På 20 år har Finland fallit från sina toppresultat under början av 2000-talet till medelnivån på OECD-ländernas utbildningsjämförelser. Finländska unga är nu svagare utbildade än unga i OECD-länderna i medeltal.
”Finlands viktigaste naturresurs finns mellan dess invånares öron. Vår uppgång från en agrar randstat till världens lyckligaste och mest konkurrenskraftiga nutida-Finland har grundats framförallt på befolkningens utbildning och uppgången i kunskapsnivån.”, påminner SOSTE: s specialsakkunniga Aleksi Kalenius. ” Också nu är utbildning en viktig investering i välfärd. En höjd produktivitet och levnadsnivå kommer framförallt från kunnande”, fortsätter Kalenius.
Deltagandet i utbildning har inte under lång tid utvidgats, varför de åldersklasser på väg ut ur arbetsmarknaden är nästan lika utbildade som de som är på väg in. Andelen med utbildning på grundnivå är på samma nivå bland 20–24 åringar och 60–64 åringar, andelen högutbildade har under flera år varit högre bland 55–64 åringar än bland 25–34 åringar. Att mängden utbildade inte växer reflekteras i den nutida arbetskraftsproblematiken.
”I världens mest utbildade länder är andelen högutbildade unga nästan dubbelt större jämfört med Finland. Antagningen till hög utbildning måste öppnas märkbart, så att Finland ens stiger över OECD-ländernas medelnivå. Början av 2000-talets unga, som under sin tid hörde till de mest utbildade i världen, verkar i denna stund förbli den åldersgruppen med högst utbildning i Finland under all tid.”, berättar SOSTE: s specialsakkunniga Aleksi Kalenius.
Utbildningsmålsättningen för år 2030 nås inte
Den politiska målsättningen är att hälften av de unga ska vara högutbildade år 2030. Fastän det ännu är ett årtionde till den bestämda tiden är det redan nu klart att målsättningen inte kommer att nås. Den färska läropliktsreformen sänker bara mängden unga som förblir på grundnivån. Ännu innan år 2030 måste man utvärdera om förlängningen till 18 år räcker eller borde läroplikten täcka en hel examen på andra stadiet.
För att höja utbildningsnivån föreslår SOSTE:
- att läroplikten justeras till att täcka hela andra stadiets utbildning, på så sätt att plikten regleras att avslutas när man har genomfört en examen på andra stadiet eller när det har gått 13 år från att läroplikten inleddes.
- att vuxenutbildning riktas till vuxna på grundnivån så att 10 000 personer på grundnivån årligen genomför en examen på andra stadiet.
- en årlig ökning på 7000 startplatser till högskoleutbildning inom välfärdssektorerna (social- och hälsovård, småbarnspedagogik) för att svara på kompetensbristen.
- en permanent utvidgning av högskoleutbildning också i andra utbildningssektorer.
För mer info: specialsakkunnig Aleksi Kalenius