Skip to content

SOSTE kräver att justitiekanslern utreder varför Business Finland har lämnat stiftelser och föreningar utanför ramarna för coronastöd

8.5.2020 8.53

KoronavirusKoronavirus ja järjestöjen toimintaedellytyksetJärjestöilleKansalaisyhteiskuntaPå svenska

I Finland finns ungefär tusen föreningar och stiftelser som producerar social- och hälsovårdstjänster i form av affärsverksamhet. I detta hänseende verkar de på marknaden på samma sätt som tjänsteproducerande bolag. Aktörer som råkat i ekonomiskt trångmål på grund av coronaepidemin har av Business Finland frågat om möjligheten att ansöka om utvecklingsstöd för affärsverksamheten med anledning av störningssituationen orsakad av epidemin. Organisationerna har fått det entydiga svaret att finansiering inte beviljas till föreningar eller stiftelser.

På Business Finlands webbsidor berättas att utvecklingsstödet för affärsverksamhet i störningssituation är riktat till ”små och medelstora företag verksamma i Finland (Ab, Abp, Öb, Kb, Alg). På sidorna nämns speciellt att bidraget inte lämpar sig för föreningar och stiftelser.

”Det finns en tydlig intressekonflikt i Business Finlands anvisningar och tillhörande lagstiftning”, säger SOSTEs jurist Kirsi Väätämöinen.

Enligt Väätämöinen har den lagstiftande viljan varit klar; att bolagsformen för en serviceproducent aktiv på marknaden inte ska inverka på beviljandet av stöd. Enligt EU:s statstödsreglemente ska stöd inte beviljas diskriminerande baserat på organisationsformen. Icke-diskrimineringsprincipen gäller också nationella regleringar, inklusive statsrådets förordning om finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, i vilken man fastställer beviljandegrunderna för Innovationsfinansieringscentret Business Finlands finansiering.

I nämnda förordning framkommer att finansieringen är menad för företag och där har man uttryckligen preciserat att man med företag syftar på alla enheter som idkar näringsverksamhet oberoende av juridisk form (undantaget naturliga personer).

(https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2014/20141444#Pidp446242320 2 § 1 momentti 6 kohta)

På motsvarande sätt sägs det på arbets- och näringsministeriets webbplats att man med företagsstöd menar bidrag och räntestöd som beviljas till affärsverksamhet samt sådant lån, borgen, garanti, finansiering på eget kapitals villkor, skattestöd och andra arrangemang som medför ekonomiska fördelar. Att stöda affärsverksamhet är företagsstöd oberoende av organisationsform eller finansieringsmetod.

Trots detta, har SOSTEs medlemmar som ansökt om stöd från Business Finland nekats möjligheten att anhålla om bidrag. De svar som organisationerna fått, både muntligt och skriftligt, har varit entydiga; Business Finland beviljar inte finansiering till föreningar och stiftelser.

SOSTE är bekymrat över föreningars och stiftelsers, samt deras serviceverksamheters klienters situation. Det finns en stor risk att en del av aktörerna avslutar hela sin verksamhet eller går i konkurs.

”Detta har föranlett oss att be justitiekanslern utreda på vilka grunder stiftelser och föreningar lämnats utanför det här utvecklingsstödet”, säger Väätämöinen.

De största förlusterna i föreningars och stiftelsers affärsverksamhet har uppstått genom avbrotten i rehabiliterings- och annan verksamhet som stöds av FPA och kommuner. Köp av tjänster har i praktiken upphört, men fasta kostnader fortlöper. Förluster uppstår också då annan serviceverksamhet avbryts och olika enheter är stängda. De krav på hygien och säkerhetsavstånd som undantagsförhållandet medfört ökar också utgifterna.

Föreningars och stiftelsers klienter är oftast personer i en svagare position i samhället, som barn, unga, arbetslösa, långtidssjuka, handikappade, åldringar, samt personer med rusmedels- eller mentalproblem. Läget för klienterna är ohållbart. Risken är att då tjänsterna igen behövs efter krisen, så har inte dessa organisationer längre verksamhetsförutsättningar.

Trots sin verksamhetsform så får de här föreningarna och stiftelserna inte stöd till sin serviceverksamhet av penningspelsverksamhetens intäkter, eftersom de producerar tjänsterna affärsmässigt.

”Också det nya allmänna företagsstödet för skador orsakade av corona som ministeriet planerar, ska gå att sökas av tjänsteproducerande föreningar och stiftelser”, påpekar SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas.

Mera information ger SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas och SOSTEs jurist Kirsi Väätämöinen.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

25.5.2020 14:52

Avoin kirje Suomen hallitukselle: Järjestöt ovat osa koronaratkaisua – niiden toimintaedellytykset turvattava

Koronakriisi on koetellut Suomea ja koko maailmaa ja sen vaikutukset tulevat näkymään pitkään. Pandemian aiheuttamat kriisit mittaavat yhteiskuntien kestävyyttä ja kykyä toimia vaikeissakin olosuhteissa yhteisen hyvän ja yksittäisten ihmisten hyvinvoinnin varmistamiseksi. Vahva ja dynaaminen kansalaisyhteiskunta luo ja ylläpitää vahvaa yhteenkuuluvuutta ja yhteisvastuuta silloinkin, kun yhteisen edun vuoksi joudumme tinkimään yksilöllisistä oikeuksistamme. Kansalaisjärjestöt tarjoavat kriisissä ja […]

Uutinen

18.5.2020 14:15

SOSTEn kyselyn tuloksia: Jäsenjärjestöt osallistuvat aktiivisesti yhteiseen vaikuttamistoimintaan

SOSTE tekee vaikuttamistyötä sosiaali- ja terveyspolitiikan kehittämisessä, sote-politiikkaan myötävaikuttavissa muissa politiikka-alueissa sekä järjestötoiminnan tulevaisuuteen ja toimintaedellytyksiin liittyvissä kysymyksissä. Se kokoaa yhteen noin 230 valtakunnallista sosiaali- ja terveysalan järjestöä, jotka  edustavat moninaista joukkoa ihmisiä ja elämäntilanteita. Yhdessä tehtävänämme on varmistaa, että näiden ihmisten ääni kuuluu, kun heitä ja heidän elämäänsä koskevia päätöksiä tehdään. SOSTE kokoaa sote-järjestöt kannanmuodostukseen […]

Uutinen

15.5.2020 12:02

SOSTE Hetemäen työryhmälle: Järjestöjen yleishyödyllisen toiminnan toimintaedellytykset varmistettava

Järjestötoiminta ja järjestöjen auttamistoiminta varmistavat ihmisten osallisuuden ja merkityksellisyyden kokemuksia ja huomioi ne ihmisryhmät, joihin julkiset palvelut eivät yllä. SOSTEn mukaan kuntia tulisi kannustaa järjestölähtöisen auttamistoiminnan avustamiseen. Järjestöjen yleishyödyllisen toiminnan toimintaedellytykset on varmistettava sekä paikallisella, että alueellisella tasolla. ”Järjestöjen toiminta perustuu vapaaehtoistoimintaan ja vertaistukeen kannustamiseen. Järjestöt voivat ottaa koppia osattomuuden uhreista vain, jos niillä on […]