inte fanns någon buffert i kassan och löner och utbetalningar hotade att inte betalas ut och till och med permitteringar måste tillgripas. Det finansiella systemet måste utvecklas i detta avseende.
I det slutliga understödsbeslutet höjde SHM SOSTEs understöd betydligt jämfört med STEA:s uppseendeväckande förslag. SOSTEs situation förmildrades. Verksamheten måste dock reduceras betydligt, det vill säga med 500 000 euro, men kärnuppgifterna tryggas. Verksamhetssätten förnyas eftersom strukturen med ett understödsbidrag nu tillåter det bättre än tidigare. Det är viktigt att utveckla arbetsfördelningen och samarbetet med medlemsorganisationerna på ett långsiktigt och framåtblickande sätt. I dialogen med STEA är det dags för SOSTE att öppna en ny sida och sträva efter ett gott samarbete. Läs mer på Koivurantas finskspråkiga blogg.
Vecka 8: Stafettpinnen för förvaltningschefen växlades
Förra veckan övergick mitt arbete med föreningarnas verksamhetsförutsättningar på SOSTE till förvaltningschefens uppgifter. Jag började på SOSTE i februari 2020. Innan dess hade jag arbetat i social- och hälsovårdsorganisationer i över 20 år: i Sininauhaliitto, NMKY i Helsingfors och YMCA:s förbund i Finland, främst som ledare för utvecklingsverksamhet och som stöd för medlemssamfund. Dessutom har jag skaffat mig erfarenhet som bland annat ungdomsarbetare, företagare och materialansvarig inom partihandel för presentationsteknik. Social- och hälsovårdsorganisationerna har en central roll när det gäller att erbjuda kamratstöd, frivilligarbete och professionell hjälp när människor har det svårt. För att lyckas med detta krävs tillräckliga resurser och samarbete. SOSTE stöder samarbetet genom att främja synliggörandet av organisationernas verksamhet och förbättra deras verksamhetsförutsättningar. Att lyckas med detta underlättas av välfungerande processer, ansvarsfull ekonomiförvaltning, framförhållning och växelverkan med vår personal och våra intressentgrupper. Jag anser att förvaltningschefens viktigaste uppgift är att vi tillsammans med mitt eget team och andra anställa i SOSTE stöder uppnåendet av de mål som SOSTEs förtroendevalda har satt upp.
Vecka 7: En ny vän av organisationsarbete på politikens fält
”Ystävän laulu” frågar hur du känner en vän. Enligt texten visar de dystraste tiderna vem som blir vid din sida. Många social- och hälsovårdsorganisationer har det dystert på denna vändag. Då det inte finns något understödsbeslut, börjar det vara lite pengar kvar på kontot och löner borde betalas ut. Lyckligtvis är förseningen av understödsbeslutet bara ett tillfälligt problem. Mörka moln tornar dock upp sig vid horisonten för organisationernas finansiering om regeringen håller fast vid sina planerade nedskärningar. Dystra tider kommer därför att fortsätta i framtiden också och det finns ett behov av vänner av organisationsarbete.
Min femåriga karriär vid SOSTE tog slut förra veckan och i början av denna vecka började jag på ett nytt jobb som förvaltningschef för SDP. Mina år inom social- och hälsovårdsorganisationsfältet har gett och lärt mig mycket. Även om arbetsuppgifterna förändras finns passionen för organisationsarbete kvar. Det finns ytterligare en vän av organisationsarbete inom politiken.
Miikka Lönnqvist, förvaltningschef SDP
Vecka 6: Mot förbundsmötet
SOSTEs förbundsmötesperiod går mot sitt slut. En av förbundsmötets viktigaste uppgifter är att välja nya representanter som ska utöva SOSTEs medlemmars makt mellan mötena. Fullmäktiges höstmöte utsåg ett valutskott till att diskutera sammansättningen av den kommande förtroendeledningen och lägga fram förslag i frågan. Utskottet fick in cirka 80 förslag och har utifrån dem lagt fram ett enhälligt förslag till sammansättning av nytt fullmäktige och ny styrelse, som ska utvärderas av medlemmarna.
Vecka 5: Nytt grepp kring EU-frågor
Petteri Orpos regering gjorde förra veckan en viktig EU-linjedragning när man konkretiserade regeringsprogrammets mål att flytta tyngdpunkten i EU-påverkansarbetet till att påverka på förhand. I ju tidigare skede man sätter i gång, desto större är möjligheterna att påverka. Nu är det viktigt att ministerierna tar ansvar för det nya principbeslutet och å andra sidan att man diskuterar med intressentgrupperna i EU-sektionerna. Detta ökar Finlands möjligheter att påverka inom EU ytterligare.
Vecka 4: Slutspurten av presidentvalet
SOSTE inledde sin verksamhet i början av 2012, ungefär samtidigt som republikens president Sauli Niinistö, som nu avgår, tillträdde. Under sin tid som president har Niinistö blivit en internationellt ansedd ledare, vars ord väger tyngre än vad vårt lands storlek skulle kräva. I hemlandet har han i sina tal och sin verksamhet lyft fram många teman som också är viktiga för social- och hälsovårdsorganisationerna.
Förhandsröstningen, som började livligt, avslutades igår. Förhoppningsvis kommer vi att få se långa köer vid vallokalerna även på söndag.
Vecka 3: Reformen av den sociala tryggheten behöver spelmarker
Arbetet i kommittén för social trygghet fortsätter igen. Grunden lades under den förra valperioden med stor enhällighet. Kommitténs värde har legat i det gemensamma arbetet mellan parlamentarikerna och ett brett spektrum av sakkunniga – nu hålls de flesta möten endast i parlamentarisk sammansättning. Det skulle vara viktigt att i en så här stor fråga söka en verkligt bred gemensam grund, som sträcker sig över valperioderna. Konkreta reformer kan egentligen inte heller åstadkommas utan att kommittén får en budgetram från regeringen om hur mycket pengar som finns tillgängliga för reformerna.
Vecka 2: Mod, uthållighet och samarbetsglädje under 2024
Den finländska välfärdspolitiken och social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhetsförutsättningar håller på att förändras.
I regeringsprogrammet har man planerat nedskärningar i organisationsfinansieringen till år 2027, vilket skulle innebära nedskärningar på var fjärde euro i det framtida organisationsarbetet.
Som takorganisation för social- och hälsovårdsorganisationerna är en av SOSTE: s viktigaste uppgifter i framtiden att försvara organisationernas verksamhetsförutsättningar. De ser till att medlemsorganisationerna självständigt kan utföra sitt hjälparbete utgående från människors vardagliga utgångspunkter och behov, samt att arbetet utförs på ett långsiktigt och effektivt sätt genom att kombinera frivilligarbete, kamratstöd och yrkeskompetens. För SOSTE innebär detta åtminstone tre saker: SOSTE måste vara en stark försvarare av organisationsfinansiering och påverka för att förhindra nedskärningar. SOSTE måste arbeta för att stärka organisationernas autonoma, fria och kreativa utrymme och arbeta mot begränsningar av det. SOSTE måste kunna producera verktyg och forum för att stöda organisationernas förnyelse. Läs hela skrivelsen.
Vecka 51: En bugning på välfärdens bakgård
Tystnaden har ökat under hösten. Snöns tystnad. Matköernas tunga tystnad. Skeptisk tystnad inför beslut som prövar rättvisa och måttlighet.
Jag tänker tillbaka på de vise männens resa. Om de vise männen skulle resa nu och var som helst, skulle de se ekonomer och soldater som tolkar världshändelserna. De skulle möta makthavare för vilka mänskligt värde bygger på nytta, nationalitet eller religion. Stjärnan skulle skymmas i dimman av det nät, där kunskap och lögn blandas.
Stjärnan ledde de vise männen till Betlehem, ett avlägset hörn, till marginalen.
Där försökte landets tysta överleva, bar på värdelöshetens tyngd, sökte tak över huvudet där de kunde finna. Fattigdom, vardag, enkla glädjeämnen, inte framgångssagor. Där bugade sig de vise männen. Framför barnet.
Jag tänker på de vise männens vishet. De bugade sig som man bugar sig inför helighet. Inför makten böjde de sig inte.
Jag tänker på er som arbetar i denna stunds olika Betlehem, på välfärdens bakgårdar, så att de värdelösa skulle ha ett värde och de tysta ha en röst. Jag tänker att ni behöver mycket av de vise männens visdom så att glädjen och modet inte försvinner från er.
Till er ber jag om julens fridfulla tystnad, som inte är tung utan stark.
Vecka 50: De vackraste julsångerna ger hopp
”Härlig är jorden…” Varje år deltar en miljon finländare i evenemangen ”De vackraste julsångerna” och Kottby kyrka var också fullsatt på söndagen. För många av oss lindrar musik ångest och sorg, och å andra sidan ger den glädje och skapar en känsla av gemenskap. Att sjunga har en stark kraft, att sjunga tillsammans är ännu starkare.
Julen för SOSTEs anställda överskuggas av stor oro och vi arbetar nu hårt för att skingra den. Förhoppningsvis kommer var och en av oss att kunna ladda batterierna och vila under julen.
Vecka 49: SOSTEs verksamhet är i fara
STEAs understödsförslag, som publicerade förra fredagen, kom som en stor överraskning och chock för SOSTE. SOSTE hade som mål att fortsätta sin verksamhet i nuvarande omfattning, men förslaget är cirka två miljoner euro lägre än innevarande års nivå. I praktiken innebär det att verksamheten till stor del läggs ner under nästa år och därefter fortsätter med ungefär en tredjedels omfattning. Samhället har inte råd med detta. Jag uppmanar alla att arbeta för att social- och hälsovårdsministeriet tryggar SOSTEs verksamhet och beviljar understöd enligt ansökan.
Vecka 48: Oro över bristen på helhetsbedömning
Förra veckan var det mycket diskussion kring varför riksdagen inte har utvärderat regeringens propositioner om sociala tryggheten som en helhet. När SOSTE gav sitt första utlåtande om de olika propositionerna i augusti var en utvärdering av helheten ett av våra viktigaste krav. Den finländska förvaltningen har länge kritiserats för att ha silo-tänk – olika ministerier producerar sina propositioner och beslut utgående från sitt eget rör utan att deras effekter har utvärderats tillräckligt omfattande, vilket i värsta fall leder till oavsiktliga negativa konsekvenser. Det är märkligt att man trots kritiken inte har vänt riktningen från silos till ett bredare perspektiv.
Vecka 47: Växthuseffekten blir värre
Begreppet ”växthuseffekt” har nästan försvunnit ur den offentliga debatten. Många har själva upplevt hur obehagligt det är i växthus eller kan föreställa sig det – det är just därför industrin aktivt och framgångsrikt försökt ersätta begreppet med det mer neutrala ”klimatförändringar”. Det är så vi går framåt nu, men behovet av en beslutsam klimat- och miljöpolitik har inte försvunnit. Detta märker man till exempel genom att titta ut genom fönstret: i början av november syntes fortfarande gröna löv på träden på sina ställen. EU-kommissionen har förbundit sig till en socialt rättvis grön omställning och föreslår att investeringar i den inte ska värderas enligt samma kriterier som andra offentliga utgifter och skulder. Förhoppningsvis godkänner också Finlands regering detta.
Vecka 46: Könens jämställdhet har många dimensioner
Förra veckan firades farsdag. Nuförtiden är faderskapet också starkt kopplat till välfärd: en stor del av de fattiga och outbildade männen förblir barnlösa. Den förväntade livslängden för fattiga och outbildade män är också mycket kortare än genomsnittet för befolkningen, för att inte tala om de välbärgade. En av största förklaringarna till detta är rusmedel, framför allt tobak och alkohol, och de hälso- och sociala skador som de orsakar. För att minska hälsoskillnaderna krävs en beslutsam samhällspolitik.
Vecka 45: Mot förbundsmöte
SOSTEs nuvarande förbundsmötesperiod går mot sitt slut, och med det följer också en förändring i SOSTEs förtroendeledning. Vid sitt möte förra veckan tillsatte fullmäktige ett valutskott för att bereda nästa års fullmäktige- och styrelseval och godkände samtidigt de kriterier som ska ligga till grund för beredningen. Utskottet baserar sitt arbete i första hand på medlemmarnas förslag, vilka kan lämnas in fram till 5.12. Det är viktigt att mångfalden i SOSTEs medlemskår syns i den framtida förtroendeförvaltningen på samma sätt som hittills.
Vecka 44: Mot EU-valet
EU-val kommer att hållas igen i början av sommaren. Valresultatet har i nuläget en stark inverkan på EU-kommissionens politik och därmed också på den praktiska riktning som unionen är på väg mot. Under den gångna kommissionsperioden har saker och ting i många avseenden gått i rätt riktning, till exempel hälsounionen har utvecklats och man har i den ekonomiska styrningen kanske en bredare förståelse än tidigare för att vissa utgifter kan ses som investeringar. Förhoppningsvis håller den goda trenden i sig. I går godkände SOSTEs styrelse våra mål för EU-valet. Fokus ligger på att bygga ett mer socialt Europa med ett starkt livsutrymme för medborgarsamhället.
Vecka 43: FN:s roll måste stärkas
Igår firades FN-dagen. Organisationens förtjänster när det gäller att främja fred och utveckling i världen är stora, även om den på senare tid har fått publicitet främst för sina misslyckanden och sin oförmåga att fatta beslut. Så sent som i förra veckan lade USA in sitt veto mot ännu en resolution om Israel, och lite har gjorts åt kriget i Ukraina.
Även om behovet av att förnya FN på högsta nivån är uppenbart, är det bra att komma ihåg det viktiga och omfattande arbete som utförs av FN: s underorgan runt om i världen. Utan deras verksamhet skulle situationen för mänskligheten och naturen vara mycket värre. Läs mera: Förenta Nationerna | Wikipedia
Vecka 42: Den store fredsförhandlaren är borta
Denna vecka inleddes med den sorgliga nyheten om president Martti Ahtisaaris bortgång. Ahtisaari hörde till en liten grupp diplomater som har gjort en exceptionell internationell karriär, och var den enda av dessa som har fått motta Nobels fredspris. Han tillbringade större delen av sin yrkeskarriär med att arbeta för statliga och internationella organisationer. Kärnan i många av de processer som leddes av Ahtisaari var dock den anmärkningsvärda iakttagelsen att framgång endast är möjlig när breda kretsar av medborgare, inte bara eliten, är engagerade i processen, och medborgarorganisationer fungerar som en viktig kanal i detta.
Vecka 41: Social- och hälsovårdsledningens åsikter mer delade än tidigare
SOSTEs färska Socialbarometer 2023 visar att välfärdsområdenas ledning är mer splittrade än tidigare i synen på hur målen för social- och hälsovårdsreformen ska kunna uppnås. Antalet både positiva och negativa svar har ökat inom många teman. Alla förenas av oro över personalens tillräcklighet och en stor del också över finansieringen. Det är klart att det behövs lagändringar, men mycket kan också göras i välfärdsområdena.
Vecka 40: Det ligger i Finlands intresse att fördjupa hälsosamarbetet i EU
Som en del av Spaniens EU-ordförandeskap ordnas nästa vecka en konferens om sällsynta sjukdomar och europeiska referensnätverk. Frågan är särskilt viktig för Finland, eftersom vår befolkning är liten och har levt isolerad länge, så finns det många sällsynta diagnoser – minst 300 000 finländare har en sällsynt sjukdom. När det gäller många sjukdomar har organisationerna haft en central roll när det gäller att föra information från utlandet till Finland. EU har också mycket att bidra med. Det skulle vara klokt för Finland att se över sin kritiska inställning till ett fördjupat hälsosamarbete.
Läs mera:Conference on Rare diseases and the European Reference Networks
Vecka 39: Vill man ha alla med?
Regeringens budgetmangling förra veckan var föga förvånande och som sådan en besvikelse. Budgetunderskottet växer, och en av orsakerna till detta är skattesänkningar; inkomstskatter, försäkringspremier och punktskatter sänks. Ökningen av underskottet motiverar behovet av ännu större nedskärningar i utgifterna i framtiden. Om regeringen ville att alla skulle vara delaktiga i talkot skulle balansen också sökas genom inkomsterna. Till exempel genom att frysa indexrevisionerna av förvärvsinkomstbeskattningen, utöver indexen för sociala tryggheten, skulle en stor inkomstström samlas in från små bäckar, men från alla enligt deras betalningsförmåga.
Vecka 38: Ett levande liv syns inte nödvändigtvis i beräkningarna
I veckan kom ny information om regeringens nedskärningar i sociala tryggheten, och många hushåll kommer att drabbas hårt. Barnfamiljer med låga inkomster, som kompletteras med olika förmåner för att möjliggöra ett anständigt liv, drabbas särskilt hårt. För många av dessa familjer kan det vara mycket svårt att öka arbetstimmarna, i vilket fall det till och med kan resultera i motsatsen till vad man tror och incitamentet leder till arbetslöshet.
Vecka 37: Den nya regeringens lagberedning oroar
Inom ett par veckor har SOSTE fått mer än ett dussin utlåtandebegäran, varav många bara har ett par veckors utlåtandetid. Det är förståeligt att den nya regeringen snabbt vill föra sitt program framåt, men det är mycket tvivelaktigt om i synnerhet förändringar med betydande kombinerade effekter kommer att genomföras utan hänsyn till statsrådets egna riktlinjer för god lagberedning och utan en övergripande konsekvensbedömning. Bedömningen överlåts till personen som ger utlåtande. Förhoppningsvis kommer både lagenlighetsövervakarna och rådet för bedömning av lagstiftningen att uppmärksamma detta.
Vecka 36: Riksdagen tar fart
Riksdagen inleder sin höstsession denna vecka. Det är viktigt att man har nått samförstånd om att inga trångsynta handlingar eller ord mot minoriteter tolereras i samhället. Ansvaret för detta ökar ju högre upp på samhällets stege man klättrar. Förhoppningsvis kommer detta också att återspeglas i lagstiftningspolitiken. Det är lätt att instämma i arkiaterns och Läkarförbundets färska uttalande om allas rätt till hälsotjänster.
Vecka 35: En förutsägbar budget
Finansministeriets färska budgetförslag verkställer troget Petteri Orpos regeringsprogram. Före valet ifrågasatte till och med vissa regeringspartier finansieringen av skattesänkningar genom ytterligare skuldsättning, men nu görs detta ändå. Samtidigt drivs nedskärningarna av socialskyddsförmånerna framåt i snabb takt. Positivt är att det har kommit budskap från regeringen om att den fortfarande utvärderar helheten och är redo att ta hänsyn till hur man undviker överdrifter. Konsekvensbedömningar bör inte göras ett förslag i taget, utan man bör se till helheten.
Vecka 34: Reformen av understödsförordningen en besvikelse för organisationerna
När systemet med Veikkaus vinstmedel upphör ska också förordningarna om understöd till social- och hälsovårdsorganisationerna reformeras. Organisationerna satte stort hopp till reformen, eftersom den politiska och gemensamma parlamentariska viljan var organisationspositiv. Därför är utkastet till förordning en besvikelse för organisationerna, och inga särskilda steg mot det bättre tas, även om det skulle styras av det nya regeringsprogrammet. I stället finns det formuleringar som skulle leda i en mycket dålig riktning för organisationerna. Förra veckan godkände SOSTEs styrelse vårt utlåtande i frågan. Förhoppningsvis kommer det att vara till nytta för våra medlemmar och förhoppningsvis tar social- och hälsovårdsministeriet det på allvar.
Vecka 33: En ny politisk kultur
Redan i början av sin mandatperiod har landets nya regering tagit avstånd från två beslut som partierna enhälligt stödde och godkände före valet. Båda är betydelsefulla och centrala för människors välfärd. Organisationernas finansiering efter systemet med Veikkaus vinstmedel överenskoms parlamentariskt, men den nya regeringen respekterar inte avtalet. I början av året godkände riksdagen enhälligt den nya funktionshinderservicelagen, men nu vill Petteri Orpos regering öppna den. Vad man än anser om beslutens innehåll har det varit brukligt att respektera det som överenskommits tillsammans.
Vecka 32: Lyft fram konsekvenserna av regeringsprogrammet
Social- och hälsovårdsorganisationerna har en tuff höst framför sig. Diskussionen om Finlands nya regering har kretsat kring granskning av gamla skriverier. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt regeringsprogrammet, som slår hårt mot många av de personer som våra medlemsorganisationer representerar. Att lyfta fram dessa konsekvenser är nu kärnan i social- och hälsovårdsorganisationernas påverkansarbete. Även om behovet av att balansera statsfinanserna naturligtvis är uppenbar måste vi erbjuda ett eget, mer humant alternativ, och aktivt delta i diskussionen.
Vecka 25: Orpos regering erbjuder organisationerna samarbete
Petteri Orpos regeringsprogram som publicerades förra veckan innehåller många positiva saker. Till exempel är utsikterna till samarbete med medborgarorganisationer starkare än i föregångarnas program, och förhoppningarna om att hjälpa de svårsysselsatta att komma i arbete är stora. Organisationerna tar gärna emot erbjudandet om samarbete.
Samtidigt är vi inom social- och hälsoorganisationerna i många avseenden emot den brutala nedskärningspolitik som uttrycks i regeringsprogrammets bilagor. Vi anser att detta inte är nyckeln till bättre sysselsättning, eftersom de största hindren för sysselsättning är kompetensbrist och dålig hälsa. Dessutom skär Orpos regering ned var fjärde euro från social- och hälsoorganisationerna från och med 2027. Det är ett hårt slag mot det stöd som de mindre lyckligt lottade får.
Vecka 24: Organisationsdeltagandet förändras
Jag hade under veckoslutet äran att närvara vid Matti Siltanens 90-årsfirande. Mattis karriär som frivillig inom nykterhets- och livsstilsrörelsen har varat i över 80 år. För många frivilliga varar arbetet inom social- och hälsoorganisationer nästan hela livet – de är ryggraden i vår verksamhet. Formerna för deltagande förändras dock, och inte ens deltagande i verksamhet och medlemskap i en organisation är nödvändigtvis ett och samma. Samtidigt måste vi organisationer också förändras, och även finansieringen och de byråkratiska plikterna måste beakta världens förändring.
Vecka 23: Världen drunknar i plast
Förra veckan fördes förhandlingar i Paris om ett internationellt avtal för att förhindra plastföroreningar. Olika länder hade olika syn på i vilken utsträckning åtgärderna borde omfatta plastens hela livscykel. Plast, större och malt till mikrostorlek, finns nu överallt, från människans blodomlopp till havets djup. Marina djur dör i massor av blockeringar i matsmältningen, orsakade av plast. De exakta hälsoeffekterna av plast på människor är ännu inte kända, men det torde vara klart att de är entydigt negativa. Problemet måste angripas genom hårda, internationella bestämmelser.
Vecka 22: SOSTE, organisationerna och välfärdsområdena
Välfärdsområdena har inlett sin verksamhet utan alltför stora svårigheter. Underskotten är ett bekymmer, gränssnittet för samarbetet med kommunerna söker sin plats, samarbetet med organisationerna ses som viktigt, organisationsbidragen är en anledning till oro. Så skulle jag sammanfatta saldot av vår välfärdsområdesturné under våren, då SOSTE tillsammans med regionala aktörer träffade ledningen för välfärdsområdena. Som en del av SOSTEs strategiarbete görs linjedragningar kring SOSTEs relation till regional verksamhet och samverkan. Feedback gällande detta är värdefull, och vi tar gärna emot den.
Vecka 21: Klientavgifterna utarmar i Finland
De avgifter som tas ut av klienterna är välfärdsområdenas enda självständiga inkomstkälla. I beredningen av social- och hälsovårdsreformen varnade SOSTE för att den valda finansieringsmodellen skulle leda till högre klientavgifter, och så blev fallet. Redan före i år betalade finländarna själva mer för sjukdomskostnaderna jämfört med andra nordiska länder och många andra europeiska länder, och det blir värre. Att sänka klientavgifterna skulle vara ett effektivt sätt att minska fattigdomen, till exempel bland pensionärer. Förhoppningsvis kommer man i Ständerhuset att ha detta i åtanke.
Vecka 20: Håll fast vid överenskommelserna
I finländsk politik används sällan parlamentariska arbetsgrupper och kommittéer. De behövs i ärenden som bygger broar över valperioderna eller drar linjer i stora nationella frågor, såsom försvaret och socialskyddsreformen. Också avskaffandet av systemet med Veikkaus vinstmedel, som beslutades i fjol, baserades på parlamentariskt arbete där alla riksdagspartier även kom överens om nivån på organisationernas finansiering fram till slutet av nästa valperiod.
Det kommer nu från flera håll rapporter om att inte alla partier som bygger den framtida regeringen har förbundit sig till finansieringsnivån. Detta är oroande, inte bara med tanke på de grupper av människor som är i behov av stöd och hjälp, vilka vi organisationer tjänar genom vårt arbete, utan också med tanke på det parlamentariska systemets spelregler och förtroende. Nu är det dags att påverka partierna att hålla sitt ord.
Vecka 19: Mer nordiskt samarbete behövs
Det nordiska samarbetet har på senare tid överskuggats av olika globala och europeiska processer. Länderna bildar dock en nära vävnad. De olika hindren för rörlighet, arbete och andra interaktioner är få, och de grundläggande lösningarna för den offentliga politiken är i stort sett desamma. Det ligger i organisationsfältets intresse att intensifiera sitt eget samarbete i regionen, utbyta information, planera aktiviteter och påverka tillsammans på olika arenor. I bästa fall ökar detta allas inflytande i den stora världen.
Vecka 18: Första storevenemanget efter corona
En av SOSTEs grunduppgifter är att skapa möjligheter till möten mellan våra medlemmar samt mellan medlemmarna och övriga samhället. En nyckelroll i detta har alltid spelats av storevenemang, som vi traditionellt har organiserat årligen. Corona förhindrade sammankomster, så förra veckans SOSTETalk! i Jyväskylä var den första stora sammankomsten på fyra år. Atmosfären på evenemanget och den snabba feedbacken är en tydlig indikation på att virtuella evenemang inte är i närheten av att ersätta möten ansikte mot ansikte. Nästa gång träffas vi som en stor grupp om ett par år i Helsingfors.
Vecka 16: Regeringssonderarens frågor besvarades också av SOSTE
En ny regering bildas i landet under ledning av Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo. En omfattande uppsättning frågor har skickats till partierna för att bedöma deras regeringsduglighet. SOSTE har å sin sida svarat på frågor som är relevanta utgående från vår strategi och gjort dem tillgängliga för partierna. De mest centrala målen för den kommande perioden bör vara att minska ojämlikheten i välfärd och hälsa. Det förutsätter en målmedveten utveckling av socialskyddet, social- och hälsovårdstjänsterna och klimatförändringsarbetet enligt välfärdsekonomiskt tänkande.
Vecka 15: Social påverkan först
Inför valet drev näringslivsorganisationerna en stark kampanj för förändringar i alkoholförsäljningen och apotekssystemet i syfte att öka den egna försäljningen och vinsten. Samtidigt genomförs en utredning om övergången till ett licenssystem för penningspel. Det finns säkert utrymme för utveckling i alla dessa system, men som vi såg från taxireformen så fungerar enkla lösningar inte alltid som önskat i en komplex värld. I förhandlingarna om regeringsprogrammet kommer man förhoppningsvis på sin höjd överens om huruvida utredningarna ska genomföras, tiden för att dra slutsatser är efter dem. I allmänhet är processen inte framgångsrik om det slutliga resultatet bestäms först och att man först sedan tänker på följderna.
Vecka 14: Jämnt val
I Finland har nya högsta makthavare för de kommande fyra åren blivit valda. Resultatet var väntat att bli och blev mycket jämnt. Regeringsbildningen väntas bli svår och genom att skynda långsamt lär man få en stabilare grund. SOSTE:s regeringsprogramsmål mottogs till största delen väl av partierna, förhoppningsvis går vi nu från ord till handling för att bygga ett mer jämlikt samhälle. SOSTE:s sakkunniga står till förhandlarnas förfogande.
Vecka 13: Social- och hälsovårdens teman i centrum för valet
Centralt i valkampanjen, som kulminerar denna vecka, har varit diskussioner om social- och hälsovårdstjänsterna och sociala tryggheten. När det gäller nivån på de sociala förmånerna har Finland fått kommentarer från Europarådet om att de är otillräckliga för ett anständigt liv. De får inte försvagas som ett förmodat hinder för sysselsättning. Sysselsättning handlar mer om att de arbetslösa bor någon annanstans än där jobben finns och att kompetensen därmed inte möter behovet – inget av detta kan lösas genom att göra livet eländigt. När det gäller social- och hälsovårdstjänsterna kan kostnadsökningen minskas avsevärt genom att agera rätt. Detta kräver beslutsamt ledarskap, användning av de bästa exemplen och till en början också satsningar.
Vecka 12: Stora skillnader i röstningsaktiviteten
Riksdagsvalets förhandsröstning inleds i dag. I valet avgörs Finlands riktning för de kommande åren. Riksdagen utövar makt å folkets vägnar, men dess sammansättning är mycket rikare och mer utbildad än befolkningen i genomsnitt. Detta förklaras delvis av att tysta, fattiga, sjuka, arbetslösa och marginaliserade i landet röstar betydligt mer sällan än de välbeställda. Detta måste förändras. Det är lätt för politiker att fatta så kallade svåra beslut om de inte möter dem som lider i sin egen sfär av livet.
Vecka 11: Tillförlitlighet är forskningsinstitutens nyckelkapital
Förra veckan publicerades nyheten att Institutet för hälsa och välfärd (THL) hade meddelat Veikkaus andel av penningspelandet kraftigt i överkant. THL har länge tonat ner betydelsen av utländska onlinespel och har bland annat i stort sett ignorerat de siffror som Veikkaus fört fram om dessa. Som en logisk följd har man inte har gjort stora ansträngningar för att begränsa penningspelandet som riktar sig utomlands. Detta har säkerligen påverkat det politiska beslutsfattandet. Nu är vi i ett läge där vi funderar på hur utländska spelbolag ska släppas in på den finska marknaden. Det är inte längre någon fråga om de alls ska tillåtas. Det här är ett stort misslyckande från THL:s sida.
Vecka 10: I slutskedet fattade riksdagen viktiga beslut enhälligt
Riksdagen gick på valuppehåll förra veckan och nya riksdagsledamöter väljs i början av april. I slutskedet fattades betydande och mycket enhälliga beslut, varav det mest synliga var att gå med i Nato. Det rådde också stor enighet om funktionshinderservicelagen, som delade organisationsfältets åsikter, och skatten på läskedrycker, i samband med vilken det krävdes tydlig fortsatt beredning för att införa en bredare hälsobaserad skatt. Förhoppningsvis kommer riksdagen att kunna samarbeta brett över gränserna i viktiga frågor även efter valet.
Vecka 9: SOSTEs storevenemang förnyas
Som ett led i strategiprocessen har SOSTE s styrelse beslutat att förnya vårt evenemangkoncept. Under 10 år har vi turvis ordnat M/S SOSTE -kryssningen och SOSTEtalk, som har turnerat runt om i landet. Rederiets opålitlighet som partner har gjort anordnandet av kryssningar för riskabelt, och konceptet SOSTEtalk måste också förnyas.
I år ordnas SOSTEs evenemang SOSTEtalk! den 26–27 april i Jyväskylä. Efter Jyväskylä samlas vi följande gång våren 2025. Det som händer då skapas tillsammans med våra medlemmar.
Vecka 8: Varför slutar SHM med den gemensamma beredningen?
Riksdagen har nu godkänt ändringen i lotterilagen som innebär att understödsmodellen för organisationerna, som baserar sig på Veikkaus vinstintäkter, upphör vid årsskiftet. I framtiden finansieras organisationerna genom statsbudgeten. En parlamentarisk delegation har inrättats för att övervaka den nya situationen. Förhoppningsvis kommer den att se till att partiernas löften infrias. Lagen om understöd till social- och hälsovårdsorganisationerna har också godkänts, men praxis överlåts till förordningar och andra regleringar. Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har beslutat att beredningen av dem ska ske som ett tjänstemannaarbete, medan beredningen hittills har varit gemensam med organisationerna. Det här är en dålig start för vad som komma skall.
Välfärdsområdena håller som bäst på att utarbeta sina tjänstestrategier. Kundorienterade tjänster förutsätter att organisationernas mångsidiga kunnande och gräsrotskompetens utnyttjas i områdets tjänster. Organisationernas rådgivning, handledning och kamratstöd kan vara en del av service- och vårdkedjan till exempel i tjänster för barnfamiljer och åldringar samt inom mentalvårds- och missbrukartjänster. I organisationernas tjänsteproduktion betonas ofta krävande omsorg eller tjänster som förutsätter specialkompetens. Små och medelstora producenter måste också beaktas vid upphandlingar.
Vecka 7: Förnuftet vann i riksdagen
I torsdags fattade arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ett viktigt beslut för organisationerna och framför allt för svårsysselsatta människor. Den av arbets- och näringsministeriet (ANM) starkt förordade lönesubventionsreformen föll. Den bild som målas upp av ANM kring snedvridningar av konkurrens och gränsöverskridande handel konstaterades enhälligt vara orealistisk. Samma förnuftiga tänkande behövs nu också i andra regleringar om understöd.
Vecka 6: Finland behöver ett nationellt hälsomuseum
I slutet av förra året beslutade SOSTE: s styrelse att starta ett projekt som syftar till att inrätta ett nationellt hälsomuseum. Grundarbetet för idén hade gjorts av bland andra HUS, det vill säga Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, och idén har fått god respons hos många offentliga aktörer. Organisationer har också spelat och fortsätter att spela en viktig roll i utvecklingen av hälsovården. Att få in det i museet är av största vikt. Förhoppningsvis kommer även våra medlemmar att ansluta sig till projektet.
Vecka 5: Grattis FPA till utvecklingen av verksamheten
Nästan alla finländare är varje år kund hos Folkpensionsanstalten FPA. FPA firade 85-årsjubileum i fjol. FPAs ställning som riksdagens aktör och som skyddas av grundlagen är unik. Självständig ställning leder lätt till självbelåtenhet och allvetande, men FPA har under de senaste åren målmedvetet öppnat upp för samarbete med civilsamhället – fördelarna med samutveckling är stora. Detta är speciellt en fördel för den lilla grupp som ofta uträttar ärenden hos FPA och behöver mycket stöd. Den administrativt underordnade har blivit en kund. Det är bra att fortsätta i den riktningen.
Vecka 4: Förlust av biologisk mångfald hotar hälsan
Denna vecka gav SOSTE ett uttalande om den nationella strategin för biologisk mångfald till miljöministeriet. Det finns växande bevis för att ett välfungerande förhållande till naturen är en viktig del av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, samt stärker kroppens immunförsvar, d.v.s. stärker motståndskraften. Överdriven sterilitet är en fara, det är bra att få smuts under naglarna. Finland måste föra en målmedveten politik för att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Politiken måste vara socialt hållbar och förvaltningsövergripande, och vi social- och hälsoorganisationer måste vara starkt engagerade i den.
Vecka 3: Mot spellicenser?
Under trettondagsveckan kom nyheten om ett utredningsprojekt som inrikesministeriet tillsatt, för att ta reda på vad det skulle innebära att gå från det nuvarande monopolsystemet till ett licensbaserat system för digitalt spelande. Utredningen är viktig. I praktiken har monopolet redan brutits, eftersom Veikkaus marknadsandel inom onlinespel bara är hälften. En stor del av spelskadeverkningarna ackumuleras nu från spel som inte står under Polisstyrelsens, eller någon annan myndighets, ganska ovilliga och svaga granskning av fenomenet. Eventuella förändringar måste beredas noggrant och utredningen göras med ett öppet sinne, och inte så att slutresultatet redan är klart innan arbetet börjar.
Vecka 2: Alla har rätt till ett bra liv
De senaste åren har lärt oss hur svårt det är att se in i framtiden. I början av 2020 kunde vi inte förutspå pandemin. För ett år sedan trodde inte många att ett krig skulle börja i Europa. Även om det är svårt att se långt in i framtiden är det alltid möjligt att agera nära, här och nu. Under valåret 2023 är en viktig utmaning för SOSTE att försvara utsatta gruppers rättigheter och att agera för att förebygga och minska fattigdom och marginalisering. Med tanke på organisationernas verksamhetsförutsättningar är det viktigt att lagförslaget om finansiering av social- och hälsovårdsorganisationer, som behandlas i riksdagen, går vidare. I valet och förhandlingarna om regeringsprogrammet är vårt mål att organisationernas stöd och hjälp ska kunna fortsätta. Organisationsarbetet på SOSTE och i dess medlemsorganisationer handlar om att främja människors sociala rättigheter, jämlikhet och delaktighet. Organisationsarbetet i sig är framför allt möten och att genom dem finna framtidstro och mod att agera. Detta gäller alla aktörer: förtroendemän, medlemmar och anställda. Det är ett nöje att arbeta tillsammans med er! Trevlig start på år 2023! Läs mer i Eija Koivurantas finskspråkiga blogg.
Eija Koivuranta, SOSTE: s styrelseordförande
Vecka 50: Jag tänker på Lukas och den låga blicken
En jul som denna, då världens sorger är tunga, tänker jag på Lukas och hur han ser på och berättar
Lukas var från social- och hälsovårdssidan han också, såvitt vi vet en läkare. Han är den som berättar mest om de sjuka, de trasiga, de misslyckade, de maktlösa och de åsidosatta.
Lukas har en låg blick.
Lukas berättar få detaljer om julen, bara om det unga paret på väg under bar himmel, födelsen, herdarnas rädsla och synen i natten. Och ett barn, ett barn förstås. Inte mycket annat.
Lite, knappt nämnvärt.
Lukas tycker inte synd om, kritiserar inte, ser inte ner på eller berömmer, han bara berättar. Det är så här livet går till här. Här är det heliga.
Lukas blick är också stark och mild. Det är mer än en blick av makt och rikedom.
Jag läser Lukas och tänker på er som jobbar och litar på en låg blick. Och er vars krafter börjar ta slut. Att ni ska orka.
Kari Mäkinen, SOSTE: s fullmäktigeordförande, ärkebiskop emeritus
Vecka 49: Är politiker intresserade av hälsoskillnader?
Flera internationella studier har visat att Finland, med västerländska mått mätt, har stora hälsoskillnader mellan befolkningsgrupper. Män lever ett nästan sex år kortare liv än kvinnor. Ju lägre inkomst, desto sjukare befolkning och i östra och norra Finland är medborgarnas hälsa sämre än i västra och södra Finland. Även om regering efter regering har strävat efter att minska hälsoskillnaderna så har knappt något förverkligats. Inrättandet av en parlamentarisk kommitté för att minska hälsoskillnaderna, som har förberetts sedan våren, föll nyligen på oppositionens vägran att utse sina representanter. Förhoppningsvis säger det här mer om det politiska spelet än att själva ärendet inte intresserar.
Vecka 48: Effektiv användning av social- och hälsovårdens resurser ligger i allas intresse
I takt med att valet närmar sig växer den medieinspirerade nedskärningsretoriken igen – många vänder blickarna mot socialskyddet och tjänsterna. Organisationerna har länge pratat om att stora besparingar kunde göras genom vård i rätt tid, förebyggande åtgärder och annan resursfördelning vid rätt tidpunkt och plats. Organisationerna har också gjort forskning och konkreta förslag på detta. Informationen om förslagen är dock illa spridd. SOSTE börjar samla in informationen från våra medlemsorganisationer under slutet av året. I december skickar vi en Webropol-enkät, så att informationen kan sammanställas på SOSTEs webbplats till allas användning.
Vecka 47: Riksdagsvalet närmar sig, nu är det dags att påverka
Social- och hälsoorganisationerna har stöttat människor under och genom kriser. Organisationerna har spelat en viktig roll när det gäller att tillhandahålla tjänster, gemenskap och olika typer av stöd. Detta måste man hålla fast vid i framtiden. Det handlar bland annat om att trygga organisationernas verksamhetsförutsättningar. Det bästa sättet att öka beslutsfattarnas kunskap och förståelse för organisationernas betydelse är att berätta för dem i ord och siffror: vad vi gör, vem vi hjälper, vilka vi möter och framför allt vilken inverkan vår verksamhet har. Social- och hälsoorganisationerna är, med tanke på omfattningen av verksamheten, alltför dåligt kända för de som inte är verksamma i dem. Detta måste förändras.
Vecka 46: Mot slutet av systemet med Veikkaus vinstmedel
Förra veckan föreslog landets regering en ändring i lotterilagen, som i slutet av nästa år skulle avsluta praxisen som pågått sedan 1930-talet, att understöda allmännyttig verksamhet med penningspelsintäkter. Å sin sida tryggar detta den nuvarande nivån på organisationernas verksamhet, eftersom Veikkaus intäkter inte längre närapå motsvarar behovet av finansiering, men avlägsnar också det politiska vindskyddet. Det behöver stärkas. Samtidigt lade den parlamentariska arbetsgruppen som beredde ärendet fram ett antal förslag för att förbättra organisationernas ställning, men dessa har fastnat, vilket är uselt.
Vecka 45: Demokratin måste värnas om varje dag
Förra veckan inleddes med dagen då det gått exakt 100 år sedan Europas första fascistiska regim kom till makten i Italien. Idén spred sig och orsakade förödelse över kontinenten och världen. Totalitära regimer etablerar sig alltid genom att omedelbart tysta kritiska röster, ett fritt civilsamhälle. Dagens Finland är långt ifrån detta, men trots detta måste demokrati och skydd av medborgerliga friheter alltid stå i centrum för samhällspolitiken. Det är viktigt att staten tydliggör sin egen civilsamhällespolitik.
Vecka 44: Varför blir inte positivt organisationstal till handlingar?
Förra veckan behandlades två förslag i riksdagen vilka försvagar organisationernas ställning. Praktikersättningarna för yrkeshögskolestuderande som studerar inom social- och hälsovårdssektorn förnyas genom att organisationernas allmännyttiga verksamhet undantas från ersättningarna, till skillnad från alla andra aktörer. Samtidigt behandlar grannutskottet, utifrån en verklighetsfrånvänd bild som målats upp av arbets- och näringsministeriets tjänstemän, ett förslag om att reformera lönesubventionen, vilket avsevärt försvagar organisationernas möjligheter att skapa sysselsättning. Marins regering har pratat mycket om organisationernas betydelse, vackert tal sträcker sig till praktisk verklighet bara då och då.
Vecka 43: Helhetsbild över kundens situation
Personlig social- och hälsoinformation är kärnan i integriteten och måste skyddas på alla sätt. Samtidigt bör man hitta sätt att bättre utnyttja den ackumulerade kunskapen till förmån för personen själv. Var för sig orsakar information inte nödvändigtvis någon oro, men den övergripande bilden av en kund som behöver många tjänster kan vara dystrare. Problemet är ofta att ingen kan se den stora bilden av kundens situation, och därför kan problem hopa sig. Information flödar inte mellan olika parter och informationssystem är inte kompatibla. Detta förutsätter ett bättre samarbete än nuvarande mellan välfärdsområdena, FPA och kommunerna. Detta är sannolikt inte möjligt utan lagändringar.
Vecka 42: Unik informationsreserv för forskningsanvändning
Finland har enorma reserver av information om människors hälsa, vilket är unikt i hela världen. När de kombineras till en anonymiserad massa bildar de en reserv, som kan analyseras och brytas för att kunna få fram mycket ny information, och i bästa fall kan innovationer som nya personliga medicinska behandlingar skapas på basis av dem. Användningen av olika register för forskning bör möjliggöras genom mycket bättre och enklare tillståndsförfaranden än i nuläget.
Vecka 41: Information ska röra sig mellan myndigheter
När man uträttar ärenden kräver många myndigheter att människor tillhandahåller stora mängder information om sin egen livssituation, hälsotillstånd eller inkomst. Mycket av den information som krävs är redan känd av någon avdelning eller av en angränsande myndighet. Under den kommande valperioden bör därför beslutsamma ansträngningar göras för att främja datadelning, så att myndigheterna inte belastar sina kunder – oavsett om de är privatpersoner, organisationer eller företag – med sådant som den offentliga makten redan vet.
Vecka 40: Reformen av föreningslagen är fortfarande oavslutad
Under de senaste åren har ett långsiktigt arbete gjorts för att reformera föreningslagen, och riksdagen är på väg att få ett ganska bra paket för behandling. Många centrala förändringar, som i stor utsträckning stöds av organisationer, genomförs dock inte. Till exempel paragrafer som skulle underlätta sammanslagning av organisationer, samt verksamhetsgrupper som skulle minska på byråkratin. Det senare skulle sänka trösklarna för att starta och delta i medborgarverksamhet, eftersom verksamhetsgrupperna till exempel inte skulle vara tvungna att välja en styrelse eller hålla årsmöten. Förhoppningsvis kommer riksdagen att uppmana regeringen att gå vidare även på dessa områden.
Vecka 39: Mot sotepol-dagarna
Det händer mycket inom social- och hälsovårdspolitiken. En stor renovering av socialskyddet planeras och en historisk reform av servicesystemet håller precis på att genomföras. Dessutom reformeras för närvarande ett stort antal andra lagar som är centrala för människors välfärd. Organisationerna har haft och kommer i fortsättningen att ha en viktig påverkansuppgift som människors röst. Detta utförs bäst genom att planera och förverkliga tillsammans.
Vecka 38: Organisationernas digitala stöd omfattande
I årets Organisationsbarometer kartlades organisationernas digitala stöd till sina medlemmar. Det visade sig vara mycket märkbart och mycket större än väntat. Över hela organisationsfältet stöder förbunden sina föreningar och hela organisationshelheten stöder sina enskilda personmedlemmar mycket omfattande. Tjänster som blivit mycket mer digitaliserade på grund av coronan, både offentliga, privata och föreningars egna verksamheter, är inte tillgängliga för alla som sådana. Den offentliga makten ger svagt stöd och erkänner dåligt det stöd som ges av föreningar, här är plats för förbättring.
Vecka 37: Omfattande stödpaket från budgetförhandlingarna
Stigande inflation och framför allt högre bränsle- och elpriser prövar hushållen. Från förra veckans budgetförhandlingar kom ett omfattande stödpaket, med vilket landets regering försöker bemöta situationen. Många av de riktade åtgärder som SOSTE föreslog, såsom frysning av läkemedlens pristak och riktade höjningar av olika förmåner, framskred. Det är bra och hjälper underprivilegierade över hela landet, särskilt barnfamiljer. Den socialpolitiska fokusen kunde dock ha varit starkare. För nu går det mest pengar till åtgärder som riktar sig till hela befolkningen, både till de behövande och till de som inte har ett stort behov.