Skip to content

SOSTE kräver att justitiekanslern utreder varför Business Finland har lämnat stiftelser och föreningar utanför ramarna för coronastöd

8.5.2020 8.53

KoronavirusKoronavirus ja järjestöjen toimintaedellytyksetJärjestöilleKansalaisyhteiskuntaPå svenska

I Finland finns ungefär tusen föreningar och stiftelser som producerar social- och hälsovårdstjänster i form av affärsverksamhet. I detta hänseende verkar de på marknaden på samma sätt som tjänsteproducerande bolag. Aktörer som råkat i ekonomiskt trångmål på grund av coronaepidemin har av Business Finland frågat om möjligheten att ansöka om utvecklingsstöd för affärsverksamheten med anledning av störningssituationen orsakad av epidemin. Organisationerna har fått det entydiga svaret att finansiering inte beviljas till föreningar eller stiftelser.

På Business Finlands webbsidor berättas att utvecklingsstödet för affärsverksamhet i störningssituation är riktat till ”små och medelstora företag verksamma i Finland (Ab, Abp, Öb, Kb, Alg). På sidorna nämns speciellt att bidraget inte lämpar sig för föreningar och stiftelser.

”Det finns en tydlig intressekonflikt i Business Finlands anvisningar och tillhörande lagstiftning”, säger SOSTEs jurist Kirsi Väätämöinen.

Enligt Väätämöinen har den lagstiftande viljan varit klar; att bolagsformen för en serviceproducent aktiv på marknaden inte ska inverka på beviljandet av stöd. Enligt EU:s statstödsreglemente ska stöd inte beviljas diskriminerande baserat på organisationsformen. Icke-diskrimineringsprincipen gäller också nationella regleringar, inklusive statsrådets förordning om finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, i vilken man fastställer beviljandegrunderna för Innovationsfinansieringscentret Business Finlands finansiering.

I nämnda förordning framkommer att finansieringen är menad för företag och där har man uttryckligen preciserat att man med företag syftar på alla enheter som idkar näringsverksamhet oberoende av juridisk form (undantaget naturliga personer).

(https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2014/20141444#Pidp446242320 2 § 1 momentti 6 kohta)

På motsvarande sätt sägs det på arbets- och näringsministeriets webbplats att man med företagsstöd menar bidrag och räntestöd som beviljas till affärsverksamhet samt sådant lån, borgen, garanti, finansiering på eget kapitals villkor, skattestöd och andra arrangemang som medför ekonomiska fördelar. Att stöda affärsverksamhet är företagsstöd oberoende av organisationsform eller finansieringsmetod.

Trots detta, har SOSTEs medlemmar som ansökt om stöd från Business Finland nekats möjligheten att anhålla om bidrag. De svar som organisationerna fått, både muntligt och skriftligt, har varit entydiga; Business Finland beviljar inte finansiering till föreningar och stiftelser.

SOSTE är bekymrat över föreningars och stiftelsers, samt deras serviceverksamheters klienters situation. Det finns en stor risk att en del av aktörerna avslutar hela sin verksamhet eller går i konkurs.

”Detta har föranlett oss att be justitiekanslern utreda på vilka grunder stiftelser och föreningar lämnats utanför det här utvecklingsstödet”, säger Väätämöinen.

De största förlusterna i föreningars och stiftelsers affärsverksamhet har uppstått genom avbrotten i rehabiliterings- och annan verksamhet som stöds av FPA och kommuner. Köp av tjänster har i praktiken upphört, men fasta kostnader fortlöper. Förluster uppstår också då annan serviceverksamhet avbryts och olika enheter är stängda. De krav på hygien och säkerhetsavstånd som undantagsförhållandet medfört ökar också utgifterna.

Föreningars och stiftelsers klienter är oftast personer i en svagare position i samhället, som barn, unga, arbetslösa, långtidssjuka, handikappade, åldringar, samt personer med rusmedels- eller mentalproblem. Läget för klienterna är ohållbart. Risken är att då tjänsterna igen behövs efter krisen, så har inte dessa organisationer längre verksamhetsförutsättningar.

Trots sin verksamhetsform så får de här föreningarna och stiftelserna inte stöd till sin serviceverksamhet av penningspelsverksamhetens intäkter, eftersom de producerar tjänsterna affärsmässigt.

”Också det nya allmänna företagsstödet för skador orsakade av corona som ministeriet planerar, ska gå att sökas av tjänsteproducerande föreningar och stiftelser”, påpekar SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas.

Mera information ger SOSTEs generalsekreterare Vertti Kiukas och SOSTEs jurist Kirsi Väätämöinen.

Muut teeman artikkelit

Uutinen

22.6.2022 08:00

SOSTEn kymmenvuotisjuhlissa välittyi ilo ja jälleennäkemisen riemu

Kansalaisyhteiskunta SOSTE juhlisti kymmenvuotista taivaltaan iloisissa, mutta samalla myös arvokkaissa tunnelmissa Helsingin Musiikkitalolla. Paikalle oli kokoontunut parisen sataa järjestöjen ja keskeisten sidosryhmien edustajaa ja päättäjää sekä SOSTEn omaa väkeä. Päällimmäisenä tunnelmana välittyi ihmisten ilo ja riemu kohdata toisensa pitkien koronavuosien jälkeen. Juhlissa kuultiin erilaisia tervehdyksiä ja puheenvuoroja jazztrio TRIn musisoinnin lomassa sekä ennen kaikkea vaihdettiin kuulumisia. […]

Uutinen

21.6.2022 15:36

Valtionavustuslain muuttaminen valmisteilla: kasvaako järjestöjen hallinnollinen taakka?

Kansalaisyhteiskunta Lain muutosehdotukset liittyvät hallitusohjelman tavoitteeseen vauhdittaa harmaan talouden vastaisia toimia.  SOSTEn mielestä harmaan talouden vastaiset toimet ovat erittäin tärkeitä, mutta lakiesitysluonnoksessa on ongelmia yleishyödyllisen yhdistystoiminnan kannalta. On epäselvää, miksi harmaan talouden torjuntaa koskevaa sääntelyä ollaan ulottamassa yleishyödylliseen yhdistystoimintaan, joka ei ole luonteeltaan taloudellista. Yleishyödylliset yhdistykset eivät saa tuottaa voittoa tai muuta välitöntä taloudellista etua siihen osallisille, […]

Uutinen

15.6.2022 08:30

SOSTEn hallitus: Kustannustason nousu uhkaa järjestöjen apua ja tukea – toiminta-avustuksiin tarvitaan indeksikorotus

Avustusjärjestelmä Yleinen kustannustason nousu uhkaa sosiaali- ja terveysjärjestöjen toimintaa. Järjestöjen kustannuksista 4/5 muodostuu työsuhteissa olevien ihmisten palkoista. Sosiaali- ja terveysjärjestöt ovat jo tehostamassa esimerkiksi kiinteistöjen käyttöä ja hallintoa, mutta näistä syntyvät säästöt eivät riitä. Työehtosopimusten perusteella nousevien palkkojen ja esimerkiksi palveluiden ja matkakulujen kallistuessa ensi vuodelle suunniteltu valtionavustusten taso ei riitä nykyisen laajuiseen järjestötoimintaan. Järjestöjen tarjoaman […]